Det nordiske Studenter-Jurist-Stævne i København, September 1918. Forelæsninger ved Københavns Universitet af TORE ALMÉN, VIGGO BENTZON, KNUD BERLIN, FRANTZ DAHL, VINDING KRUSE, JUL. LASSEN, H. MUNCH-PETERSEN, FREDRIK STANG, CARL TORP og HENRY USSING. Udgivet af Det rets- og statsvidenskabelige Studenterraad. København 1918. Gad. 8:o. 342 s. Kr. 6.50.

 

    l Sv. J. T. har förut en redogörelse lämnats för det under sistl. september i Köpenhamn hållna "Studenter-Jurist-Stævnes" program, och en svensk deltagare har givit en entusiastisk skildring av sina hågkomster från mötet1. Den nu föreliggande volymen visar, med vilken skicklighet och kärlek till uppgiften de såsom föreläsare medverkande vetenskapsmännen förverkligat den lyckliga tanken att i form av gemensamma studiekurser göra juris studerande från Sverige, Danmark och Norge förtrogna med de skandinaviska enhetssträvandena på lagstiftningens område, vidga deras kunskap om och intresse för rättslivet i de särskilda länderna och samla de unga kring centrala rättsvetenskapliga problem.
    Under jämförelser med å ena sidan tysk, å andra sidan engelsk lagstiftning, åskådliggör professor JUL. LASSEN i sina inledande föreläsningar över den skandinaviska gemensamhetslagstiftningen dennas i viss mån egenartade karaktär i dess förhållande till oskriven rätt, teori och praxis. Han visar med exempel särskilt från avtalslagens område, hurusom man tagit avstånd från de tyska strävandena efter en uttömmande kodifikation och den därmed följande faran, att rättsutvecklingen klavbindes, den rent språkligt-logiska lagtolkningen blir förhärskande och möjligheten att döma efter sakens natur obehörigen kringskäres. Men han framhåller ock, att man sökt giva rättssäkerheten vad den tillkommer genom att i skriven lag fastslå även allmänna rättsgrundsatser, till den del detta låter sig göra utan att man råkar i strid med nyssnämnda hänsyn. I föreläsningsserien Nordisk Familieret dröjer professor BENTZON särskilt vid de nya rättstankar, som kommit till uttryck i den skandinaviska familjerättskommissionens i höstas avgivna förslag till ny lagstiftning angående äktenskaps rättsverkningar, visar, huru de organiskt vuxit fram på det beståendes grund, och ger till slut en sammanfattning av vad som vinnes genom det familjerättsliga samarbetet. Justitierådet ALMÉN har med avseende på det från praktisk synpunkt kanske allra viktigaste området, nämligen köplagens, tagit upp den kardinala frågan, i vilken mån rättsenheten förmått göra sig gällande vid tillämpningen av de överensstämmande lagarna, och visar med en serie intressanta och lärorika exempel, att förhoppningarna slagit väl ut.
    Även till den del föreläsningarna avse ämnen, hämtade närmast från dansk rätt, äro de i högsta grad ägnade att intressera svenska

 

1 Sv. J. T. 1918 s. 170, 313—316.

32 LITTERATUR.jurister. Man kan sålunda knappast tänka sig mera aktuella paralleller till företeelser inom centrala delar av vårt eget rättsliv än professor BERLINS föreläsningar över Danmarks nye Grundlov eller professor MUNCH-PETERSENS över Moderne Retsplejegrundsætninger i de nye danske Proceslove. Professor VINDING KRUSE ger en säkerligen för mången välkommen översikt över den danska aktiebolagslagen av den 29 september 1917 och uttalar den förhoppningen, att denna av honom skarpt kritiserade lag en gång må få vika "for en stærkere Magt med et videre Syn, en fællesnordisk Aktieselskabslov". Professor TORP diskuterar i anslutning till sitt strafflagsförslag av 1917 "Nogle Spørgsmaal vedrørende Berigelsesforbrydelserne", en framställning, som har särskild aktualitet med hänsyn till tanken på en mera intim samverkan mellan den svenska och den danska strafflagskommittén (jfr ovan s. 11).
    Utanför den skrivna lagens råmärken rör sig professor USSING, som behandlar frågan om betydelsen av bristande förutsättningar vid avtal på förmögenhetsrättens område. Till hans intressanta undersökningar i detta ämne torde Sv. J. T. få återkomma i anledning av hans i höstas utgivna avhandling Bristende Forudsætninger. En föreläsningsserie, som i hög grad är ägnad att fånga den unge juristens intresse, är professor STANGS. I den första föreläsningen, Ret og kultur, karaktäriseras i stora drag den jämförande rättsvetenskapens metod och syften och de viktiga resultat, man redan vunnit genom att även vid studiet av rättsliga företeelser tillämpa utvecklingslärans grundtankar. De här angivna synpunkterna utvecklas närmare i de därpå följande föreläsningarna över ämnet Erstatningsrettens historie, i vilka skadeståndslärans grundproblem framställas i historisk belysning med den allmänna kulturutvecklingen såsom bakgrund. I sin sista föreläsning, Nordisk og fremmed ret, stannar professor STANG vid vissa egenartade drag hos de skandinaviska folkens rättsliv och uttalar en livlig förhoppning, att nordisk rätt och rättsvetenskap måtte kunna göras mera kända utanför Skandinaviens gränser, så att de i framtiden mera än för närvarande kunna påverka den universella rättsutvecklingen.
    Departementschef DAHLS av åhörarne högt skattade föreläsningar över Hovedtræk af den danske Retsvidenskabs Historie (Ørsted, Bornemann, Goos) hava ännu ej lämnat trycket men skola inom kort gratis tillhandahållas samlingsverkets köpare.
    Studiet av denna bok är icke blott lärorikt; det är tack vare föreläsarnes klara, lättfattliga och medryckande framställningssätt en verklig vederkvickelse. Tanken att genom ett de ungas juristmöte lägga en fast grund för ett fortsatt skandinaviskt samarbete kunde ej hava fått en bättre förespråkare än denna publikation, vilken ingen kan läsa utan att gripas av en önskan, att detta första möte snart måtte följas av flera.


Birger Ekeberg.