Sammanslagning av domsagor. Justitieombudsmannen N. Lilienberg har i en d. 7 april 1924 till K. M:t avlåten skrivelse väckt fråga att K. M:t måtte, i fall av vakans, taga under övervägande åtgärder för de minsta domsagornas uppgående i större enheter. Under erinran, att häradshövdingämbetet i Listers härads domsaga nu är ledigt, ifrågasätter J. O., om icke nämnda domsaga borde sammanslås med den angränsande Bräkne härads domsaga. Ur motiveringen må anföras följande:
    Före år 1848 bildade dessa båda domsagor tillsammans en domsaga, varför en sammanslagning av dem skulle utgöra en återgång till vad som förut varit. Sedan uråldriga tider var Blekinge intill år 1688 indelat i tvenne domsagor. Sistnämnda år sammanslogos dessa till en hela länet omfattande domsaga, som bibehölls till 1770- eller 1780-talet, då den ånyo uppdelades på två domsagor, den ena bestående av Listers och Bräkne härad och den andra av Medelsta och Östra härad. Sedan på 1830-talet fråga uppkommit om en förändrad reglering av domsagorna i Blekinge län, förordnade K. M:t år 1834, att vardera av de två domsagorna skulle vid dåvarande ordinarie domares avgång klyvas i två domsagor, så att varje av länets fyra härad komme att utgöra en domsaga. Först år 1848, då häradshövdingämbetet i Listers och Bräkne härads domsaga blev ledigt, skedde delningen av sistnämnda domsaga. Den 11 april 1849 utnämndes häradshövdingar i Listers härads och Bräkne härads domsagor.
    Det synes, som om det vore synnerligen lämpligt, att de båda domsagorna återförenades till en domsaga. De tillhöra de minsta i riket. Enligt statistiska centralbyråns senaste uppgifter utgjorde folkmängden vid 1923 års ingång 24,953 personer i Listerdomsagan och 22,475 personer i Bräknedomsagan. Genom den ifrågasatta sammanslagningen skulle den nya domsagan erhålla en folkmängd av omkring 47,500 personer, vilket antal väl överstiger en medelstor domsagas folkmängd men dock överträffas i ett stort antal domsagor.
    Om en sammanslagning av domsagorna redan ägt rum, skulle antalet mål, konkurser och ärenden under år 1923 i den större domsagan utgjort 3,154. Det torde med säkerhet kunna antagas, att en dylik arbetsbörda icke skulle bliva för stor. Till en jämförelse må nämnas, att målens och ärendenas antal i de nybildade Linköpings- och Mjölbydomsagorna för år 1921 beräknades uppgå till resp. 3,028 och 2,942.

NOTISER. 311I fortsättningen framhåller J. O., att en sammanslagning skulle i geografiskt hänseende giva den nybildade domsagan en synnerligen lämplig form. I areal skulle den ej komma att utgöra mer än 134,907 hektar, ett ingalunda stort ytinnehåll för en domsaga. Redan Nya Lagberedningen hade 1884 ifrågasatt en sammanslagning av domsagorna till en under benämningen Karlshamns domsaga. J. O. finner väl, att det varit önskligt, att den sammanslagna domsagan fått bilda ett tingslag med tingsställe i Karlshamn, som onekligen också vore den för domarkansliets förläggande lämpligaste platsen i domsagan. Mot en sådan anordning talar emellertid den omständigheten, att i båda de nuvarande domsagorna finnas nya och goda tingshus. I Sölvesborg har sålunda så sent som år 1921 uppförts ett modernt och ändamålsenligt inrett tingshus, som torde hava dragit en högst avsevärd kostnad. J. O. finner det lämpligast, att den sammanslagna domsagan bildade två tingslag, bestående av Listers och Bräkne härad, med tingsställen i Sölvesborg och Bräkne—Hoby och med domarkansliet förlagt till Sölvesborg.