Tingslagsregleringar m. m. I anledning av framställningar av riksdagens J. O. (se Sv. J. T. 1918 s. 51) har K. M:t d. 25 okt. 1918 förordnat,
    att Lysings och Göstrings härad fr. o. m. d. 1 jan. 1919 skola förenas till ett tingslag med tingsställe i Mjölby och med sammanträden enligt tredje sammanträdesturen;
    att Norrvidinge och Kinnevalds härad fr. o. m. d. 1 jan. 1919 skola förenas till ett tingslag under benämningen Mellersta Värends tingslag med tingsställe i Växjö och med sammanträden enligt tredje turen;
    att Hasslerörs och Hova tingslag skola fr. o. m. dag, som framdeles bestämmes, förenas till ett tingslag under benämningen Vadsbo norratingslag med tingsställe i Mariestad;
    att Medelpads östra domsaga fr. o. m. dag, som framdeles bestämmes, skall vara indelad i två tingslag sålunda, att Indals tingslag fortfarande skall utgöra ett tingslag samt Njurunda, Sköns och Ljustorps nuvarande tingslagskola bilda ett tingslag med tingsställe i eller i närheten av Sundsvall;
    att i Umeå tingslag av Västerbottens södra domsaga skola årligen fr. o. m. år 1919 hållas under vårtinget tre och under hösttinget två allmänna sammanträden med åtta veckors mellanrum och med början å resp. årets sjätte måndag och sista måndagen i augusti; samt
    att Torneå domsaga fr. o. m. år 1919 skall vara indelad i tre tingslagsålunda, att Korpilombolo och Pajala tingslag fortfarande skola utgöra särskildatingslag samt Övertorneå och Nedertorneå skola bilda ett tingslag, benämnt Torneå tingslag med tingsställe i eller invid Haparanda och med fem allmänna tingssammanträden om året, därav tre under vårtinget med början första måndagen i januari och därefter var åttonde måndag och två under hösttinget med början första måndagen i september samt åttonde måndagen därefter.

 

    Beträffande Vadsbo norra domsaga har K. M:t tillika, för att ett blivande tingshus i Mariestad efter stadens framdeles möjligen skeende förening med domsagan måtte bliva användbart såsom gemensam domstolsbyggnad, föreskrivit, att stadsfullmäktige i Mariestad skola höras över blivande förslag rörande tingshusets läge och beskaffenhet, varefter dylikt förslag skall underställas K. M:ts prövning, innan nytt tingshus uppföres.
    Däremot har K. M:t genom beslut den 6 juni 1918 med särskild hänsyn därtill, att Ostkustbanan ännu ej blivit färdigbyggd, såvitt anginge sträckningen genom Enångers tingslag till Söderhamn, ej funnit skäl bifalla J. O:s framställning om förening av Sydöstra Hälsinglands domsagas nuvarande båda tingslag till ett med tingsställe i Söderhamn och genom beslut den 25 oktober 1918 lämnat utan bifall J. O:s framställningar om Fjäre och Viskebåda härads förening till ett tingslag med tingsställe vid Kungsbacka, om Gudhems och Kåkinds båda härads förening till ett tingslag med tingsställe i Skövde, om förening av Västerbottens norra domsagas två tingslag till ett med alternerande tingssammanträden å de nuvarande tingsställena i Skellefteå och Norsjö samt om förening av Overluleå och Nederluleå tingslag till ett med tingsställe i Luleå eller Boden.
    Förslaget om Fjäre och Viske båda härads förening till ett tingslag hade avstyrkts av processkommissionen huvudsakligen på det skäl, att det vore mycket tvivelaktigt, om de båda häradena efter en framtida domkretsindelning komme att höra till samma domkrets. Vid en dylik indelning syntes nämligen Viske härad böra förenas med Himle härad och staden Varberg under en domstol i Varberg, medan det vore ovisst, huruvida Fjäre härad och staden Kungsbacka tillsammans komme att giva tillräcklig sysselsättning åt en domstol med säte i sistnämnda stad eller även de borde hänföras till underrätten i Varberg.
    Framställningen om förening av Gudhems och Kåkinds båda härad till ett tingslag hade likaledes avstyrkts av processkommissionen, enär efter en framtida domkretsindelning Kåkinds härad och staden Skövde torde komma att lyda under en domstol med säte i nämnda stad, medan Gudhems härad viden dylik indelning syntes böra jämte vissa andra områden sammanslås med staden Falköping till en domkrets. Mot ett gemensamt tingsställes förläggande till Skövde talade jämväl, att härav skulle nödvändiggöras uppförande i nämnda stad av nytt tingshus, vilket måhända icke skulle lämpa sig till domstolsbyggnad efter stadens förenande med Kåkinds härad.
    Den föreslagna anordningen med alternerande tingsställen i Västerbottens norra domsaga hade av Svea hovrätt med instämmande av processkommissionen avstyrkts med hänsyn till därmed förenade betydande olägenheter i skilda avseenden, och beträffande Luleå domsaga hade hovrätten liksom sedermera processkommissionen ansett en anordning med tingssammanträden med tremansnämnd i Boden vara att föredraga framför Överluleå och Nederluleå båda tingslags förening till ett. Processkommissionen hade till stöd för denna mening åberopat, att vid en framtida domkretsindelning i dessa trakter Nederluleå tingslag finge antagas komma att sammanföras med Luleå stad till en domkrets, medan till Boden torde komma att förläggas en underrätt med återstoden av Luleå domsaga eller åtminstone Överluleå tingslag till domsområde.

 

    Slutligen har K. M:t dels d. 25 okt. 1918 på framställning av K. B. i Göteborgs och Bohus län förordnat, att Kville, Tanums och Bullarens härads tingslag fr. o. m. den 1 jan. 1919 tills vidare skall hava tingstad i staden Strömstad och härtill använda Vette härads tingshus samt att med uppförande av nytt tingshus för förstnämnda tingslag följaktligen tills vidare skall anstå, dels ock d. 29 nov. 1918 i ett sedan 1912 vilande ärende angående tingsställe för Stockholms läns västra domsaga förordnat, att domsagan tills vidare skall hava tingstad i Stockholm.