Nouvelle revue pratique de droit international privé, som legat nere under kriget, har i sommar utsänt första häftet av sin femte årgång, inlett med en uppsats av en svensk författare, jur. och fil. kand. T. Wistrand, över ämnet: Etude sur les rapports entre la France et la Suède en matière de nationalité.

 

    Den skandinaviska sjölagstiftningen. K. M:t har d. 20 juni 1919 förordnat assessorn i hovrätten över Skåne och Blekinge John Alsén att vara sekreterare hos den svenska kommittén för det skandinaviska sjölagstiftningsarbetet.

 

    Torrläggningssakkunniga. Sedan K. M:t d. 24 jan. 1919 förordnat vattenrättsdomaren J. N. Gärde att såsom sakkunnig biträda inom justitiedepartementet vid fortsatt behandling av frågan om ny lagstiftning angående torrläggning av mark och därmed sammanhängande ämnen har justitieministern, jämlikt K. M:ts bemyndigande d. 9 maj 1919, tillkallat riksdagsmännen hemmansägaren Per Nilsson i Bonarp, häradsdomaren Per Johan Persson i Tofta och redaktören Johan Nilsson i Malmö samt byråchefen i lantbruksstyrelsen E. W. Ewe att under Gärdes ordförandeskap deltaga i berörda arbete.

 

    Häradshövdings skyldighet att övergå till annan domarbefattning. Genom en kungörelse den 20 juni 1919 (Sv. F. S. nr 355) har K. M:t i anledning av förslag av processkommissionen samt efter justitiekanslersämbetets och löneregleringskommitténs hörande (jfr http://svjt.se/svjt/1917/246) förordnat, att häradshövding, som hädanefter utnämnes, är skyldig att i sammanhang med en allmän omorganisation av underrätterna övergå till annan jämställd eller högre tjänst vid sådan domstol i enlighet med vad därom kan varda i lag stadgat; dock att tjänstinnehavare ej skall vara pliktig att i anledning av övergång till ny tjänst vidkännas minskning i honom tillförsäkrade avlöningsförmåner samt att vid förflyttning till annan ort ersättning för flyttningskostnad skall utgå.

 

    Häradshövdingarnas löneförbättring. Enligt riksdagsskrivelse den 23 maj 1919 har riksdagen medgivit, att tillfällig löneförbättring finge under år 1919 utgå bl. a. till varje häradshövding med 1,000 kronor. Dock gjorde riksdagen därvid det förbehåll, att avlöningstillägg till häradshövding ej finge utgå med högre belopp än att avlöningstillägget och den behållna inkomsten av tjänsten uppginge till sammanlagt högst 10,000 kronor. Till ledning vid beräkning av den behållna inkomsten av tjänsten skulle i främsta rummet tjäna över häradshövdingarnas inkomster och utgifter avgivna statistiska uppgifter för åren 1915, 1916 och 1917 med den jämkning, vartill fog finge anses föreligga på grund av förändring i domsagas område eller av annan orsak. I anledning härav har justitieministern genom cirkulärskrivelse d. 7 aug. 1919 lämnat varje häradshövding tillfälle att före d. 10 sept. 1919 till justitiedepartementet inkomma med erinringar i vad mån beträffande vederbörande domsaga fog förelåge för jämkning, som nyss nämnts, av beskaffenhet att inverka på rätt till avlöningstillägget.

 

    Ny instruktion för krigsdomare, auditörer och krigsfiskaler har av K.M:t utfärdats d. 10 juni 1919 (Sv. F. S. nr 363) samt trätt i kraft den 1 nästlidne juli. Den nya instruktionen innefattar ej några mera genomgripande

förändringar i vad som förut gällt. Mest omfattande äro ändringarna i fråga om avlöningsförhållandena. I detta avseende är huvudsakligen att märka: att i de fall, då avlöningen utgår i form av ersättning för krigsrättssammanträde, denna ersättning höjts för krigsdomare och dennes vikarie från 25 till 30 kronor, för auditör och dennes vikarie från 15 till 20 kronor, allt för sammanträde, som ej tagit mera än en dag; att, då målens antal överstiger fem, ersättningen till auditören ytterligare höjes; samt att statens skyldighet att bidraga till ersättning åt vikarierna utsträckts något utöver vad förut gällt.