I redaktionen för Sv. J. T. inträder fr. o. m. 1919 efter justitierådet G. Appelberg, som avsagt sig uppdraget, ledamoten av lagberedningen, hovrättsrådet Einar Stenbeck, vars uppgift inom redaktionen blir att redigera rättsfallsavdelningen. Till redaktionens ombud för insamlande av rättsfall från Svea hovrätt har utsetts assessor Chr. Mörner. Ombud för Göta hovrätt är fortfarande hovrättsrådet B. Aurell och för Skånska hovrätten hovrättsrådet G. Beskow.
Nordiska juristmötet i Stockholm. Den svenska organisationskommittén för det planerade nordiska juristmötet (se http://svjt.se/svjt/1917/87, http://svjt.se/svjt/1917/425, http://svjt.se/svjt/1918/47, http://svjt.se/svjt/1918/170) har efter samråd med de danska och norska styrelserna samt kommitterade för de finska juristföreningarna beslutat vidtaga förberedande åtgärder för mötets anordnande i Stockholm den 28, 29 och 30 augusti 1919. I början av nästa år torde de personer, vilka från svensk sida antecknat sig såsom deltagare i juristmötet — för närvarande uppgående till omkring 600 — komma att sammankallas för val av svensk styrelse samt för att definitivt besluta om mötets hållande och därmed sammanhängande frågor. Svenska jurister, som önska deltaga i det blivande mötet men av någon anledning icke kommit att anteckna sig å de utsända listorna, kunna insända skriftlig anmälan härom till Sv. J. T:s exp., Drottninggatan 3, Stockholm.
Finlands deltagande i det skandinaviska lagstiftningsarbetet. Centralavdelningen av Juridiska föreningen i Finland beslöt vid sitt möte den 25 oktober 1918 uttala det önskemål, att regeringen måtte, i enlighet med lantdagens 1917 uttryckta vilja, skrida till snara åtgärder ägnade att göra Finland delaktigt i det mellan de skandinaviska folken upptagna och fortgående lagstiftningsarbetet särskilt på obligationsrättens och sjörättens gebitsamt jämväl med de skandinaviska folken söka ernå överenskommelse om och legislativt ordna civila domars och skiljemannautslags ömsesidiga verkställande.
Jämväl vid »Suomalaisten lakimiesten yhdistys» möte den 25 okt. 1918 ventilerades frågan, huruvida Finland har anledning att deltaga i de skadinaviska ländernas gemensamma lagstiftningsarbete. Föredraganden, dr Lauri Cederberg, framhöll, hurusom Finlands civilrätt och i synnerhet dess obligationsrätt vore synnerligen bristfälliga och i behov av en grundlig omarbetning. Och då av flere skäl en genomgripande reform av civilrätten inte var möjlig, så vore det att förorda, i betraktande av det rättssamband, som råder mellan Finland och de skandinaviska länderna, att Finland icke på egen hand inlåter sig på några förändringar utan begagnar sig av det förarbete, som redanpå handels- och obligationsrättens område utförts i Skandinavien. Genom att så förfara skulle man snabbast nå verkliga resultat och undginge faran av att gjorda ändringsförslag föråldras, innan de komma till användning. En lik-