Partiell löneförbättring för häradshövdingarna m. m. Såsom i förra häftet av Sv. J. T. s. 115—117 omnämnts, har till innevarande års riksdag avlåtits en k. proposition (nr 334) angående partiell löneförbättring för häradshövdingarna m. m. Denna proposition har, i vad den avser löneförbättring för häradshövdingarna, blivit av riksdagen antagen. Riksdagen har därvid endast uttalat, att häradshövding, som kommer i åtnjutande av löneförbättring, bör vara skyldig att underkasta sig de bestämmelser angående platsen för domsagans kansli, som av Kungl. Maj:t kunna komma att meddelas, varjämte riksdagen ansett nedsättning av löneförbättringens belopp böra ske i sådana fall, då en höjning av förvaltningsutgifterna i någon domsaga kan hava ägt rum till följd därav att domsagans kansli eller häradshövdingens bostad förlagts utom domsagans område, utan att till stöd för nämnda anordning kunnat åberopas något allmänt intresse. Vidare har riksdagen anhållit, att Kungl. Maj:t måtte låta verkställa utredning rörande frågan, huruvida sportelsystemet såsom avlöningsform för domare lämpligen bör avskaffas eller under nuvarande förhållanden bibehållas.
    Riksdagen har likaledes bifallit Kungl. Maj:ts förslag rörande de i domsagorna tjänstgörande extra ordinarie befattningshavarnas avlöningsförmåner. Emellertid har riksdagen ansett en förhöjning i arvodet böra utgå till biträdande domare, som må bliva förordnade i sådana nordligt belägna domsagor, i fråga om vilka en mera gynnad ställning i ekonomiskt avseende skall tillförsäkras häradshövdingar samt förste och andre notarier. Arvodet till biträdande domare i sådana domsagor bör enligt riksdagens mening sättas till 4,500 kr.
    De i propositionen framställda förslagen rörande delning av Gästriklands domsaga och Västerbottens södra domsaga samt återupprättande av brottmålsdomarbefattningen i Norrbottens län hava även av riksdagen bifallits, domsagodelningarna efter gemensam votering med 176 röster mot 173.
    Riksdagen har icke haft något att erinra mot upphävande av den i 1918 års domsagostadga genomförda klassindelningen av domsagorna efter den beräknade storleken av behållningen. I övrigt har riksdagen förklarat sig förutsätta, att några ändringar i domsagostadgan av mera betydelsefull eller principiell innebörd icke komma att genomföras utan riksdagens hörande.

B. Z.

 

    Följdförfattningar till nya giftermålsbalken. K. M:t har d. 20 maj 1920 tillkallat överdirektören Ludvig Widell och häradshövdingen Assar

184 NOTISER.Emanuel Åkerman att jämte revisionssekreteraren Karl Tiselius biträda inom justitiedepartementet vid utarbetande av följdförfattningar, som påkallas av nya giftermålsbalken och därmed sammanhängande lagar.