Statsvetenskapliga och juridiska examina vid Åbo akademi. I Sv. J. T. 1922 ingår (s. 213) en redogörelse för 1921 års examensreform inom juridiska fakulteten vid Helsingfors universitet. Vid Åbo akademi har genom en provisorisk examensstadga, som d. 12 juli 1922 fastställts för examina inom akademiens statsvetenskapliga fakultet, införts juridiska examina inom ramen av den s. k. högre statsvetenskapliga examen, vilken kan avläggas inom sagdafakultet. Examensstadgan upptager nämligen examenstyper dels med statsvetenskapligt och dels med rättsvetenskapligt huvudämne. De förra förete i stort sett samma gestaltning som den statsvetenskapliga examen, vilken föreslås i det svenska sakkunnigbetänkandet angående "inrättande av en statsvetenskaplig examen" (Stockholm 1910). Typerna med rättsvetenskapligt huvudämne utgöra i denna form en nybildning och hava karaktären av juridiska examina, i vilka ingå jämväl statsvetenskapliga ämnen såsom obligatoriska biämnen. De hava ansetts motiverade av det stegrade behovet av en juridisk utbildning, vilken vore inriktad även på särskilda slag av samhällelig och annan verksamhet, för vilken en något annorlunda anordnad förberedelse synts önskvärd än den studierna för juridiska examina vid Helsingfors universitet innebure. Givetvis har härvid tillika beaktats möjligheten av en vetenskaplig utbildning på grundvalen även av ifrågavarande juridiska typer av statsvetenskaplig examen. Jämväl dessa juridiska examenstyper benämnas (högre) statsvetenskaplig examen, liksom själva fakulteten, oaktat två av dess fyra professurer äro juridiska, av skäl som här kunna förbigås benämnes statsvetenskapliga fakulteten, icke stats- och rättsvetenskapliga fakulteten, vilket senare tvivelsutan vore mera sakenligt.
Utom den högre statsvetenskapliga examen, varom i det föregående varit fråga, anställer fakulteten en lägre statsvetenskaplig examen. Denna sistnämnda förutsätter endast relativt elementära kunskaper i de ämnen, minst fem, vilka ingå i densamma, och den kan tjänstgöra antingen såsom ett första trappsteg till högre statsvetenskaplig examen eller såsom slutexamen, då högre kvalificerade kunskaper icke eftersträvas.
Högre statsvetenskaplig examen, i vilken böra ingå minst tre ämnen med sammanlagt minst sex betygsenheter, berättigar vid högre betygssumma (niobetygsenheter) till politices kandidatgrad. Politices doktorsvärdighet kan vinnas av politices kandidat som för ändamålet utgivit och offentligt försvarat en vetenskaplig avhandling.
Högre statsvetenskaplig examen bör föregås av särskilda förberedande examinabl. a. av en sådan i juridisk propedeutik, omfattande elementerna av privaträtten och den allmänna rättsläran, processrätten och straffrätten. Examen förutsätter därjämte kunskap i vissa utländska språk, ådagalagd antingen i studentexamen eller vid efterprövning. Högre statsvetenskaplig examens juridiska typer äro två: den ena med statsrätt (inbegr. förvaltningsrätt) och folkrätt, den andra med privaträtt med allmän rättslära såsom huvudämnen.