Svensk Juristtidning 10 år. Svensk Juristtidning fullbordar med detta häfte sin 10:e årgång. D. 10 jan. 1916 beslöto ett antal jurister i huvudstaden att bilda en förening för utgivande av en juridisk tidskrift. Till styrelse för föreningen utsågos justitierådet T. Almén, dåvarande professorn B. Ekeberg, advokaten vice häradshövding G. Huselius samt dåvarande hovrättsråden G. Appelberg och K. Schlyter. Suppleanter i styrelsen blevo dåvarande professorn N. Alexanderson samt advokaterna prof. A. Kôersner och C.Ljungholm. Övriga ledamöter av föreningen voro, angivna med nuvarande titlar: revisionssekreteraren A. Bagge, direktören, f. d. rådmannen A. Cederborg, direktören C. Dickson, revisionssekreteraren R. Eklund, professorn T. Engströmer, regeringsrådet B. Hasselrot, f. d. justitierådet J. Hellner, rådmannen F. A. Lind, revisionssekreteraren A. Lindhagen, häradshövdingen G. Lindstedt, kanslisekreteraren, jur. dr S. Matz, advokaten L. Rabenius, envoyén A. Rodhe, revisionssekreteraren E. Stenbeck och justitierådet B. Wedberg ävensom framlidne regeringsrådet H. Falk. Sedermera hava i föreningen invalts statsrådet T. Nothin och professorn N. Stjernberg (1918), hovrättsassessorn E. Lind (1921) och professorn C. G. Björling (1925).
    Vid sammanträde med styrelsen d. 1 febr. 1916 utsågs till ordförande i styrelsen justitierådet Almén, till ansvarig utgivare hovrättsrådet Schlyter, till redaktör för rättsfallsavdelningen hovrättsrådet Appelberg och till kassaförvaltare advokaten G. Huselius. Tidskriftens första häfte utkom d. 12 april 1916. Vid sammanträde d. 2 dec. 1916 bestämdes föreningens namn till »Föreningen för utgivande av Svensk Juristtidning» och antogos följande stadgar:
    § 1. Föreningen har till ändamål att utgiva en juridisk tidskrift.
    § 2. Föreningens benämning är »Föreningen för utgivande av Svensk Juristtidning».
    § 3. Föreningens styrelse skall hava sitt säte i Stockholm.
    § 4. Till medlemmar i föreningen antagas av styrelsen eller å föreningssammanträde personer, som äro intresserade för föreningens syfte.
    Förteckning över medlemmarna skall föras genom styrelsens försorg.
    § 5. För föreningens förbindelser ansvara endast dess tillgångar.
    § 6. Medlemsavgift bestämmes å ordinarie föreningssammanträde och må ej överstiga fem kronor årligen.
    § 7. Medlemmarna böra låta sig angeläget vara att medverka i tidskriften.
    § 8. Årligen skola hållas två ordinarie föreningssammanträden, det ena under mars eller april och det andra under november eller december. Extra sammanträde skall hållas, då styrelsen så prövar lämpligt eller minst fem föreningsmedlemmar det påkalla.
    Kallelse till föreningssammanträde skall ske genom skriftlig underrättelse till varje medlem.
    Varje medlem äger en röst. Ej må rösträtt utövas genom ombud.
    Såsom föreningens beslut gäller den mening, om vilken de flesta röstande å sammanträde förenat sig. Vid lika röstetal gäller ordförandens utslagsröst utom i fråga om val, därvid lotten avgör.

    § 9. Styrelsen utgöres av fem ledamöter, vilka bland föreningens medlemmar utses på ordinarie höstsammanträdet för nästföljande kalenderår.
    Tre styrelsesuppleanter skola årligen utses enligt vad om ordinarie ledamöter är föreskrivet.
    § 10. Styrelsen är beslutför, då minst tre ledamöter äro närvarande.
    § 11. Styrelsen ombesörjer tidskriftens utgivande och äger inom sig fördela redaktionsgöromålen.
    Styrelsen äger inom eller utom sig utse två föreningsmedlemmar att handhava föreningens ekonomi.
    § 12. Styrelsens förvaltning och föreningens räkenskaper granskas av två revisorer, vilka, jämte lika antal suppleanter, bland föreningens medlemmar utses å ordinarie höstsammanträdet.
    § 13. Räkenskapsavslutning skall ske för kalenderår.
    § 14. Frågan om ansvarsfrihet för styrelsen avgöres å ordinarie vårsammanträdet.
    § 15. Om föreningen upplöses, skola tillgångarna användas till något föreningens syfte närstående allmännyttigt ändamål.

 

    Efter hovrättsrådet Appelbergs utnämning till justitieråd inträdde dåvarande hovrättsrådet E. Stenbeck fr. o. m. år 1919 såsom ledamot av styrelsen och redaktör för rättsfallsavdelningen. Sedan justitierådet Almén d. 14 mars 1919 avlidit, utsågs professor Ekeberg till styrelsens ordförande, varjämte justitierådet B. Wedberg valdes till ledamot av styrelsen. Vid professor Ekebergs inträde i regeringen okt. 1920 blev justitierådet Wedberg styrelsens ordförande. Medan revisionssekr. Schlyter var statsråd okt. 1921—april 1923, fungerade prof. Ekeberg såsom ansvarig utgivare. Redaktionssekreterare var åren 1916—1919 jur. dr S. Matz. Sedan 1920 är hovrättsassessorn E. Lind redaktionssekreterare.
    Planen för tidskriftens redigering har under de gångna tio åren i det väsentliga varit oförändrad. Första årgångens innehållsförteckning utvisar följande sju huvudavdelningar av texten: uppsatser, rättsfall, litteratur, aktuella spörsmål, från det praktiska rättslivet, notiser och översikter, de sistnämnda upptagande: nya betänkanden, lagrådet, riksdagen samt nya lagar och författningar. Från och med 1918 utbrötos spörsmål "från främmande rätt" till en särskild avdelning. Samtidigt erhöll rättsfallsavdelningen särskild, fortlöpande paginering. En ny, likaledes särskilt paginerad avdelning tillkom 1923: Svensk juristtidnings lagsamling. Femårsregistret 1916—1920 kommer att följas avett liknande 1921—1925.
    För redigering av rättsfallsavdelningen har red. åtnjutit biträde av ett ombud i varje hovrätt. Medverkat hava sålunda för Svea hovrätt — utom dåv. hovrättsrådet Appelberg som själv tjänstgjorde såsom hovrättsombud — hovrättsrådet C. Mörner (sedan 1919) samt för Göta hovrätt hovrättsrådet R. Hjertén (1916—17), hovrättsrådet B. Aurell (1917—1921) och hovrättsrådet O. Löthner (sedan 1921). Ombud i hovrätten för Skåne och Blekinge har under hela tioårsperioden varit hovrättsrådet G. Beskow. Under hela perioden har revisionssekreteraren R. Eklund redigerat referaten av danska och norska rättsfall. Ett tioårsregister över rättsfallen kommer att inflyta i något av de närmast följande häftena. Redigeringen av lagsamlingen ombesörjes numera av fil. lic., jur. kand. G. W. Sjögren.
    Vid universiteten i Uppsala och Lund har tidskriften representerats av

professorerna T. Engströmer och C. G. Björling, tillika sakkunniga medhjälpare i resp. processrätt och civilrätt. Motsvarande biträde i fråga om straffrätt och speciell privaträtt har red. åtnjutit av professorerna N. Stjernberg och N. Eberstein vid Stockholms högskola.
    Tidskriftens första korrespondenter i våra grannländer voro dåvarande byråchefen, numera höjesteretsassessorn Edvin Alten, Oslo, samt professorerna O. Hj. Granfelt, Helsingfors, och H. Munch-Petersen, Köpenhamn. Under årens lopp tillkommo från Norge byråcheferna H. Klæstad och C. Platou samt professorn R. Knoph, från Finland hovrättsassessorn, sedermera professorn Lauri Cederberg samt från Danmark professorerna H. Ussing och F. Dahl, advokaten Ø. Ahnfelt-Rønne, kontorchefen L. N. Hvidt och sekreteraren Johannes Faurholt.