Avlöningsförhållandena i hovrätterna och nedre justitierevisionen. Enligt beslut av 1919 års lagtima riksdag, fattat i överensstämmelse med därom av Kungl. Maj:t framställd proposition, skola för hovrätterna och för nedre justitierevisionen nya ordinarie avlöningsstater gälla från och med 1920.²
    Vad hovrätterna angår upptaga de nya staterna såsom begynnelseavlöning för hovrättsråd 8,100 kr. med rätt till ett ålderstillägg å 600 kr. efter 5 år samt såsom avlöning för ordinarie fiskal 4,500 kr. — De lönetillskott, som utöver tjänstgöringspenningarna pläga tilläggas adjungerade ledamöter (assessorer och e. o. assessorer) och t. f. fiskaler finnas givetvis icke upptagna i staterna, då inga anslag därtill finnas. De erhållas därigenom, att utom vederbörande hovrätt tjänstgörande ordinarie ledamöters och fiskalers löner förända målet ställas till hovrätternas förfogande. Chefens för justitiedepartementet anförande till statsrådsprotokollet vid propositionens framläggande innehåller i denna del, att berörda lönetillskott skola höjas så, att sammanlagda av-

 

¹ Det av ovannämnda sakkunniga framlagda förslag om ändrad lydelse av 27 kap. 5 § rättegångsbalken, åsyftande att över besvär i brottmål, med undantag av sådana angående häktade, förklaring skulle infordras utan föregående föredragning inför hovrätten, har ännu icke föranlett lagstiftning i ämnet.

² Jfr förut nämnda sakkunnigbetänkande http://svjt.se/svjt/1918/374.

löningsbeloppen, för år räknat, komma att utgöra för adjungerade ledamöter 7,000 kr. i en högre lönegrad (efter 1 ½ års tjänstgöring eller där vissa särskilda förhållanden föreligga) och 6,000 kr. i en lägre samt för t. f. fiskaler 4,000kr. (under de närmaste 3 åren 4,350 kr.) — Till arvoden åt amanuenser, avlöningar till andra e. o. tjänstemän, vikariatsersättningar m. m. hava i staterna anslagits vissa belopp. Av propositionen framgår, att av dessa anslag beräknats skola utgå, bland annat, dels avlöning åt en var av 6 biträdande fiskaler i Svea hovrätt, 4 i Göta hovrätt och 2 i hovrätten över Skåne och Blekinge med 2,400 kr., dels ersättning, i form av fasta arvoden, till resp. 12, 6 och 3 fiskalsaspiranter med 2,000 kr. åt dem var, dels ock arvoden åt amanuenser, där sådana finnas anställda, med 2,400 kr. för varje sådan tjänsteman.¹
    Innebörden av berörda anordning av avlöningsförhållandena inom hovrätterna, såvitt angår den extra ordinarie personalen, framträder tydligast, om man tager i betraktande att, därest för år 1920 tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg beviljas efter i huvudsak enahanda grunder som för innevarande år, de sammanlagda avlöningsbeloppen, för år räknat, skulle med tillämpning av det senaste indextalet, 141, komma att utgöra för fiskalsaspirant (med fast arvode av 2,000 kronor) ungefär 4,800 kronor, för biträdande fiskal omkring 5,500 kronor, för t. f. fiskal cirka 8,800 kronor, för adjungerad ledamot i lägre lönegraden icke obetydligt över 11,000 kronor och för sådan ledamot i högre lönegraden omkring 12,500 kronor. Till jämförelse må nämnas, att årsavlöningen för ordinarie hovrättsledamot utan ålderstillägg komme att uppgå till cirka 13,600 kronor.
    Vidkommande nedre justitierevisionen företer den nya avlöningsstaten främst den avvikelsen från den gamla, att åtta hittills medelst konstitutorial eller förordnande att förestå egen rotel tillsatta revisionssekreterarbefattningar förändrats till ordinarie ämbeten. De ordinarie revisionssekreterarnas antal skall alltså från och med nästkommande år utgöra 23. Avlöningen till sådan revisionssekreterare har bestämts till 8,700 kr. utan rätt till ålderstillägg. Därjämte har i staten upptagits ett arvode å 500 kr. att åtnjutas av revisionssekreterare, som av Kungl. Maj:t förordnats till ordförande i nedre justitierevisionen.För tillförordnad (förordnad) revisionssekreterare skall, enligt vad propositionen utvisar, årsavlöningen utgöra 8,100 kr. eller, där vederbörande tillika är hovrättsråd, 8,700 kr. — I staten har ytterligare uppförts, bland annat, en ny protokollssekreterartjänst med avlöning efter de för närvarande gällande grunder.

J. S.

 

    Tingsbiträdenas arvodesförhållanden. Genom 1918 års domsagestadga infördes som bekant statsavlönade vice häradshövdingar och förste notarier vid häradsrätterna, varjämte arvodena till häradshövdingarnas vikarier enhetligt reglerades. Då det icke torde vara allmänt bekant, med vilka belopp de olika arvodena numera utgå, har red. vänt sig till sakkunnig person med begäran om upplysning i dessa avseenden samt har med anledning härav mottagit följande meddelande:
    »Vid tiden för fastställande av nu utgående dyrtidstillägg, då grundtalet förberäkning av tilläggets storlek fixerades till 147, gestaltade sig avlöningsför-

 

¹ Sedan detta skrivits, hava vederbörliga bestämmelser utfärdats i överensstämmelse med propositionens innehåll och riksdagsbeslutet.

hållandena på följande sätt. Arvodet för vice häradshövding uppgick ensamt för sig till 4,752 kr. för år. Vid vikariat för häradshövding utgjorde sammanlagda arvodet såsom vice häradshövding och såsom vikarie för år 8,923 kr. 92 öre i domsaga av första klass, 9,519 kr. 96 öre i domsaga av andra klass och 10,116 kr. i domsaga av tredje klass. Vikarie som ej förordnats till vice häradshövding, alltså i regel en yngre vikarie, uppbar vikariatsarvode efter 5,347 kr. 92 öre om året i domsaga av första klass, 5,943 kr. 96 öre i domsaga av andra klass och 6,540 kr. i domsaga av tredje klass. Förste notariens avlöning för år utgick med resp. 3,858 kr., 4,155 kr. 96 öre och 4,453 kr. 92 öre. Den sedermera vidtagna sänkningen av grundtalet från 147 till 141 har ju i någon mån minskat arvodesbeloppen. Det må emellertid erinras, att minskningen avses skola uppvägas av motsvarande nedgång av levnadskostnaderna.
    För år 1919 tillkommer å vissa av ovannämnda arvoden tillfällig löneförbättring, som utgår med ännu ej slutgiltigt fixerade belopp mellan 300 och 900 kronor.
    Därest inom den närmaste framtiden frågan om reglering av andre notariernas avlöningsförhållanden kommer att ordnas på ett tillfredsställande sätt— därom förhoppning lär förefinnas — torde därmed avlägsnas återstoden av de betänkligheter av ekonomisk art, vilka under de senare åren säkerligen avhållit ett flertal unga jurister från att genom tjänstgöring i domsagorna vinna en sedan gammalt med rätta högt uppskattad praktisk utbildning för sitt blivande kall.»
    Tilläggas må, att arvode i enlighet med bestämmelserna i domsagestadgan, med en oväsentlig jämkning, tillika med dyrtidstillägg utgår även vid s. k. jordregisterförordnanden, vare sig jordregisterarbetet utföres av domhavanden själv eller av vikarien.