348 LITTERATUR.Katalog över Stockholms högskolas Juridiska fakultets bibliotek, utgiven genom fakultetens försorg. Stockholm 1918. Norstedt & Söner. 8:o. XVIII+709 s. Kr. 12.00.

    En tryckt katalog över en större svensk juridisk boksamling — det måste för alla litterärt intresserade svenska jurister bli en uppslagsbok, som ständigt begagnas, till dess den avlöses av en efterträdare eller eljest hinner bli föråldrad. Vad vi senast haft i den vägen, katalogerna över Svea och Skånska hovrätternas boksamlingar (1900, 1909), förteckningen över Juridiska föreningens i Uppsala boksamling (1893, med supplement 1914) samt i viss mån Riksdagens bibliotekskatalog, har också varit vederbörligen uppskattat; än högre skulle säkerligen juristvärlden ha fått anledning att värdesätta den gemensamma katalog över Högsta domstolens, Justitiedepartementets, Lagberedningens, Lagrådets och Regeringsrättensbibliotek, som år 1914 var på tal, men som beklagligtvis ännu ej blivit verklighet. En sakkunnigt uppgjord förteckning över dessa biblioteks rika bokförråd skulle bilda en juridisk bibliografi utan motstycke i vårt land.
    Låter sålunda denna katalog alltjämt vänta på sig, så har emellertid Stockholms högskolas Stats- och rättsvetenskapliga avdelning genom offentliggörandet av den omfattande bokförteckning, vars titel läses här ovan, gjort sig förtjänt av tacksamt erkännande från både yngre och äldre idkare av svensk rättsvetenskap. Den i slutet av fjoråret utkomna katalogen över Avdelningens bibliotek är resultatet av ett flerårigt, strävsamt och tålamodsprövande arbete. Huvudsakliga tungan av detta torde ha burits av Avdelningens biblioteksamanuens, juris kandidaten OLOF BARKLIND, som också har förtjänsten av den synnerliga noggrannhet och den tillförlitlighet, som tyckas utmärka katalogen. Den är uppställd med en ovanligt omsorgsfull specialisering, driven så långt gärna kan tänkas; privaträtten t. ex. är uppdelad på 42 underavdelningar. Om lämpligheten av en sådan specialisering över huvud kunna olika meningar hysas. För en genomgående alfabetisk uppställning skulle naturligtvis åtskilliga skäl kunnat anföras; visst är dock, att särskilt för yngre vetenskapsidkare specialiseringen erbjuder omisskännliga fördelar. Att densamma emellertid kräver en mängd hänvisningar från den ena avdelningen till den andra, om icke katalogens användning skall vålla svårigheter, är givet, och dylika hänvisningar saknas i allmänhet visst icke. Men ändå kan en och annan gång en boktitel vara rätt svår att hitta i katalogen, exempelvis WINROTHS Strödda uppsatser, som läsaren skulle väntat upptagna under "Juridik. B. Bearbetningar av allmän omfattning eller blandat innehåll" och ej som nu fördelade på sex olika ställen (s. 369—370, 382, 386, 425, 582, 637), eller HASSELROTS kommentar till handelsbalken, som man väl skulle söka under "Civilrätt. b. Bearbetningar. a. Av allmän omfattning eller blandat innehåll", snarare än under "Speciell obligationsrätt" (s. 387). Som en annan nackdel av samma långt drivna spe-

LITTERATUR. 349cialisering får kanske ock räknas att emellanåt sådana böcker, som rimligen bort höra tillsammans, blivit skilda åt (t. ex. förslagen till handelsregisterlagen och editionerna av samma lag, de förra äro upptagna å s. 427 under rubriken "Speciell privaträtt", de senare delvis å s. 354—355 under "Civilrätt"; av JHERINGS Jurisprudenz des täglichen Lebens förekommer en upplaga å s. 32, tre upplagor å s. 366). Läsaren skulle lätt kunna få den uppfattningen, att biblioteket i fråga om sådana böcker är mindre fullständigt än vad det i verkligheten är. Vanligen hjälper dock det förträffliga personregistret, som, 90 spalter starkt, avslutar katalogen, över nu antydda svårigheter. Ett eller annat författarnamn (D. EHRENSTRÅHLE, E. HÅKANSON) har råkat falla bort ur registret. Ett sakregister (med slagord) jämte personregistret skulle helt naturligt än mer ha underlättat katalogens begagnande.
    Katalogen ger i själva verket vida mer än vad dess titel utlovar. Den innehåller nämligen också uppgifter på de särskilda uppsatserna i ett flertal tidskrifter och sammelverk. För denna excerpering, som uppenbarligen krävt mycken möda, men också högst väsentligt höjer katalogens värde, tillkommer utgivaren rättvisligen ett särskilt erkännande.
    Betydelsen av en tryckt bibliotekskatalog, sådan som den här anmälda, är icke uteslutande, knappast ens huvudsakligen, att tjäna som vägvisare för det katalogiserade bibliotekets begagnande. Även den, som ej kan ha förmånen härav, har i katalogen en bekväm bibliografisk uppslagsbok, vars nytta naturligtvis är större eller mindre allt efter graden av bibliotekets fullständighet. På absolut fullständighet kan Högskolans juridiska fakultets bibliotek naturligtvis ej göra anspråk, icke ens för den svenska litteraturens del. Huvudsakligen tillkommet genom gåvor och därtill föga mer än tio år gammalt, som biblioteket är, måste det uppenbarligen till sin sammansättning förete betydande ojämnheter. Flere av dess avdelningar, såsom svenska lagar och lagförslag, statsrätt och nordisk civilrätt, äro synnerligen väl försedda, medan åter bokförrådet i andra stycken, exempelvis främmande privaträtt, är mindre rikhaltigt. Men den kraftiga tillväxt, biblioteket redan haft under sin korta livstid, lovar gott för dess framtida förkovran. Icke minst sådana små, men förargliga luckor, som saknaden av ett eller annat band eller häfte i ett arbete (t. ex. förmögenhetsrätten i MATZENS Forelæsninger over den danske Retshistorie, andra delen av ÖSTER GRENS 1734 års lagreform, d:o av CHYDENIUS' Kontraktsrätt) borde kunna fyllas, och en fullständig samling av alla de bidrag till vår rättsvetenskapliga litteratur, som Fakultetens egna lärare under årens lopp presterat, vore väl också på sin plats på bibliotekets hyllor. Den fortgående tillväxten kommer säkerligen rätt snart att göra ett katalogsupplement behövligt; för både bibliotekets egen och den svenska juristvärldens skull är att hoppas, att detsamma skall bli rikhaltigt till sitt innehåll och lika omsorgsfullt utarbetat som den föreliggande katalogen.

C. G. Björling.