Genomgripande tysk straffprocessreform. Med stöd av fullmaktslagen d. 8 dec. 1923, vilken bemyndigar Tysklands regering att utan riksdagens medverkan träffa de föranstaltningar, som den anser erforderliga och trängande, hava redan ett flertal nya förordningar på såväl civil- som straffprocessens områden utfärdats. Sålunda har regeringen genom en förordning d. 4 jan. 1924, som trätt ikraft delvis d. 15 jan. och delvis d. 1 april 1924, genomfört åtskilliga ändringar av straffprocessen, vilka i fråga om domstolsorganisationen bilda en uppseendeväckande lösning av några av de i Tyskland sedan länge mest omdebatterade legislativa spörsmålen.
    Behörigheten att i första instans upptaga brottmål har, som bekant, hittills i Tyskland varit delad mellan Schöffengerichte, inrättade vid Amtsgerichte och bestående av en Amtsrichter och två lekmän, Schöffen, Strafkammern, inrättade vid Landgerichte och bestående i regel av fem jurister, samt Schwurgerichte, likaledes inrättade vid Landgerichte och bestående av tre jurister och en tolvmannajury. Dessutom har Amtsrichter ensam varit behörig utfärdas. k. Strafbefehl.
    Endast beträffande domar av Schöffengerichte har rättsmedel, som avser ny prövning av saken i hela dess vidd, Berufung, varit tillåtet. Målet har därvid överprövats av Strafkammer. Domar av denna eller av Schwurgericht hava varit föremål allenast för revision med Oberlandesgericht som högre instans i förra fallet och Reichsgericht i senare.
    Under de reformdebatter, som rört sig om denna domstolsorganisation, hava särskilt tvenne önskemål framträtt, nämligen dels förenkling av organisationen av första instans och dels anordnande av Berufung även mot domar i mål, som handlagts i första instans av Strafkammer.

GENOMGRIPANDE TYSK STRAFFPROCESSREFORM. 305    De förändringar, som nu genomförts och som avsett att tillgodose dessa önskemål, äro i flera hänseenden mycket radikala.
    Som den mest anmärkningsvärda förändringen måste otvivelaktigt betecknas avskaffandet av juryn. Benämningen Schwurgericht på första instans för de grövsta brottmålen har visserligen bibehållits, och dessa domstolar skola som nu vara inrättade vid Landgerichte, men deras sammansättning har undergått den betydande ändringen, att i stället för juryn vid sidan av de tre juristdomarne skola sitta sex lekmän, som gemensamt med juristdomarne döma över både skuld- och straffrågan. Dessa lekmän kallas visserligen alltjämt Geschworene, men de ha uppenbarligen samma ställning i domstolen som Schöffen i Schöffengerichte och äro alltså meddomare.
    Ett av huvudskälen för denna reform torde vara att söka i de kostnader och besvär, som juryns sammankallande vållade. Reformen har emellertid i hög grad gynnats av den misstro mot själva juryidén, som mer och mer spritt sig i Tyskland alltsedan 1905 årsstora kommitté enhälligt föreslog juryns avskaffande och ersättande med stora Schöffengerichte såsom nu skett.
    Behörigheten för Schwurgerichte har också undergått en icke obetydlig minskning till förmån för de lägre domstolarna.
    Som första instans vid sidan av Schwurgerichte äro Strafkammerna vskaffade. Den behörighet, som icke tillkommer Schwurgerichte, är i stället delad mellan Amtsrichter ensam, som äger upptaga de minsta målen, och Schöffengerichte. Dessa senare kunna uppträda också i en förstärkt form, i det vid sidan av en Amtsrichter och två Schöffen skall inträda ytterligare en Amtsrichter, om åklagaren det yrkar vid åtalets anhängiggörande.
    Även rättsmedelssystemet har undergått betydande förändringar.
    Möjligheten att genom Berufung föra talan mot domar i första instans har, å ena sidan, inskränkts och, å andra sidan, utvidgats. I de minsta målen, som prövas av Amtsrichter, och under vissa förutsättningar i målsägandemål har sådan talan blivit utesluten. Å andra sidan har den medgivits i alla grövre brottmål med undantag för dem, som höra till Schwurgericht.
    Som andra instans fungera de vid Landgerichte inrättade Strafkammern, av vilka kleine Strafkammern med en jurist och två lekmän upptaga talan mot domar meddelade av Amtsrichter ensam och grosse Strafkammern med tre jurister och två lekmän upptaga talan mot domar av Schöffengerichte.
    Revisionstalan står öppen mot varje dom meddelad i andra instans och mot dom av Schwurgericht. Mot dom av förra slaget föres talan vanligen i Oberlandesgerichte, mot dom av Schwurgericht vanligen i Reichsgericht.
    Det mest påfallande draget i denna omfattande reform är, vid sidan av juryns avskaffande, förflyttningen av tyngdpunkten i brottmålsrättsskipningen i första instans från Landgerichte till Amtsgerichte. Härigenom hava anspråken på dessa senare domstolars besättning och kompetens avsevärt stegrats. Tvivel, huruvida dessa större an-

 

21 — Svensk Juristtidning 1924.

306 THORE ENGSTRÖMER.språk skola bliva uppfyllda, har redan med mycken skärpa gjort sig gällande.
    Reformen, i vad den avser själva förfarandet, är vida mindre genomgripande än beträffande domstolsorganisationen.
    I fråga om allmän åklagares åtalsplikt har en mindre omfattande modifikation i den i Tyskland hittills strängt upprätthållna legalitetsprincipen blivit gjord. Denna modifikation har fått olika karaktär beträffande Übertretungen, å ena, och Vergehen, å andra sidan. För de förra gäller, att åtal skall underlåtas, om gärningsmannens skuld är ringa och gärningens följder obetydliga, såvida icke ett offentligt intresse påkallar rättsligt avgörande. För Vergehen gäller, att åklagaren medbifall av Amtsrichter äger underlåta åtal, om gärningsmannens skuld är ringa och gärningens följder obetydliga. Vidare kan åtal underlåtas jämväl när det straff, som kan följa å brottet, är obetydligt i jämförelse med straff, som gärningsmannen för en annan gärning samtidigt förskyllt.
    Övriga förändringar av förfarandet äro till huvudsaklig del framkallade av den ändrade domstolsorganisationen. Sålunda har en vidsträcktare användning av rättslig förundersökning ansetts nödvändig. Sådan kan alltså nu förekomma i alla mål med undantag av dem, som röra endast Übertretungen, och kommer sålunda i motsats mot vad förut gällt att ofta kunna äga rum även i mål, som gå till Schöffengericht. Förundersökningen skall dock som hittills i regel ledas av en vid Landgericht anställd undersökningsdomare. Härmed sammanhänger, att den prövning av åtalets behörighet, som från domstols sida alltid skall ske, när rättslig förundersökning ägt rum, skall företagas av Landgericht även när målet hör till Schöffengericht.
    Bland andra ändringar må endast nämnas den företagna utvidgningen av området för Strafbefehl. Hittills har därvid icke högre straff än böter eller frihetsstraff i sex veckor kunnat åläggas. Den övre gränsen har nu utsträckts till frihetsstraff i tre månader. En väsentlig lättnad i domstolsarbetet väntas av denna åtgärd.
    Verkningarna av denna genomgripande tyska reform måste även hos oss avvaktas med det största intresse. Den genomförda förenklingen av första instansens domstolar i brottmål och denna förenklings ersättande med vidgad möjlighet att erhålla ny prövning i högre instans väcka legislativa spörsmål av vidsträckt både principiell och praktisk innebörd.

Thore Engströmer.