Svenskars giftermål i Belgien. Belgiska utrikesdepartementet har lämnat svenska beskickningen i Bruxelles ett meddelande av följande innehåll, daterat den 8 november 1922.
Utlänningars giftermål inför belgisk vigselförrättare bestämmes av en dubbel princip:
1) I allt som avser formen för giftermål och sättet för vigselns konstaterande tillämpas regeln "locus regit actum", alltså belgisk lag.
2) Beträffande utlännings behörighet att ingå äktenskap tillämpas hans eget lands lag, därest den icke kommer i strid med "l'ordre public belge".
De formaliteter, som skola iakttagas före vigseln, äro:
1) Kungörelse av äktenskapet (lysning). 2) Överlämnande av handlingar, som styrka att parterna uppfylla villkoren för äktenskap och fullgjort föreskrivna formaliteter. Dessa handlingar äro födelsebevis och, eventuellt, bevis om samtycke från giftoman eller bevis om att sådant samtycke ej erfordras enligt svensk lag.
Art. 4 i 1902 års Haag-konvention i ämnet ger anvisning på äktenskapscertifikat för styrkande av utlännings hinderslöshet. Denna konvention har uppsagts av Belgien och upphört att gälla för detta land den 1 juni 1919. Emellertid skulle givetvis svensk undersåtes giftermål i Belgien ansenligt underlättas, om svenska beskickningen i Bruxelles utställde äktenskapscertifikat, utvisande att vederbörande svenske undersåte uppfyller villkoren för äktenskaps ingående enligt svensk lag.
Beträffande lysning bör märkas, att sådan äger rum i Belgien enligt belgisk lag, såsom utgörande ett moment i formen för giftermål. Det följer härav, att belgisk vigselförrättare ej kan fordra lysning i utlandet, om detta ej föreskrives i belgisk lag. Om sålunda utlänning har under mer än sex månader haft sitt hemvist i Belgien