316 NOTISER.    Fastighetsböcker såsom för stad. Utöver tidigare omförmälda beslut rörande uppläggande av fastighetsböcker såsom för stad för vissa områden på landet (se Sv. J. T. 1926 s. 165) hava ytterligare följande dylika beslut meddelats: d. 23 sept. 1924 beträffande staden Sollefteå inom Ångermanlands mellersta domsaga, d. 30 april 1926 beträffande köpingen Valdemarsvik inom Hammarkinds, Stegeborgs och Skärkinds domsaga och d. 21 maj 1926 beträffande vissa hemman i Bo socken av Södra Roslags domsaga.

 

    Sveriges justitieministrar sedan 1876. Som ett apropos till det nyligen skedda justitieministerskiftet kan det vara av intresse att taga del av förteckningen över rikets justitieministrar från och med år 1876, då statsminister och justitieministerämbetena skildes åt. Dessförinnan var justitiestatsministern ministärens chef och hans ämbete således mera politiskt än juridiskt; först år 1876 blev justitieministern ren fackminister, och jämnt ett halvsekel har sålunda förflutit från ämbetets inrättande i dess nuvarande form. I nedanstående förteckning är för envar angiven den tjänst eller ställning han vid sin utnämning till justitieminister innehade. Årtalet betecknar det år, vederbörande utnämndes härtill.
    1876 Frih. Louis de Geer, justitiestatsminister (hovrättspresident),
    1879 Ludvig Almqvist, justitieråd,
    1880 Nils Vult von Steyern, konsultativt statsråd (expeditionschef),
    1888 Axel Bergström, landshövding,
    1888 Axel Örbom, justitieråd,
    1889 August Östergren, justitieråd,
    1896 Ludvig Annerstedt, president i kammarrätten (f. d. justitieråd),
    1901 Hjalmar Hammarskjöld, konsultativt statsråd (byråchef f. lagärenden),
    1902 Ossian Berger, häradshövding, justitieombudsman,
    1905 Gustaf Berg, häradshövding,
    1905 Karl Staaff, konsultativt statsråd (advokat),
    1906 Albert Petersson, justitieråd,
    1911 Gustaf Sandström, advokat,
    1914 Berndt Hasselrot, hovrättspresident, f. d. justitieombudsman,
    1917 Steno Stenberg, konsultativt statsråd (expeditionschef),
    1917 Eliel Löfgren, advokat,
    1920 Östen Undén, konsultativt statsråd (professor),
    1920 Assar Åkerman, häradshövding,
    1920 Birger Ekeberg, professor,
    1921 Assar Åkerman, häradshövding,
    1923 Birger Ekeberg, professor,
    1924 Torsten Nothin, revisionssekreterare, t. f. generaldirektör,
    1926 Johan Thyrén, professor emeritus.
    Av förteckningen finner man, att av rikets justitieministrar under dessa 50 år, till antalet 21 (två hava beklätt ämbetet två gånger, näml. Åkerman och Ekeberg), de allra flesta eller 15 st. tagits ur ämbetsmännens, enkannerligen domarnas krets, därav (med inräknande av Annerstedt) 5 från högsta domstolen, 2 hovrättspresidenter, 3 häradshövdingar och 5 högre befattningshavare inom administrationen. Intill år 1905 var det undantagslös regel, att till justitieminister utsågs en ämbetsman. Under sista kvartsseklet har denna praxis brutits, i det att 3 advokater, Staaff, Sandström och Löfgren, samt 3 juris

 

NOTISER. 317professorer, Undén, Ekeberg och Thyrén, utsetts till denna, den högsta befattningen inom rättsväsendet. Då även Annerstedt och Hammarskjöld tidigare varit juris professorer vid Uppsala universitet, kan man säga, att efter justitieministerämbetets inrättande för 50 år sedan 5 representanter för jurisprudensen blivit innehavare av ämbetet, därav 4 via lagstiftningsarbete i lagberedningen eller annorstädes.
    Frånsett justitieministrar, som redan förut varit justitieråd, hava efterämbetets frånträdande 3, Vult von Steyern, Stenberg och Ekeberg, blivit ledamöter av högsta domstolen. De 3 första justitieministrarna hava på sin tid beklätt presidentämbetet i Svea hovrätt.

V. P.