Jordstyckningskommissionens betänkande, innefattande förslag till lagom delning av jord å landet, lag om sammanläggning i vissa fall av fastigheter å landet ävensom åtskilliga andra författningsförslag, har under oktober innevarande år avlämnats till chefen för justitiedepartementet och omedelbart remitterats till lagrådet, varest detsamma för närvarande är föremål för granskning. Förslaget till lag om delning av jord å landet är i det stora hela byggt på grundval av skifteslagstiftningskommissionens år 1918 avlämnade förslag, vilket i sin ordning utgör resultatet av en överarbetning av skifteslagstiftningskommitténs förslag till lag om skifte av jord av år 1911. Det nu till lagrådet remitterade förslaget innehåller emellertid i förhållande till de föregående förslagen åtskilliga nyheter av ingripande betydelse.
    I likhet med tidigare förslag lämnar det nu föreliggande en utförlig redogörelse för vad som skall anses såsom skifteslag, varjämte meddelas föreskrifter avseende att i viss grad möjliggöra bestämmandet av skifteslagets omfång på sätt i varje särskilt fall för vinnande av lämpligt och redigt skifte synes ändamålsenligt. Den i de tidigare förslagen i viss utsträckning medgivna möj-

NOTISER. 369ligheten att företaga nytt skifte å skifteslag, vilket tidigare delats genom laga skifte eller därmed i fråga om orubblighet enligt gällande rätt likställd delningsform, har väsentligen utvidgats; har fråga om nytt skifte å förut delat skifteslag väckts, är det enligt förslaget skiftesmyndigheternas sak att med hänsyn tagen till på frågan inverkande omständigheter, vinsten av omskifte jämförd med uppkommande kostnader och olägenheter, besluta, huruvida skiftet må komma till stånd eller icke, och detta oberoende av huruvida den äldre delning, vars rubbande ifrågasättes, utgjorts av laga skifte, enskifte, storskifte etc.
    Jämväl i fråga om skifte av oskiftad jord är skiftets genomförande beroende av skiftesmyndighets tillstånd. Kontroll skall i detta fall utövas till förebyggande av att genom skifte, varmed enligt förslagets terminologi förstås även vad för närvarande plägar benämnas hemmansklyvning, förorsakas en för långt driven och ur nationalekonomisk synpunkt otjänlig jordsplittring. Särskilt stränga bestämmelser äro härutinnan föreslagna beträffande jordbruksfastigheter.
    Kontrollmyndigheten i såväl det ena som det andra fallet är vederbörande ägodelningsrätt. För dessa domstolar föreslås en ändrad organisation och utvidgad domkrets. En ägodelningsrätt är avsedd att inrättas för varje län. Den skall enligt förslaget utgöras av en lagfaren ägodelningsdomare såsom ordförande samt förste lantmätaren eller, såsom denne tjänsteman från och med d. 1 jan. 1921 kommer att benämnas, överlantmätaren i länet och tre ägodelningsnämndemän såsom ledamöter. En av ägodelningsnämndemännen är avsedd att permanent tjänstgöra i rätten. Rösträtten är individuell.
    I övrigt innehåller förslaget åtskilliga nyheter i förhållande till gällande rätt i fråga om bestämmande av rågångar, ägoutbyte, ägors uppskattning, skiftesläggning m. m., av vilka de flesta emellertid återfinnas jämväl i de tidigare förslagen.
    I likhet med 1918 års förslag upptager det nu föreliggande ett nytt delningsinstitut, avstyckning, såsom ersättning för de nuvarande ägostycknings- och jordavsöndringsinstituten. En nyhet i det föreliggande förslaget är emellertid dels att, förutom avstyckning av ägovidd till särskild fastighet, avstyckning kan förekomma i och för det avstyckade områdets sammanläggning med redan bestående fastighet, dels ock att fastighetsbildningen genom avstyckning är underkastad sträng kontroll av skiftesmyndigheterna i syfte att förekomma såväl att bestående fastigheter, särskilt jordbruksfastigheter, genom för långt driven avstyckning allt för mycket decimeras, som ock att vid avstyckning utläggas i och för sig otjänliga lotter. I övrigt är att anmärka, att något åsättande av mantal å avstyckade lotter icke förekommer, samt att avstyckad lott kan tilläggas andel i stamfastigheten tillkommande särskilda rättigheter och förmåner ävensom i område, som vid lantmäteriförrättning avsatts för gemensamt ändamål etc. Såsom regel gäller att avstyckning av ägovidd till särskild fastighet är tillåten allenast då överlåtelseavtal föreligger beträffande ägovidden; från denna regel stadgas dock undantag för särskilda fall. Fastställelse å avstyckningsförrättning meddelas av ägodelningsdomaren resp. ägodelningsrätten. Fastställelse må ej meddelas med mindre säkerhet finnes för att det avstyckade området ej kommer att gemensamt med stamfastigheten ansvara för de denna besvärande beviljade eller sökta inteckningar.

 

Svensk Juristlidning 1920. 

370 NOTISER.    I ändamål att förhindra olämplig delning av skogsmark innehåller förslaget föreskrifter om bildande av s. k. gemensamhetsskogar. Sådan skog kan vid laga skifte bildas på grund av ägodelningsrättens beslut jämväl mot delägarnas vilja. Även i sammanhang med avstyckning och såsom särskild förrättning kan bildande av gemensamhetsskog äga rum, där vederbörande delägare därom förena sig. Beträffande förvaltning av gemensamhetsskog är den blivande lagstiftningen om förvaltning av bysamfälligheter avsedd att komma till tilllämpning.
    Förslaget till lag om sammanläggning i vissa fall av fastigheter å landet lämnar i förhållande till tidigare förslag väsentligen utvidgade möjligheter till sådan sammanläggning. Dock har å andra sidan såsom nyhet införts kontroll å sammanläggning ur så att säga ren fastighetsbildningssynpunkt. Beslut om sammanläggning meddelas av ägodelningsdomaren, vilken emellertid har att hos vederbörande domhavande inhämta yttrande, huruvida ur vissa synpunkter, särskilt med hänsyn till sakrättsägares intressen, hinder mot sammanläggningen må möta. Föreligger hinder mot sammanläggningen, hänskjutes ärendet till ägodelningsrätten.
    Är fråga om sammanläggning med fastighet av ägovidd, som för ändamålet avstyckats från annan fastighet, skall frågan om fastställelse å avstyckningen samt om det avstyckade områdets sammanläggning med förstnämnda fastighet behandlas i ett sammanhang.
    Därest lagrådets granskning av föreliggande lagstiftningsarbete hinner slutföras inom beräknad tid, torde proposition i ämnet komma att föreläggas nästkommande års riksdag.

B. W-n.