Upptagande av fosterbarn. (F. J. F. T. 1915:316). En kvinna N. hade utfärdat en skriftlig förklaring, däri hon för den händelse S. ginge in på att uti sitt hem upptaga samt underhålla och uppfostra en hennes minderåriga oäkta dotter, förbundit sig att avstå från de rättigheter, vilka tillkomme henne såsom barnets moder. N. yrkade sedermera, att då hennes i förklaringen innehållna löfte icke vore för henne bindande, S. måtte förpliktas återlämna barnet. F. S. förklarade emellertid den av N. avgivna förbindelsen vara för henne bindande och ogillade därför N:s talan.
    Jfr N. J. A. 1913 603.

    Edfästande av bouppteckning. (F. J. F. T. 1915:344). Arvingarna till en avliden person yrkade, att dennes änka måtte förpliktas att beediga den efter den döde upprättade bouppteckningen. Denna talan ogillades av F. S. med den motiveringen, att ett av den avlidne upprättat testamente, varigenom åt hustrun med full äganderätt tillagts mannens hela lott i makarnas gemensamma bo, i särskild rättegång förklarats beståndande samt att arvingarna därför icke kunde anses berättigade att påyrka edgången.
    Jfr N. J. A. 1874:364.

    Förtida arv. (F. J. F. T. 1915:333). Vid skifte av boet efter en avliden person uppstod tvist, huruvida penningmedel, som en dotter till den döde under en följd av år före sitt giftermål av denne bekommit till bekostande av sitt uppehälle samt för sångstudier och sjukvård å utrikes ort, skulle beräknas vid skiftet. Inom F. S. förklarade majoriteten, att ifrågavarande medel jämlikt 12 kap. 10 § ärvdabalken icke finge tagas i beräkning, medan en minoritet förordnade, att desamma jämlikt 12 kap. 9 § ärvdabalken och 16 kap. 1 § giftermålsbalken skulle anses såsom hemföljd och till skifte återbäras.

    Inteckning för ogulden köpeskilling. (F. J. F. T. 1915:327). En fastighet såldes för viss köpeskilling, som i salubrevet kvitterades såsom betald på det sätt, att köparen på säljarne överlåtit en av tredje person till köparen utfärdad skuldsedel åsamma belopp som köpeskillingen. Sedan inteckning sökts för

RÄTTSFALL. 175ogulden köpeskilling, men frågan därom hänvisats till särskild tvist, har F. S., enär säljarne icke mot skuldsedeln erhållit något vederlag av dess utfärdare, som vid utmätningsförsök befunnits medellös, och skuldsedeln förty vore värdelös, med stöd av 11 kap. 2 § jordabalken förklarat säljarnes rätt att ur den sålda fastigheten utbekomma köpeskillingen vara ostridig och ovillkorlig.
    Jfr N. J. A. 1908:226.