NOTISER. 319    Tore Alméns minnesfond. Styrelsen för Tore Alméns minnesfond har beslutat att under omkring 14 dagar i september 1926 i Stockholm och Uppsala anordna ett nordiskt student-juristmöte, liknande det Studenter-Jurist-Stævne, som hösten 1918 hölls i Köpenhamn och vilket omfattades med mycket stort intresse av Almén, som själv var en av föreläsarna vid mötet (se Sv. J. T. 1918 s. 313). Meningen är, att fonden skulle anslå ett 100-tal stipendier att fördelas mellan yngre examinerade jurister samt juris studerande vid de danska, finländska och norska universiteten, tillräckliga att därmed bekosta resa fram och åter samt logis å mötesorterna. Närmare meddelanden komma att lämnas i ett senare häfte.

 

    Ny domsagostadga. I k. prop. till årets riksdag nr 173 ang. anslag till bestridande av vissa bidrag till kostnaderna för domsagornas förvaltning uttalade justitieministern, statsrådet Nothin, sin principiella anslutning till de sakkunnigas förslag (se Sv. J. T. 1925 s. 75) dels om en sådan uppdelning av göromålen mellan häradshövdingen och hans biträden, att den förre bleve i tillfälle att i större omfattning än f. n. är fallet handlägga de egentliga domargöromålen, dels ock om en ej oväsentlig förlängning av utbildningstiden för ernående av kompetens att hålla allmänt tingssammanträde. Under hänvisning bl. a. till sammanhanget mellan nu berörda reformfrågor och en omläggning av det för häradshövdingarna gällande lönesystemet, vilken blivit undanskjuten med hänsyn därtill att processkommissionen nu står nära avslutandet av sitt arbete, stannade emellertid justitieministern för att föreslå allenast sådana ändringar i fråga om vikariatsystemet vid häradsrätterna, som s. a. s. rymdes inom ramen för den nuvarande domsagostadgan.
    Sedan riksdagen lämnat uttalandena i propositionen rörande föreslagna ändringar i domsagostadgan utan erinringar — beträffande kvinnors tillträde till domarförordnande dock blott med några få rösters majoritet i första kammaren — har ny domsagostadga av d. 12 juni 1925 nu utfärdats (se S. F. S. nr 166) att träda i tillämpning fr. o. m. d. 1 juli 1925. Av stadgans nya bestämmelser må följande här anmärkas.
    Häradshövdings möjlighet att erhålla ledighet från tremanstingsmål och -ärenden har utsträckts till samtliga allmänna tingssammanträden om året i domsagan utom tre (21 §). Utbildningstiden före hållandet av allmänt tingssammanträde har utsträckts till två år efter avlagd examen, varav ett halvt år beträffande män får och beträffande kvinnor skall användas till tjänstgöring i hovrätt eller såsom ledamot i större rådhusrätt (24 §). Häradshövding som föreslår biträde till domarförordnande skall, första gången detta sker vare sig enligt 23 eller 24 §, uttryckligen vitsorda, att biträdet är lämpligt och skickat att uppehålla förordnandet i fråga (25 §), en bestämmelse vars betydelse riksdagen särskilt underströk såsom en garanti för åvägabringandet av en noggrann prövning beträffande kvinnlig aspirants fallenhet för ordförandeskapet i häradsrätt. Nyssnämnda förlängning av utbildningstiden till två år skall enligt övergångsbestämmelserna (49 §) icke tillämpas på dem, som före den 1 januari 1926 enligt förut gällande bestämmelser hunnit förvärva kompetens till fullständigt domarförordnande och jämväl innehaft dylikt förordnande. Under åren 1926 och 1927 skall biträde, som icke haft viss tjänstgöring i hovrätt eller större rådhusrätt, ej kunna förordnas att hålla mera än fem och efter 1928 års ingång icke mera än tre allmänna tingssammanträden.

320 NOTISER.    Andre notarier skola framdeles förordnas allenast i de domsagor, i vilka hovrätten finner dylikt biträde erforderligt. K. M:t kan på framställning av häradshövding medgiva anställande av ytterligare en andre notarie i särskilt arbetstyngda domsagor. Häradshövding kan förordna andre notarie, som innehar för förste notarie föreskriven kompetens, att på eget ansvar utföra förste notarie åliggande göromål (8 §).
    Åt biträdande domare har givits en väsentligt fastare anställning än tidigare. Han skall, om K. M:t ej för särskilt fall annorlunda bestämt, förordnas för hela budgetåret (1 juli—30 juni); förutvarande biträdande domare erhåller även viss företrädesrätt till förlängt förordnande, i det att avvikelse från häradshövdings förslag härom ej må ske, såframt ej synnerliga skäl därtill äro (9 §). Arbetsfördelningen mellan häradshövdingen och biträdande domaren skall av hovrätten verkställas enligt av K. M:t bestämda grunder, varom nya bestämmelser meddelats i ett särskilt cirkulär till hovrätterna d. 18 juni 1925 (S. F. S. nr 190). Häradshövdingens chefskap har markerats genom en obligatorisk föreskrift för biträdande domaren att, i den mån hans övriga åligganden det medgiva, biträda häradshövdingen i hans ämbetsgöromål (10 §). Justitieministern har i propositionen uttalat att det sannolikt skall visa sig oundgängligt att något utöka antalet biträdande domare.
    Enligt nyssnämnda cirkulär ang. grunder för bestämmande av biträdande domares ämbetsåligganden har det i 1920 års motsvarande cirkulär upptagna alternativet om rätt för hovrätten att "föreskriva, att biträdande domares ämbetsåligganden skola, i den mån de ej enligt domsagostadgan tillkomma honom utan särskilt förordnande, av hovrätten bestämmas efter hand genom biträdande domarens förordnande till vikarie för häradshövdingen, så vitt dennes särskilda ansökningar om ledighet från göromålen sådant föranleda" borttagits, och skall hovrätten nu städse fastställa plan för domargöromålens fördelning mellan häradshövdingen och biträdande domaren. Såsom främst ifrågakommande grunder för dylik arbetsfördelning anvisas i cirkuläret att åt biträdande domaren uppdraga handläggning i större eller mindre omfattning av mål och ärenden, som avses i 1 § av lagen d. 7 maj 1918 om särskilda tingssammanträden för handläggning av vissa mål och ärenden, handläggning av på domaren ankommande konkursärenden, utfärdande av gravationsbevis rörande fastigheter inom domsagan eller viss del därav, verkställande av häradshövding åliggande arbete med avseende å jordregister och fastighetsregister för stad samt, i fråga om domsagor beträffande vilka K. M:t må hava lämnat sådant medgivande som sägs i 7 § sista punkten av kungörelsen d. 13 febr. 1925 (nr 31) med vissa föreskrifter rörande utfärdande av gravationsbevis, utförande helt eller delvis av den i 1 § av samma kungörelse föreskrivna granskning av inteckningsböckerna mot inteckningsprotokollen.
    Den hittills i de särskilda kungl. breven angående löneförbättring för häradshövdingarna intagna bestämmelsen om skyldighet för häradshövding att hålla kansli på av K. M:t bestämd plats har nu överflyttats till domsagostadgan (11 §, jfr övergångsbestämmelserna i 48 §), varigenom häradshövdings hittillsvarande rätt att enligt eget val förlägga kansliet till tingsställe inom domsagan bortfallit.