Det nordiska juristmötet. Frågan, vilka ämnen som böra upptagas till behandling å ett blivande juristmöte, har nu varit föremål för överläggningar mellan de danska och norska avdelningarna av juristmötenas styrelse samt den svenska organisationskommittén. Man har härvid preliminärt kommit till det resultat, att följande ämnen borde göras till föremål för diskussion vid mötet: 1) Om kollektivavtal mellan arbetare och arbetsgivare; 2) Försäkringstagares plikt att lämna upplysning om förhållanden av betydelse för försäkringsavtalet (eller annat lämpligt ämne inom försäkringsrätten); 3) Under vilka förutsättningar bör verkställighet av dom eller skiljedom, meddelad i något av de skandinaviska länderna, kunna erhållas i de andra? 4) Sanningsbeviset i ärekränkningsmål.
    Man har tänkt sig, att av dessa ämnen det första skulle inledas från danskt håll, det andra av en norrman samt de båda sistnämnda av svenskar. Inledningsföredragen skulle, i likhet med vad förut skett, komma att på förhand publiceras och tillställas mötesdeltagarne. För varje ämne skulle därjämte utses två korreferenter, en från vartdera av de länder, som icke tillhandahållit inledningsföredraget. Tidpunkten för mötet har ännu icke kunnat närmare bestämmas, och det har vid sådant förhållande ansetts lämpligt att tillsvidare icke sammankalla dem, som antecknat sig till deltagande i mötet, förval av svensk styrelse. Sedan sådan blivit utsedd, kommer det måhända att visa sig lämpligt, att samtliga styrelserna sammanträda för närmare överläggning om mötets organisation och vissa därmed sammanhängande frågor.
    Till den svenska organisationskommittén har för någon tid sedan överlämnatsen skrivelse från Statsförvaltningens Tjänstemannaförenings styrelse med förfrågan, huruvida möjlighet förefunnes att utvidga de nordiska juristmötenas

verksamhetsområde genom att på dem upptaga frågor av administrativ beskaffenhet och i sådant fall under vilka villkor en sådan utvidgning skulle kunna äga rum.
    Organisationskommittén har såsom svar härå avlåtit en skrivelse av den 29 september 1917, däri kommittén, efter uttalande av sitt livliga intresseför tanken att efter en plan, motsvarande de nordiska juristmötenas, upptaga ett samarbete jämväl på det administrativa området, förklarar sig emellertid icke dela styrelsens mening, att den lyckligaste formen för tankens förverkligande vore en utvidgning av juristmötenas program till att omfatta jämväl administrativa spörsmål. Kommittén fruktade, att en dylik anordning skulle möta vissa hinder av praktisk art, ägnade att leda det ifrågavarande samarbetet i en annan riktning än den önskade. Dessa farhågor grundade sig ytterst på den vid flera juristmöten gjorda erfarenheten, huru svårt det vore att medhinna en grundlig behandling av det fastställda programmet. Då en förlängning av mötestiden utöver den hittills tillämpade — tre dagar — ej synts tillrådlig, vore det kommitténs avsikt att i stället föreslå en begränsning av antalet överläggningsämnen. Det hade under sådana omständigheter helt naturligt visat sig vanskligt att, med bibehållande av juristmötenas hittills varandeuppgift, få skilda rättsområden någorlunda allsidigt representerade på programmet. Skulle en utvidgning nu ske till det administrativa gebitet, bleve det därför nödvändigt att öka i stället för minska antalet överläggningsämnen. Detta åter läte sig ej göra, utan att mötenas verksamhet uppdelades på parallellt arbetande sektioner. Att genomföra en sådan anordning, om varslämplighet meningarna vore delade, syntes åtminstone icke för närvarande böra ifrågakomma.