SVEN LÖNBORG: Den primitiva familjen. Sthlm 1917. Norstedt. 40 s. Kr. 1.10.

    Detta arbete, utgörande nr 13 i den av prof. C. V. Hartman utgivna serien Populära etnologiska skrifter, anbefalles alla dem, vilka läst ett och annat om det mänskliga äktenskapets historia, men aldrig känt sig rätt övertygade om de framställda forskningsresultatens och hypotesernas riktighet. De skola här finna en förklaring av de äldsta familjerättsliga företeelserna, som genom sin enkelhet och konsekvens verkar bestickande och befriande.
    Förf. avvisar läran om matriarkatets utveckling ur hetärismen, om en på ovisshet angående faderskapet vilande gynaikokrati. De enskilda individerna och den fysiska samhörigheten dem emellan är för den äldsta familjeorganisationen utan betydelse. Den primitiva familjen, den av flera särfamiljer bestående klanen, sammanhålles därav att den utgör den ekonomiska enheten, vilken är att, av växlande grunder, betrakta såsom ägare till bl. a. även mödrarna och barnen i särfamiljerna.
    Från denna utgångspunkt klarlägger förf. problemen. Kvinnan anses hos naturfolken såsom klanens värdefullaste egendom. Klanen kan tillåta, att en av dess kvinnor gifter sig med en man från annan klan, men avstår icke sin äganderätt till kvinnan utan fullgod ersättning. Frågan, vilken klan kvinnan och barnen tillhöra, beror alltsåav huruvida mannen betalt för dem eller ej — i förra fallet råder patriarkat, i det senare matriarkat. Dessa två företeelser kunna därför uppträda samtidigt, så att manslinjen härskar inom den förmögnare klassen, kvinnolinjen bland de fattiga, liksom hos vår jordbrukande allmoge den fattige friaren flyttar till sin förmögne svärfaders gård och arbetar där som son eller dräng, under det att den  rike friaren för bruden hem.
    Även leviratet, svågeräktenskapet, får med förf:s ståndpunkt sin rationella förklaring. Vad mannen betalade för kvinnan tillhörde ju ej honom personligen, utan den ekonomiska enheten, klanen. Den köpta kvinnan är således ej heller mannens utan klanens egendom, som den naturligtvis icke släpper ifrån sig vid mannens död, utan disponerar så, att hon gives till äkta åt mannens broder eller närmaste manliga släkting. På liknande ekonomiska synpunkter beror sororatet. Avlider en av mannen köpt hustru utan att hon skänkt honom barn, så har han blivit bedragen på affären, och hans svärföräldrar måste antingen återgälda köpesumman eller lämna mannen en annan av sina döttrar.

 

92 LITTERATUR    Intressant är, bl. a., också uppvisandet av grunden till de svårigheter, som mött de västafrikanska missionärerna vid deras försök att avskaffa månggiftet. Äktenskapsskillnad från övertaliga hustrurlåter sig ej lätteligen verkställa, då dessa tillhöra icke mannen, utan hans klan.
    Det lilla häftet är i allo både lättläst och roande.
 

Birger Wedberg.