AXEL HÄGERSTRÖM : Är gällande rätt uttryck av vilja? Särtryck ur Festskrift tillägnad professor Vitalis Norström. Göteborg 1916. S. 171—210.
    — Till frågan om den objektiva rättens begrepp. I. Viljeteorien. Uppsala 1917. Akadem. bokh. 168 s. Kr. 4.50. (Skrifter utgivna av K. Humanistiska Vetenskaps-Samfundet iUppsala 19: 2.)
    I det förra av dessa båda arbeten har professor HÄGERSTRÖM framlagt en inledande kritisk undersökning av den teori om den objektiva rättens natur, som torde kunna sägas vara den härskande i nutida rättsfilosofi, den s. k. viljeteorien, som förklarar rätten vara det i vissa bestämda former framträdande innehållet i en i samhället verksam och maktägande vilja — statens, det allmännas (Gemeinwille), de faktiskt maktinnehavandes eller en sig själv bestämmande och förbindande vilja. I det senare, större arbetet har

 

han, för att bana väg för en kommande positiv utredning av rättens begrepp, först underkastat denna teori en mera ingående kritik genom att påvisa de svårigheter, som dess konsekvenser föra med sig inom en mängd olika områden, t. ex. i fråga om uppfattningen av äldre tiders rättsförhållanden eller modern tillämpning av lag genom domaren, och därefter försökt fastställa de psykologiska realiteter, ur vilka den ifrågavarande teorien i verkligheten vuxit fram. Genom de utomordentligt intressanta psykologiska undersökningarnai 4:de och följ. kapitlen, vilka säkerligen komma att verka befruktande och nyskapande inom filosofien långt utöver det sammanhang, i vilket de blivit givna, torde problemen om rättens objektivitet och de i rätten bärande krafterna en gång för alla ha frigjorts ur de godtyckliga teoretiska konstruktionernas våld och förts in på de i verkligheten enda möjliga vägarna fram till deras lösning, nämligen den realpsykologiska forskningens. I och med detta arbete har därför helt visst lagts grundvalarna till ett verk, som kommer att bli av oöverskådlig betydelse för den svenska rättsfilosofien. —Professor HÄGERSTRÖMS stil är icke vad man i dagligt tal kallar lättläst: han offrar ingenting av uttryckets exakthet för läsarens bekvämlighets skull, han eftersträvar över huvud taget ingenting annat än klarhet över verkligheten. Men ingen, som gör sig mödan att läsa sig några sidor in i hans arbeten, skall kunna undgå att ryckas med av denna framställning, i vilken språket genom sin enastående precision blivit ett nära nog fulländat redskap i det vetenskapliga sanningssökandets tjänst.
 

Andreas Bjerre.