Föreningen Sveriges häradshövdingar sammanträdde till ordinarie möte i Svenska läkarsällskapets hus i Stockholm lördagen d. 7 okt. 1916,varvid bl. a. förekom följande. Hovrättsrådet K. J. Ekman och häradshövdingen A. Olivecrona inledde överläggning i frågan om hållande av de i 64 § av gällande ecklesiastika boställsordning omförmälda syner.¹ I diskussionen deltogo förutom inledarna hrr G. Ribbing, C. Uggla, H. Wistrand, E. A. Löfgren och G. Lindquist. Häradshövdingen Ivar Öhman höll föredrag om de förändrade bestämmelser i utsökningslagen och inteckningsförordningen, som tillkommit genom lagen d. 11 okt. 1912, i vad de avse fast egendom och röra häradshövdingarnas ämbetsåtgärder. Slutligen lämnade häradshövdingen T. Colleen en redogörelse för pågående utredningsarbete i frågan om de rättsbildade domarbiträdenas ställning, häradshövdings tjänstledighet och domsagas kansli. I den följande diskussionen deltogo hrr B. Hellborn, H. Hamilton, K. Arrhenius, Hj. Bergh, E. Håkanson, I. Ernberg,C. T. af Ekenstam, N. Helling och C. Uggla.

    Vid Svenska kriminalistföreningens årsmöte d. 29 och 30 sept. 1916 förekom utom ovan (s. 439—452) refererade överläggningar angående prof. Thyréns strafflagsutkast bl. a. även val av styrelse, därvid förutvarande ledamöter av styrelsen omvaldes (se Sv. J. T. sid. 107).

    Norske ministern dr Francis Hagerup har under höstterminen på inbjudan av Stockholms högskolas stats- och rättsvetenskapliga fakultet hållit en serie akademiska föreläsningar över ämnet »Indledning til strafferetsstudiet». Framställningen var fördelad på fyra avsnitt. I de tre första undersöktes de psykologiska, de etiska och de sociala grundvalarna för straffrätten, med utblickar över äldre och nyare åskådningar härutinnan och deras inflytande på den historiskt givna straffrättens utveckling. I det fjärde avsnittet användes de vunna resultaten av dessa undersökningar till att belysa viktigare kriminalpolitiska problem och strävanden i nutiden. Den frejdade föreläsarens framställning följdes med livligt intresse icke blott av lärjungar vid högskolan, utan även av äldre teoretiskt och praktiskt verksamma jurister, bland dem nuvarande och f. d. medlemmar av högsta domstolen. Vid sista föreläsningens slut frambar fakultetens dekanus, prof. N. Alexanderson, högskolans, fakultetens och auditoriets tacksamhet till föredragshållaren.

    Danska och norska advokatmöten. Den norske Sagførerforening avhöllfællesmøte i Stavanger d. 3 juli 1916. Programmet upptog bl. a. överläggningar om det här ovan s. 421 omnämnda, i Norsk Retstidende publicerade lagutkastet om gjældsovertagelse, vidare om införande av »ensartede regler forsalærberegning ved retsmøter og andre forretninger for kolleger», om »reglerfor sakføreres formuesbestyrelse for klienter», om »forbedring av juristers, særlig dommerstandens, økonomiske vilkaar» samt föredrag av advokat Fr. StangLund om »sakførernes stilling efter civilprocesreformen».

 

¹ Jfr ovan sid 436. Häradshövdingen Olivecronas inledningsföredrag kommer att inflyta i nästa årgång av Sv. J. T.

    Den danske Sagførerforening avhöll allmänt sakförarmöte i Köpenhamn d.15 och 16 sept. 1916. Efter föredrag av Overretssagfører Oskar Johansen om »de nye Principer i Retsplejeloven og deres Betydning særlig for Sagførerne» bemyndigade församlingen styrelsen att tillsätta en kommitté för att träda i förbindelse med representanter för domstolarna och administrationen med ändamål att förbereda det praktiska genomförandet av Retsplejeloven på bästa möjliga sätt. Vidare förekom bl. a. överläggning om »Sagførerforeningens Organisation efter Retsplejelovens Ikrafttræden». Såsom namn för organisationen föreslogs »Danmarks Sagførersamfund». Frågan skulle ytterligare utredas genom en kommitté, som styrelsen bemyndigades tillsätta.