Biträdande domare. Hovrätterna hava nu till behandling förehaft frågan om förordnande av biträdande domare i de domsagor — 5 under Svea och 2 under Göta hovrätt samt 1 under Skånska hovrätten — i vilka enligt K. M:ts beslut biträdande domare skola anställas från och med d. 1 jan. 1921 (se SvJ. T. 1920 s. 380).
    Genom cirkulär d. 17 dec. 1920 till rikets hovrätter (Sv. F. S. nr 896) hade K. M:t föreskrivit att för varje domsaga, där biträdande domare skulle finnas, det skulle tillkomma hovrätten att, sedan häradshövdingen haft tillfälle att avgiva yttrande, träffa förfogande om biträdande domarens befattning med göromålen inom domsagan. Hovrätten finge därvid efter omständigheterna antingen föreskriva, att biträdande domarens ämbetsåligganden skulle, i den mån de ej enligt 10 § i domsagostadgan tillkomme honom utan särskilt förordnande, av hovrätten bestämmas efter hand genom biträdande domarens förordnande till vikarie för häradshövdingen, så vitt dennes särskilda ansökningar om ledighet från göromålen sådant föranledde, eller ock på förhand fastställa plan för domargöromålens fördelning mellan häradshövdingen och biträdande domaren. Där så funnes lämpligt, ägde hovrätten låta med beslut i ämnet anstå, till dess förordnande av biträdande domare ifrågakomme. Vid fastställande av plan för domaregöromålens fördelning mellan häradshövdingen och den biträdande domaren skulle det stå hovrätten öppet: a) att där domsagan bestode av två eller flera tingslag, åt biträdande domaren uppdraga att stadigvarande förvalta häradshövdingämbetet i visst tingslag; b) att föreskriva sådan fördelning av tingsförrättningarna, att biträdande domaren hade att handlägga mål och ärenden, som förekomme å viss angiven rättegångsdag under tingen eller de allmänna sammanträdena; c) att åt biträdande domaren uppdraga handläggning i större eller mindre omfattning av mål och ärenden, som avsåges i 1 § av lagen d. 7 maj 1918 om särskilda tingssammanträden för handläggning av vissa mål och ärenden, så ock utfärdande av gravationsbevis rörande fastigheter inom domsagan eller viss del därav; d) att föreskriva sådan uppdelning av rannsakningar med häktade personer, att rannsakningar, tillhörande visst åklagardistrikt, handlades av biträdande domaren. Jämväl andra grunder för fördelningen finge av hovrätten fastställas, där sådant efter omständigheterna prövades lämpligt. Därest genom uppdelningen en mera väsentlig del av göromålen anförtroddes åt biträdande domaren, hade hovrätten att tillse, huruvida denne borde befrias från skyldighet att biträda häradshövdingen med göromål, som utan särskilt förordnande ålåge biträdande domare.
    Dessa bestämmelser skulle enligt det kungl. cirkuläret lända till efterrättelse allenast tills vidare i avbidan därå att nödig erfarenhet vunnes rörande lämpligaste sättet för bestämmande av biträdande domares ställning; och skulle hovrätterna hava dels att i varje fall, då beslut meddelades angående fördelning av göromål mellan häradshövding och biträdande domare eller sådan domares förordnande, ofördröjligen därom meddela uppgift till justitiedepartementet, dels ock under förra hälften av november 1921 till K. M:t inkomma med utlåtande rörande den erfarenhet, som kunde hava vunnits rörande tilllämpning av bestämmelserna om biträdande domare.

    Svea hovrätt har hittills förordnat biträdande domare allenast i Södertörns och Södra Roslags domsagor; beträffande övriga domsagor hava kompetenta och lämpliga personer, åt vilka uppdraget kunnat anförtros, icke stått till buds (se meddelande angående de lediga befattningarna här nedan).
    I fråga om Södertörns domsaga fann hovrätten vid ärendets behandling d. 17 jan. 1921 lämpligt bestämma, att biträdande domaren, under den tid hans anställning komme att fortfara, skulle förvalta häradshövdingämbetet i Sotholms tingslag och vara fritagen från skyldighet att biträda häradshövdingen vid förvaltningen av häradshövdingämbetet i övrigt.
    Vidkommande Södra Roslags domsaga har hovrätten bestämt, att biträdande domaren tills vidare under den tid hans anställning komme att fortfara skulle hava att — jämte det han utförde de göromål, som enligt 10 § i domsagostadgan åligga biträdande domare utan särskilt förordnande — förrätta fjärde allmänna sammanträdet av vår- och höstetingen i domsagan samt vid övriga rättegångstillfällen handlägga lagfarts- och inteckningsärenden rörande fastigheter inom de delar av domsagan, som tidigare bildade Åkers och Värmdö skeppslag, ävensom utfärda gravationsbevis rörande dessa fastigheter; och skulle biträdande domaren därjämte hava att å annat sammanträde än de nämnda meddela beslut i mål och ärenden, som av honom blivit utsatta att i sådant avseende då förekomma, men i stället vara befriad från skyldighet att å de sammanträden biträdande domaren hade att själv hålla meddela beslut i mål och ärenden, som av häradshövdingen eller vikarie för denne utsatts att i sådant avseende förekomma å sistnämnda sammanträden.
    Beträffande Jämtlands norra domsaga har hovrätten föreskrivit, att tillsvidare biträdande domarens ämbetsåligganden skulle, i den mån de ej enligt 10 § i domsagostadgan tillkomme honom utan särskilt förordnande, av hovrätten bestämmas efter hand genom biträdande domarens förordnande till vikarie för häradshövdingen, så vitt dennes särskilda ansökningar om ledighet från göromålen sådant föranledde.
    Vad slutligen angår Oppunda och Villåttinge härads domsaga samt Västerbottens norra domsaga, har hovrätten tills vidare låtit anstå med förfogande om biträdande domarens befattning med göromålen inom dessa domsagor.
    Beträffande sistnämnda båda domsagor hade till biträdande domare föreslagits personer, vilka i vardera domsagan för längre tid framåt förordnats att under ledighet för häradshövdingen förvalta häradshövdingämbetet; men ansåg hovrätten dem vid sådant förhållande icke för närvarande lämpligen kunna förordnas till biträdande domare.
    Göta hovrätt har genom beslut d. 31 dec. 1920 beträffande biträdande domare i Östra Värends samt Askims, Hisings och Sävedals domsagor träffat samma bestämmelser som Svea hovrätt beträffande biträdande domaren i Jämtlands norra domsaga.
    Hovrätten över Skåne och Blekinge har beträffande biträdande domaren i Frosta och Eslövs domsaga bestämt, att han skall förestå domarämbetet i Frosta härads tingslag under årets första och fjärde kvartal samt i Eslövs tingslag under årets andra och tredje kvartal.