Universitetet i Dorpat återupprättat. Första grunden till Dorpats universitet lades år 1630, då ett gymnasium för Östersjöprovinserna upprättades av Gustaf II Adolf, som därmed uppfyllde ett löfte av Karl IX till Livlands ridderskap. Två år senare ombildades detta gymnasium till en högskola, som erhöll samma fria författning som Uppsala universitet, d. v. s. fullständig självstyrelse och ekonomiskt oberoende grundat på stora jordegendomar. Till följd av de osäkra förhållandena under de ständiga krigen ävensom till följd av den tysk-baltiska adelns opposition mot allt svenskt hämmades likväl universitetets utveckling från början, och efter den ryska invasionen år 1656 låg hela dess verksamhet (med ett kort avbrott omkring år 1700) nere ända intill 1798, då universitetet återupprättades genom en ukas av kejsar Paul I, sedan han förbjudit alla ryska undersåtar att studera i utlandet. Efter Pauls död förnyades universitetsstatuterna av Alexander I år 1803, och nu började för Dorpats universitet en period av blomstring och rik utveckling pa alla områden; tack vare sin framstående ledare och beskyddare Furst Liewen undgick Dorpati stort sett reaktionen under senare delen av Alexanders regering.
    Redan vid mitten av 1830-talet började emellertid den senare genomförda russificeringen planläggas, och under 1840-talet började förföljelserna emot Dorpats nationellt sinnade universitetslärare. Trots allt lyckades man likväl länge, delvis genom vädjande till och med stöd från intellektuella kretsar i Ryssland, bevara den vetenskapliga forskningens frihet någorlunda okränkt i Dorpat. Förstår 1889 vidtog den hänsynslösa russificeringens period; genom bortdrivande av alla icke-ryska lärare och de bortdrivnas ersättande med ofta såväl vetenskapligt som moraliskt mindervärdiga individer, villiga att i allt gå de maktägandes ärenden, ämnade man omskapa Dorpats universitet till en enbart rysk högskola, universitas jurjevensis.
    Inom universitetets juridiska fakultet ägnades såväl undervisningen som den vetenskapliga forskningen före 1889 huvudsakligen åt baltisk och rysk rätt; dock saknade fakulteten icke heller lärare, som upprätthöllo förbindelsen med den västeuropeiska, särskilt den tyska rättsvetenskapen. T. o. m. efter 1889 lyckades man, som nyss antyddes, tack vare emot den tsaristiska regimen oppositionella och inom sina speciella områden framstående ryska lärare, hålla den juridiska undervisningen och vetenskapen uppe på en någorlunda tillfredsställande nivå. Bland mera kända vetenskapsmän, som tillhört fakulteten, må nämnas den berömde nationalekonomen Adolf WAGNER.
    Efter revolutionen 1905 erhöll universitetet i Dorpat autonomi, men inom kort vidtog åter en period av reaktion, som synes ha gått särskilt hårt framöver juridiska fakulteten, ehuru även nu framstående ryska vetenskapsmän sökte skydda undervisningens och forskningens frihet, bland dem kriminalisten

NOTISER. 407PUSTOROSLEV, vilken verkade som universitets rektor intill krigsutbrottet, då arbetet nedlades.
    Under den tyska ockupationen upprätthölls undervisningen av tyska lärare till fram på hösten 1918. Med innevarande termin har universitetsarbetet återigångsatts av den estländska regeringen, och har därvid ett flertal lärostolar erbjudits svenska vetenskapsmän, särskilt inom den juridiska fakulteten. Sålunda har till professor i straffrätt kallats och utnämnts juris doktor ANDREAS BJERRE. Likaledes väntas en svensk vetenskapsman komma att emottaga erbjuden kallelse till professor i nationalekonomi. Professurerna i civilrätt och romersk rätt äro ännu obesatta.