Den nya domsagostadgan. Stadgan av den 22 juni 1920 med vissa föreskrifter angående domsagornas förvaltning (Sv. F. S. nr. 343) är till stor del byggd på samma principer som motsvarande stadga av den 20 juni 1918. Nyheterna i 1920 års stadga äro huvudsakligen föranledda av K. M:ts till årets riksdag avlåtna proposition angående partiell löneförbättring för häradshövdingarna m. m. samt riksdagens i anledning av nämnda proposition fattade beslut.
    Med avseende på de nya bestämmelserna i 1920 års stadga är först att märka en utökning av de statsanställda rättsbildade biträdena i domsagorna. Förutom beträffande förste notarier innehåller nämligen stadgan föreskrifter jämväl angående andre notarier och biträdande domare. Beträffande förstenotariernas ställning och åligganden överensstämmer 1920 års stadga väsentligen med den tidigare stadgan. Andre notarie må enligt 1920 års stadga anställas i domsaga under förutsättning att anmälan skett om anställande därstädes av förste notarie. På häradshövdingens anmälan har vederbörande hovrätt att förordna om andre notaries anställande. Någon viss lagbestämd befogenhet har icke tillagts andre notarie, utan har denne endast att efter häradshövdingens anvisningar och på hans ansvar biträda honom i ämbetsgöromålen. Biträdande domare skall finnas anställd i domsaga, där K. M:t efter häradshövdingens och hovrättens hörande finner det för göromålens behöriga gång erforderligt. Den biträdande domaren skall hava att på eget ansvar utföra på domaren ankommande göromål. Det tillkommer hovrätten att för varje särskilt fall meddela förordnande rörande de ämbetsgöromål, som den biträdande domaren har att fullgöra. Det har emellertid förutsatts, att K. M:t skall bestämma vissa grunder, som hovrätterna hava att följa vid sådana förordnandens meddelande. Där ej hovrätten för särskilt fall annorlunda bestämt, skall den biträdande domaren därjämte på grund av föreskrift i stadgan hava samma åligganden och befogenheter som förste notarie, dock med någon utvidgning. För erhållande av förordnande som förste notarie fordras att hava fyllt 23 år samt under ½ år efter avlagd juridisk examen hava tjänstgjort såsom biträde åt häradshövding. Detta innebär någon lindring i jämförelse med de i 1918 års stadga uppställda kompetenskraven. För att erhålla förordnande som andre notarie fordras att hava avlagt juridisk examen. Till biträdande domare må endast förordnas den, som uppehållit befattning såsom ledamot eller fiskal i hovrätt.
    De i 1918 års stadga föreskrivna villkoren för erhållande av förordnande att förvalta häradshövdingämbete hava i 1920 års stadga blivit i viss mån mildrade. För erhållande av förordnande att förvalta häradshövdingämbete i inskränktare omfattning, d. v. s. med den begränsning att den förordnade icke äger att vare sig såsom ordförande i häradsrätt handlägga andra mål och ärenden än sådana, som må förekomma å tingssammanträden med tremansnämnd eller tjänstgöra såsom ordförande i synerätt eller vid sammanträde med ägodelningsrätt, fordras sålunda enligt 1920 års stadga allenast att hava avlagt

juridisk examen och därefter ett år tjänstgjort såsom biträde åt häradshövding. Vidare har den tjänstgöringstid såsom biträde åt häradshövding, vilken erfordras för förordnande att med vidsträcktare befogenhet förvalta häradshövdingämbete, genom 1920 års stadga blivit nedsatt från 2 år till 1 ½ år, varjämte det icke fordras, att vederbörande handlagt sådana mål och ärenden, som må förekomma å tingssammanträde med tremansnämnd, under mera än 6 rättegångsdagar eller 3 allmänna tingssammanträden. I den nya stadgan har upptagits den i 1918 års stadga meddelade föreskriften att i allmänhet den, som icke tjänstgjort såsom ledamot eller fiskal i hovrätt, ej må förordnas att hålla flera än tre allmänna tingssammanträden.
    Beträffande avlöningsförhållandena märkes, att den i 1918 års stadga förekommande klassindelningen av domsagorna efter nettobehållningens beräknade storlek icke upptagits i 1920 års stadga. Arvodena äro i den nya stadgan fastställda för vice häradshövding till 4,500 kr. jämte ålderstillägg av 500 kr. efter fem år, för förste notarie till 2,400 kr., för andre notarie till 1,800 kr. och för biträdande domare till 4,000 kr., allt årligen. I domsagorna inom Västerbottens och Norrbottens län samt Härjedalens domsaga utgöra emellertid arvodena för förste notarie 2,700 kr., för andre notarie 2,000 kr. och för biträdande domare 4,500 kr. Omförmälda arvodesbelopp utgå av statsmedel; dock skall av arvodet till andre notarie ett belopp av 800 kr. bestridas av häradshövdingens avlöningsmedel. Den som förordnas till vikarie för häradshövding äger, såframt han icke är biträdande domare, förste notarie eller andre notarie i domsagan, i allmänhet uppbära vikariatsarvode efter 3,000 kr. om året. Vikarie, som ej är vice häradshövding men uppehållit befattning som ledamot eller fiskal i hovrätt, äger emellertid utöver nämnda vikariatsarvode uppbära ett tilläggsarvode av statsmedel motsvarande hälften av det vanliga vikariatsarvodet. Å nu nämnda arvoden utgår dyrtidstillägg enligt i andra författningar därom meddelade bestämmelser. I övrigt märkes, att vicehäradshövdingarvodet, där ej K. M:t för särskilt fall annorlunda förordnar, skall, oberoende av domsagans behållning, innehållas då vice häradshövding förvaltar ledig domsaga eller innehar vikariatsförordnande, som i ekonomiskt avseende är jämnställt med vakansförordnande, ävensom att av arvodet till biträdande domare hälften innehålles, därest biträdande domaren är vicehäradshövding. I samband med klassindelningens upphävande står vidare, att häradshövdingarna i samtliga domsagor berättigats till kostnadsfri semester samt att bestämmelserna i 1918 års stadga om rätt till ersättning av statsmedel åt extra domare, som i domsaga av första eller andra klassen förordnats att hålla rannsakning med häktad person, icke upptagits i 1920 års stadga.
    Vice häradshövdingarna hava genom 1920 års stadga i olikhet med vad förut varit fallet tillerkänts rätt till semester. Sådan kan nämligen, under förutsättning att göromålens behöriga gång icke därigenom äventyras, beviljas dem av hovrätten under högst en månad årligen.
    Den bestämmanderätt i fråga om platsen för domsagas kansli, som enligt 1918 års stadga i vissa fall tillkommit vederbörande hovrätt, skall enligt den nya stadgan utövas av K. M:t. Genom den nya stadgan har vidare skett någon höjning av det förut bestämda arvodet till i domsaga anställd kommissionär för av honom utförda uppdrag.

    Den nya stadgan har trätt i kraft den 1 juli 1920. Bestämmelserna angående biträdande domare skola emellertid icke tillämpas före den 1 januari 1921. Genom de i stadgan intagna övergångsbestämmelserna hava vidare föreskrivits vissa lättnader under den närmaste tiden i fråga om villkoren för erhållande av förordnande som biträdande domare eller vikarie för häradshövding.

B. Z.