Finlands lagberedning, som sedan 1920 består av 5 avdelningar och varje avdelning av 2 medlemmar, en äldre och en yngre (jfr Sv. J. T. 1921 s. 408, 1923 s. 143), har under åren 1922—24 varit sammansatt av följande ledamöter: 1. avdelningen: förvaltningsrådet F. Grönvall äldre och justitiesekreteraren K. Kaila yngre ledamot; 2. avdelningen: till en början dåvarande hovrättsassessorn L. A. Cederberg äldre och häradshövdingen U. J. Castrén yngre ledamot samt från senare delen av 1923 den sistnämnde äldre och regeringssekreteraren O. J. Laurila yngre ledamot; 3. avdelningen justitierådmannen A. Candolin såsom äldre samt under år 1922 hovrättsrådet dr B.A. Sjöström och från och med 1923 justitiekanslerssekreteraren C. G. Möller i egenskap av yngre ledamot; 4. avdelningen: förre prokuratorssekreteraren J. R. Uggla äldre och hovrättsfiskalen T. H. Malinen yngre ledamot; samt 5. avdelningen: f. d. borgmästaren A. Kotonen äldre samt intill febr. 1924 jurisutriusquedoktorn T. M. Kivimäki och därefter justitiesekreteraren O. J. A. Huttunen yngre ledamot.
    Under åren 1922—24 har lagberedningen utarbetat följande tryckta betänkanden och lagförslag:
    1922. Betänkande och förslag till 1. lagstiftning ang. utlännings rätt att förvärva fastighet och mineralfyndighet; 2. lag om statens ansvarighet för skada, förorsakad av tjänsteman; 3. lag om adoption; 4. lag ang. ändring av Str.L. XXXVIII kap. 10 §; 5. lag om ändring av 1 och 2 §§ i näringslagen m. m.
    1923. Betänkande och förslag till 1. lagstiftning om inlösen av fisketorp; 2. lag om bostadsaktiebolag; 3. lagstiftning innefattande bestämmelser till förhindrande och uppdagande av särskilda tullbrott; 4. lag ang. upptagande av obligationslån; 5. lagar om ändring av § 54 i lagen ang. inlösen av legoområden och § 42 i kolonisationslagen; 6. lag om preskription av utskylder och avgifter av visst slag.
    1924. Betänkande och förslag till 1. ny giftermålsbalk; 2. stadsplanelagstiftning samt allmän byggnadsstadga; 3. lag om upptagande av bevisning för bevakande av finländsk medborgares rätt i utlandet; 4. lagstiftning ang. kvinnas behörighet till statstjänst; 5. lagstiftning ang. skiftesväsendet, tomtmätning och fastighetsregister i stad samt om vad iakttagas skall vid skiftesförrättning, som avser ort med tätare bosättning på landsbygden.

O. Hj. G.

 

    Ny privaträttskonferens i Haag. Redan för åtskilliga år sedan riktade nederländska regeringen en förfrågan till samtliga de stater, som deltagit i Haagkonferenserna för internationell privaträtt, huruvida de vore villiga att återupptaga och fortsätta det av konferensen påbörjade arbetet för den internationella privaträttens kodifiering, som allt sedan år 1904 legat nere. Sedan tillmötesgående svar ingått, utfärdade nederländska regeringen inbjudan till en

ny konferens i Haag. Denna konferens, den femte i ordningen, har nu utsatts att sammanträda d. 12 okt. 1925. Konferensens program upptager förutom frågan om revidering i vissa delar av de tidigare avslutade konventionerna angående äktenskaps ingående samt om äktenskapsskillnad och hemskillnad, följande delvis redan vid föregående konferenser behandlade spörsmål: vissa internationella rättsförhållanden rörande arv och testamente, verkställighet av utländsk dom, verkningarna av utländsk konkurs. Till Sveriges ombud vid konferensen har utsetts envoyén i Haag A. J. P. Adlercreutz, ledamoten av lagberedningen revisionssekreteraren N. E. Stenbeck och chefen för utrikesdepartementets juridiska byrå legationsrådet K. K. F. Malmar.