Revision av vissa kristidsförfattningar. Sedan K. M:t d. 23 nov. 1917 bemyndigat chefen för justitiedepartementet att tillkalla två personer att såsom sakkunniga biträda inom departementet vid behandling av fråga om revision av vissa kristidsförfattningar, har departementschefen samma dag tillkallat f. d. regeringsrådet Herman Falk och rådmannen Knut Dahlberg att i sagda avseende biträda inom justitiedepartementet.

 

    Lekmannaelementet och skiljemannainstitutet. Enligt K. M:ts bemyndigande d. 25 jan. 1918 har justitieministern tillkallat vice häradshövdingen G. Fahlcrantz att biträda inom justitiedepartementet med utarbetande av en redogörelse för lekmannaelementets användande och ställning i civilprocessen även som skiljemannainstitutets ordnande och tillämpning i skilda länder.

 

    Småstäders förläggande under landsrätt. I anledning av borgmästaren i Sala O. V. Lundbergs död har K. M:t d. 25 jan. 1918 anbefallt K. B. i Västmanlands län att dels föranstalta om utredning, huruvida staden Sala bör i judiciellt hänseende förenas med angränsande domsaga, dels ock infordra stadsfullmäktiges och magistratens i Sala yttranden, huruvida något är att erinra mot anstånd med återbesättande av borgmästarbefattningen i staden i avbidan på berörda utrednings fullbordan.

 

    Skånska hovrättens nya byggnad i Malmö invigdes med en enkel högtidlighet lördagen den 15 dec. 1917 kl. 12 på dagen inför den mangrant samlade hovrättspersonalen med presidenten Hasselrot i spetsen. Å regeringens vägnar hade justitieministern, statsrådet Löfgren, tillstädeskommit.
    Borgmästare Skytte, byggnadskommitténs ordförande, lämnade först en redogörelse för byggnadens tillkomst. Sedan K. M:t d. 31 dec. 1914 förordnat

 

54 NOTISER.om hovrättens förläggning till Malmö och i sammanhang därmed antagit Malmö stads erbjudande att uppföra och inreda byggnad för hovrätten samt att ersätta kronan kostnaden för flyttningen från Kristianstad, hade stadsfullmäktige vid olika tillfällen för byggnadens uppförande och färdigställande beviljat sammanlagt 260,000 kr. På grund av en i juni 1917 utbruten träarbetarstrejk hade byggnaden ej hunnit bliva färdig till den 1 okt. 1917, då hovrättens verksamhet i Malmö tog sin början, utan hade slutbesiktning å densamma kunnat äga rum först den 6 dec.
    Å stadsfullmäktiges vägnar tillkännagav härefter v. häradshövding Wehtje, att överlåtelsehandlingar rörande tomten skulle till statsverket överlämnas, så snart områdets gränser hunnit fastställas. Statsrådet Löfgren förklarade sig å statsverkets vägnar mottaga den vackra gåvan, för vilken han frambar statsverkets tack till Malmö stad, liksom han riktade ett tack till alla dem, vilka nedlagt ett personligt arbete på byggnadens tillkomst, alltifrån initiativtagaren till hovrättens flyttning, Skåneavdelningen av Sveriges advokatsamfund.
    Den stilfulla och vackert inredda hovrättsbyggnaden är uppförd å bastionen Nyköping vid Kungsparkens norra ända efter ritningar av arkitekten Ivar Callmander.
    På aftonen samma dag gav Malmö stad i anledning av hovrättsbyggnadens invigning middag för hovrättens ledamöter och tjänstemän samt andra inbjudna, därvid tal höllos av hrr Wehtje, Hasselrot, Skytte och Löfgren. Statsrådet Löfgren framlade i sitt tal ett program för hovrätternas reformerande, gående ut på införande av offentlig föredragning enligt på förhand  publicerade föredragningslistor, utveckling av den muntliga handläggningen, specialisering av målen enligt deras beskaffenhet på de olika rotlarna och andra åtgärder för uppnående av snabbare rättsskipning, större växelverkan med underrätterna, särskilt genom stadsdomares adjungerande m. m. I gengäld för ytterligare anspråk på domarkåren erkände statsrådet det allmännas förpliktelser med avseende å ett tillfredsställande ordnande av avlöningsförhållandena för dem, som tjänstgöra på domarbanan. Början skulle, enligt vad tal. hoppades, göras med begäran till 1918 års riksdag om statsanslag åt t. f. domare och tingsbiträden.