H. MUNCH-PETERSEN: Den danske Retspleje. Anden gennemsete og ændrede Udgave, I—III. København. Gad. 1923—1924. 300+526+243 s. Kr. 31.50.
Att den danska och norska rättsvetenskapen i flere avseenden verkat befruktande på Sveriges och Finlands jurisprudens torde villigt erkännas av sistnämnda länders jurister. Jag skall därför icke söka belysa detta förhållande i dess allmänhet, utan endast erinra om några omständigheter, som särskilt hänföra sig till processrätten. Den äldsta generationen nu levande svenska och finländska jurister, den som anmälaren tillhör, hade vid studiet av denna vetenskap haft mycket gagn av Nellemanns och Schweigaards arbeten över dansk och norsk process, samt genom den förres avhandling Om mundtlig Rettergang i civile Sager (1874) vunnit en uppfattning om en bland processrättens viktigaste principfrågor, vilken visserligen senare kompletterades bl. a. genom WACHS geniala föredrag över den tyska civilprocesslagen av 1877 och AFZELII utmärkta avhandling Grunddragen av rättegångsförfarandet i tvistemål. Och sedan den nyare rättsvetenskapliga metoden i Tyskland begynt tillämpas även på processrätten, har i synnerhet HAGERUP bland de första i stor utsträckning använt den vid behandlingen av nordisk processrätt.
En särskild betydelse har Danmarks och Norges processvetenskap erhållit för oss genom de nya rättegångslagar, som dessa stater skaffat sig. Såsom bekant har reformen av rättegångsväsendet i de båda länderna haft ett något olika förlopp. Medan Norge redan 1887 erhöll en ny straffprocesslag, som 1890 trädde i tillämpning, blevo de nya lagarna rörande civilprocessen här antagna först 1915, och de hava icke ens ännu erhållit gällande kraft. I Danmark åter fastställdes efter långvariga förberedelser d. 11 april 1916 den nya Lov om Rettens Pleje (vanligen kallad Retsplejeloven, cit. RPL), vilken d. 1 okt. 1919 trätt i kraft och reglerar såväl domstolsorganisationen som förfarandet i både tvistemål och brottmål. Då denna lag tidigare varit föremål för bedömande i Sv. J. T.1, behöver någon redogörelse för dess innehåll här ej meddelas.
Redan innan RPL trädde i kraft, hade prof. H. MUNCH-PETERSEN ägnat den en omfattande behandling i sitt 1917 och 1918 i fem