NÅGRA SVAGA PUNKTER I VÅR INTECKNINGSRÄTT
AV
DOCENTEN ÅKE HOLMBÄCK.
Särskilt genom den lagstiftning, som under senare år ägt rum, har i vår inteckningsrätt kommit att finnas några svaga punkter. Mestadels äro de blott av teoretisk betydelse; ibland äro de emellertidäven av praktisk vikt. Vare sig det ena eller andra är fallet, torde ett påvisande av några av punkterna i fråga icke sakna sitt intresse.1
I.
11 kap. 2 § jordabalken stadgar: "Nu haver den, som sålde, icke uppburit fulla penningar, ändock han i köpebrevet tillstått, att han köpeskillingen till fullo bekommit; njute sin säkerhet i det, som sålt är, framför andra köparens borgenärer. — — —". 17 kap.9 § 1 mom. handelsbalken säger i anslutning härtill, att "inteckning, som inom den i 11 kap. 2 § jordabalken stadgade tid sökes för ogulden köpeskilling, skall giva företräde framför annan inteckning för köparens gäld, ändå att denna inteckning sökts tidigare". Då inteckning inom laga tid av ogulden köpeskilling icke gärna kan förändra den förmånsrätt, den oguldna köpeskillingen tidigare ägt, torde man böra tolka detta lagrum så, som om i stället för "framför annan inteckning för köparens gäld" stode "framför andra köparens borgenärer". Naturligen får man emellertid icke tolka någotdera av lagrummen i riktning av att den oguldna köpeskillingen skulle gå före de köparens borgenärer, vilka hava rätt enligt 17 kap. 4 § handelsbalken, utan den nyss angivna tolkningen har blott betydelse såtillvida, att den alltid låter utmätning för köparens gäld gå efter ogulden köpeskilling, som intecknats.
17 kap. 9 § 3 mom. handelsbalken bestämmer: "Har fast egendom blivit utmätt för fordran, varför egendomen icke på grund av inteckning häftar, äge borgenären, där icke utmätningen upphäves eller går åter, förmånsrätt till betalning ur den utmätta egendomen, såsom vore inteckning för hans fordran beviljad den dag utmätningen skedde; — — —".
Det fall, att både borgenär till den gamle ägaren och borgenär till den nye ägaren fått utmätning i egendomen, har uppmärksammats av TRYGGER, som i "Kommentar till utsökningslagen" (2:a uppl. sid. 302) därom gör följande uttalande: "Det inbördes företrädet mellan dessa olika ägares borgenärer bestämmes på samma sätt som mellan samme ägares borgenärer. Få de utmätning samma