ANM. AV NILS SIÖSTEEN: DEN FRANSKA CIVILPROCESSEN. 113NILS SIÖSTEEN. Om den franska civilprocessen och dess brister. Lindhska bokhandeln. Örebro 1923. 223 s. Pris 5 kr.
Det franska rättegångsväsendet har som bekant utövat ett mycket starkt inflytande i de flesta av den europeiska kontinentens stater. Nästan under hela 1800-talet blevo de rättegångsreformer, som där genomfördes, präglade av den franska förebilden. De svenska förslagen till rättegångsordningar från förra hälften av 1800-talet röja tydligt, huru det franska inflytandet sträckte sig även hit. Förstunder de sista decennierna av århundradet började nya impulser göra sig gällande, och under innevarande sekel rör sig reformarbetet inom rättegångsväsendet om helt andra problem än dem det franska rättegångsväsendet väckt.
Oaktat den franska rättegångsordningen sålunda onekligen har något av föråldrad klassicitet över sig, så erbjuder den dock alltjämt mycket av intresse för den främling, som vill studera denna sida av ett lands samhällsliv. Utbytet därav ökas icke ringa av den grunden, att den franska rättegångsordningen ger en målande och lärorik bild också av flera sidor av franskt samhällsliv och franskt kynne i allmänhet.
I den skildring av den franska civilprocessen och dess brister, som rådmannen Siösteen på grund av en som domarestipendiat företagen studieresa nyligen utgivit, har författaren mycket väl lyckats träffa de karaktäristiska dragen hos den franska civilprocessen. Han åskådliggör dess formalistiska prägel men också den översiktlighet och det inre logiska sammanhang, som äro utmärkande för den. Dess anknytning till vissa hos det franska folket särskilt framträdande egenskaper framhäves likaledes på ett sätt, som vittnar om god iakttagelseförmåga. Värd att särskilt nämnas är härvid författarens behandling av de organisatoriska frågorna. Både domstolspersonalens och advokatståndets funktioner samt sociala och ekonomiska villkor med alla därvid knutna fördomar och typiskt franska missförhållanden äro skildrade med intim kännedom om ämnet.
Till sin beskrivning av de franska förhållandena har författaren på flera punkter fogat intressanta anmärkningar med avseende å den hos oss aktuella rättegångsreformen. Utan att förbise den skillnad i förutsättningar, som föreligger, tilltror han sig att från franska erfarenheter draga slutsatser åsyftande våra förhållanden. I synnerhet när det gäller organisatoriska problem är det uppenbart, att sådana slutsatser böra göras endast med stor försiktighet. Men författarens goda omdöme synes icke hava brustit. Vem kan sålunda förneka det myckna berättigade exempelvis i författarens anmärkningar (s. 34 — 40) rörande frågan om kollegiala eller enmansdomstolar i första instans!
Det föreliggande arbetet hör säkerligen till det bästa, som hos oss skrivits på detta område. Den, som intresserar sig för franskt samhällsliv, finner en utmärkt vägledning för att lära känna en sida av detta liv. För den, som med objektivt lugn och utan förut-