FINLANDS JURIDISKA LITTERATUR ÅR 1925.

 

    Även 1925 års rättsvetenskapliga produktion måste med hänsyn till våra förhållanden anses vara rätt omfattande.
    Vidkommande först arbeten på rättshistoriens gebit må omnämnas "Mathias Calonii Svenska Arbeten. Nytt supplement utgivet av Juridiska föreningen i Finland", Helsingfors 1925 X + 135 s. Redigeringen av arbetet, som tillägnats det trettonde nordiska juristmötet i Helsingfors år 1925, har verkställts av justitierådet BIRGER WEDBERG. Såsom känt hava Calonii Opera omnia, innefattande även hans svenska arbeten, utgivits åren 1829—36 av den i Finlands hävder bekanta fosterlandsvännen A. J. Arvidsson under medverkan av den frejdade svenska rättslärde C. J. Schlyter. Till denna edition ansluter sig ett supplementband med Calonii svenska arbeten, utgivet av senator Th. Cederholm år 1870 och omfattande de utlåtanden, som Calonius avgivit i egenskap av prokurator vid Finlands då nyinrättade regeringskonselj. Det nu ifrågavarande nya supplementet till Calonii arbeten innehåller hans utlåtanden i generalauditörsärenden i högsta domstolen under åren 1793—1800, då Calonius var ledamot av sagda domstol. Dessa utlåtanden äro väl numera endast av rättshistoriskt eller kanske främst kulturhistoriskt intresse, men måste deras utgivande även ur så att säga ren juristsynpunkt hälsas med stor tillfredsställelse, då de otvivelaktigt utgöra ett värdefullt bidrag till karakteristiken av Finlands största jurist såsom domare. Arbetet har varit föremål för anmälan av professor ERNST ESTLANDER i Tidskrift utgiven av Juridiska föreningen i Finland 1926 s. 92 ff. och avf. d. professorn, friherre R. A. WREDE i Tidsskrift for Retsvidenskap 1926 s. 281 ff.
    I detta sammanhang kan måhända antecknas ett arbete av docenten i historia vid Helsingfors universitet fil. dr JALMARI JAAKKOLA: "Suomen muinaiset valtarajat vuoteen 1323" (Finlands forna gränser till år 1323), Helsingfors 1925 264 s. Arbetet innehåller bl. a. en intressant framställning av Finlands äldsta administrativa indelning. Avhandlingen har utgivits i Finska Historiska Samfundets publikationer, serien "Historiallisia tutkimuksia" tom VII. Till arbetet har bifogats en resumé på tyska språket, a. a. s. 265 — 283.
    Av arbeten hänförande sig till allmän privaträtt böra nämnas. VI ochVII häftena av avlidna prof. F. W. EKSTRÖMS posthuma arbete "Privaträttens allmänna läror", som efter författarens död utgivits av jur. kand. Einar Cavonius, Helsingfors 1921—1925 VII + 1050 sid., Söderström & C:o förlagsaktiebolag. Med dessa häften har detta stort anlagda arbete nått sin fullbordan. I denna korta litteraturöversikt kan det självfallet ej komma i fråga att ingå på en utförlig recen-

 

sion av detsamma. Må det endast framhållas, att arbetet i likhet med dess föregångare, presidenten R. Montgomerys "Handbok i Finlands allmänna privaträtt" huvudsakligen bygger på tysk doktrin och rättsvetenskaplig systematik, men att i detsamma därjämte utnyttjats annan europeisk lagstiftning och doktrin i synnerligen stor utsträckning. Även har finsk rättspraxis i vidsträckt mån tillgodogjorts. Dispositionen är redig, framställningen överskådlig, stilen enkel och klar. Motiveringen, fastän i allmänhet kort, är dock träffande och övertygande. Tyvärr bära vissa delar av arbetet vittnesbörd om, att författaren ej själv varit i tillfälle att lägga sista handen vid verket; detta är säkerligen orsaken till en viss ojämnhet i framställningen. Såsom en svaghet måste, för att även bristerna i arbetet må beröras, betecknas den omständigheten, att författaren synes hava saknat förståelse för modern handelsrättslig utveckling samt denna utvecklings inflytande på och betydelse för den allmänna civilrätten. I denna omständighet ligger väl förklaringen därtill, att Ekström ej enligt mitt förmenande alltid rätt uppfattat och värdesatt särskilda moderna rättsinstitut. I en framställning av nu ifrågavarande art är emellertid berörda förhållande av underordnad betydelse och kan fördenskull självfallet ej förringa arbetets för övrigt stora värde. Det må också nämnas, attden nämnd, som av Juridiska föreningen i Finland tillsatts med uppdrag att för år 1925 utgiva de pris för vetenskapliga arbeten, som föreningen årligen utdelar ur sina donationsfonder, beslutat att "såsom uttryck för den stora tacksamhet och den djupa saknad, varmed detta den tidigt bortgångna forskarens stora verk mottagits av alla dem, vilka uppskatta vår rättsvetenskapliga utveckling", i stället för utdelande av pris för arbetet anslå de räntemedel ur föreningens donationsfonder, som äro för ändamålet disponibla, för att åstadkomma ett medaljongsporträtt av professor Ekström, vilket komme att upphängas i auditorium juridicum vid Helsingfors universitet. Detta porträtt har också nyligen överlämnats till universitetet.
    På den egentliga civilrättens område har ett familjerättsligt arbete "Grunddragen av Finlands familjerätt", Helsingfors 1925, 115 s. utgivits av universitetsadjunkten jur. dr ALARIK HERNBERG. Författaren sammanfattar under denna rubrik icke allenast person- och förmögenhetsäktenskapsrätt, utan även rättsförhållandena mellan föräldrar och barn, därvid även adoptiv- och fosterbarn uppmärksammats. Arbetet, som huvudsakligen är avsett för jurisstuderande, bygger på en systematisering av rättssatserna efter deras verkan såsom — enligt författarens terminologi — a) "prænuptiala", b)"internuptiala", c) "nuptial-laterativa", d) "nuptial-relaxativa", e)"postnuptiala" och f) "extranuptiala".
    Under år 1925 har utkommit andra upplagan av prof. WILH. CHYDENII arbete "Finsk kontraktsrätt" II, Helsingfors 1925, Akademiska bokhandelns förlag, 346 s. + bilaga XXV s. Arbetet representerar visserligen icke, såsom man måhända kunde sluta av rubriken, en fullt

 

uttömmande framställning av den finska kontraktslärans speciella delar, och har dess innehåll jämfört med första upplagan ytterligare reducerats därigenom, att läran om arbetsavtal, som genom 1922 och 1924 årens lagstiftning — främst lagarna om arbetsavtal och om arbetsreglementen av den 1 juni 1922 och lagen om kollektivavtal av den 22 mars 1924 — undergått stora förändringar, utbrutits urframställningen för att behandlas i en tredje del. Arbetet omfattar sålunda t. ex. icke bolagsrätten eller den privata försäkringsrätten, men behandlas i detsamma på ett framstående sätt ett stort antal av den speciella obligationsrättens institut, varjämte författaren ger kortfattade framställningar i vissa ämnen, som vanligen behandlas i civilrättens eller obligationsrättens allmänna del. De ändringar och tillägg i framställningen, författaren i föreliggande upplaga gjort, hava huvudsakligen betingats av ändringar i lagstiftningen och ny judikatur.
    Professor CHYDENIUS har jämväl i tidskriften Defensor Legisför år 1925 s. 165 — 196 publicerat ett utkast till lag om kommission jämte motiv.
    Såsom förklaring till uppkomsten av detta lagutkast må nämnas, att Finlands riksdag i juni 1917 hade anhållit, att regeringen måtte vidtaga åtgärder för den finska obligations- och handelsrättens kodifiering, varvid särskild uppmärksamhet borde fästas vid den nyare skandinaviska lagstiftningen på förmögenhetsrättens område. Orsaker, som äro allmänt kända, hava emellertid bidragit till att arbetet icke kunnat fullbordas i vidsträcktare mån än vad i verkligheten skett —Finland har deltagit i det gemensamma nordiska arbetet på den privata försäkringsrättens område, vilket arbete, som bekant, resulterat i ett förslag till lag om försäkringsavtal av år 1925, varjämte Finlands lagberedning år 1920 utarbetat ett fullständigt förslag till växellag, baserat på Haagkonventionerna, samt år 1925 förslag till lag om avtal — men har justitieministeriet för att bereda frågorna om åstadkommande av främst en köplag samt lag om handelsagentur och kommission givit prof. CHYDENIUS i uppdrag att utarbeta preliminära utkast till lagar i dessa ämnen. För att fullgöra dessa uppdrag har prof. Chydenius år 1920 i tidskriften Defensor Legis publicerat ett utkast till lag om leveransavtal samt senare till justitieministeriet inlämnat ett utkast till lag om köp — se jämväl Festskrift för friherre R. A. Wrede 1921 s. 192 f. — vilka lagutkast såväl till form som även i vissa avseenden till innehåll skilja sig från den skandinaviska köplagen. Detsamma gäller om det nu publicerade intressanta lagförslaget angående kommission. En framtida ytterligare beredning av antydda lagstiftningsfrågor kommer att utvisa, huruvida det är möjligt att ernå större formell och materiell överensstämmelse med den interskandinaviska rätten, än prof. Chydenii berörda utkast synes giva vid handen.
    Professorn, friherre R. A. WREDES bekanta föreläsningar över obligationsrättens allmänna del hava i en tredje upplaga utgivits av advokaten, vice häradshövdingen LARS WASASTJERNA, Helsingfors

 

1925 X + 282 s. I arbetet hava i stort sett endast sådana ändringar och tillägg gjorts, som påkallats av ny lagstiftning.
    På sakrättens område må först omnämnas friherre R. A. WREDES arbete "Grunddragen av sakrätten enligt Finlands lag" förra delen, Helsingfors 1925, Söderström & C:o förlagsaktiebolag 256 s. Då arbetet, som tillägnats "minnet av den utmärkte civilrättsläraren Robert Montgomery" skall föreligga fullständigt redan under förevarande år, har det synts lämpligare att uppskjuta en närmare redogörelse för arbetet till nästa litteraturöversikt.
    Närmast till sakrätten är att hänföra ett av docenten, jur. dr ILMARI CASELIUS utgivet arbete: "Panttioikeuden käsitteestä", 1 vihko (Om panträttens begrepp, första häftet). Efter en utförlig litteraturstudie kommer författaren till det resultat, att något allmänt pantbegrepp icke låter sig uppställa. Undersökningen bör därför enligt hans förmenande begränsas till vissa panträttsliga frågor, som framträda i finsk rätt, främst frågan om pantsättning av fordringsrätt. Detta ämne har författaren emellertid ej hunnit behandla i föreliggande häfte, utan utgöres häftets senare del av en rättsencyklopedisk undersökning av vissa allmänna, till civilrättens systematik hörande rättsbegrepp. Bl. a. upptager författaren till behandling frågan om förmögenhetsrätternas indelning och förkastar kategoriskt den traditionella indelningen i sakrätter och obligationer. Då även denna framställning endast är en förberedande undersökning och arbetet avslutas med ett löfte av författaren, att ingå på frågan om icke en mera tillfredsställande indelningsgrund inom förmögenhetsrätten står att finna, skall arbetet, sedan löftet infriats, i en framtida litteraturöversikt mera ingående beröras.
    I tidskriften Defensor Legis för år 1925 s. 211—234, 1926 s. 48- 71, övertryck år 1925, föreligger en uppsats av samma författare "Kiinnityksen lainvoimasta" (Om inteckningens rättskraft). I uppsatsen behandlas icke blott, såsom rubriken synes angiva, inteckningsutslagets rättskraft, utan upptager författaren till prövning jämväl frågan om inteckningens giltighet i allmänhet.
    Bland arbeten hörande till den ekonomiska rättens gebit må nämnas en på offentligt uppdrag utarbetad framställning av den för rikets sociala utveckling så viktiga kolonisationslagstiftningen av universitetsdocenten, fil. dr E. CAJANDER. Arbetet, som utgivits på finska, har av referendarierådet O. J. ANTTINEN översatts till svenska underrubriken: "Statens kolonisationsverksamhet och kolonisationslagstiftningen i Finland vid början av XX seklet", Lantbruksministeriets publikation IV, Helsingfors 1925 V + 121 sid. Enligt meddelade direktiv omfattar publikationen en framställning av kolonisationsverksamheten i Finland samt innehåller jämväl en återblick på utvecklingen och resultaten av sagda verksamhet, ävensom en redogörelse för nu gällande kolonisationslagstiftning. Publikationen har utarbetats med fästat avseende å vår inhemska kolonisationsverksamhets bekantgörande såväl för den stora allmänheten i hemlandet som för intresserade i utlandet.

 

    Av arbeten på processrättens område må omnämnas prof. O. Hj. GRANFELTS "Lärobok i straffprocessrätt", första häftet, Helsingfors 1925 Söderström & C:o förlagsaktiebolag XII + 120 s. Arbetet är,som författaren själv angiver, utarbetat på grundvalen av hans tidigare arbete "Sammandrag av föreläsningar i straffprocessrätt", men utgör en så betydlig omarbetning av detta arbete, att det har karaktären av ett nytt verk. Föreliggande häfte behandlar i överskådlig och koncis form läran om processubjekten, d. v. s. domstolen och parterna. I framställningen har nyare processrättslig lagstiftning noggrant beaktats.
    Professor B. SJÖSTRÖM har utgivit ett arbete "Om formell processledning vid underrätt i vanliga tviste- och brottmål enligt finskrätt", Helsingfors 1925 XVI + 167 sid. Boken innehåller, förutom en inledning, däri en översikt av olika grundsatser beträffande rättegångsförfarandet i civil- och straffprocessen gives, tvenne kapitel. I det första kapitlet redogöres för begreppet formell processledning och densammas fördelning mellan domstolen och dess ordförande, varjämte den formella processledningen begränsas i avseende å processens drift och domstolens disciplinära myndighet. Den formella processledningens gestaltning i rättegång upptages till behandling i bokens andra kapitel. Framställningen hänför sig till huvudavsnitten: utsättande av ort och tid för förhandlingen, ordförandens ledning av densamma, anordnande av gemensam och separat behandling av olika mål, prejudicialfrågor samt den formella processledningen i olika skeden av förfarandet. Detta förtjänstfulla arbete av prof. Sjöström har recenserats av justitierådet HARALD BÄCKSTRÖMi Jur. För. Tidskrift för år 1925 s. 494 ff.
    Universitetsadjunkten, jur. dr BRUNO A. SUNDSTRÖM har utgivit en bok "Sotatuomioistuinprossesioikeus" I (Krigsdomstolsprocessrätt I) Helsingfors 1925. Arbetet utgör första delen av en systematisk framställning avsedd att omfatta den finska krigsdomstolsprocessrätten i dess helhet. Efter en historisk inledning upptages i arbetet till behandling tillämpningen av nu gällande lag om krigsdomstolar given år 1920, i avseende å tid, rum och sak. Vidare redogöres för de skilda krigsdomstolarnas såväl inre som yttre organisation och deras inbördes kompetens samt den rättshjälp domstolarna äga meddela varandra samt slutligen för parterna i processen.
    Produktionen på straffrättens område är inskränkt till ett parmonografier. Vice häradshövdingen, jur. kand. AATOS ALANEN har såsom akademisk avhandling utgivit ett arbete: "Hätävarjelus yksityisen käyttämänä oikeussuojakeinona" (Nödvärn såsom av enskild använt rättsskyddsmedel). Arbetet måste till stor del betecknas såsom rättsfilosofiskt. Efter en utförlig rättshistorisk översikt i första kapitlet behandlas i andra kapitlet rättsstridighetsläran och i de tre följande kapitlen nödvärnets legislativa grundval, nödvärnsläget och nödvärnets användning. Arbetet avslutas med en framställning av läran om excess i nödvärn och putativnödvärn.
    Av stort intresse är ett arbete av vicehäradshövdingen J. E. BOIJE:

 

"Suomen oikeudenhoidon huolestuttava tila. Tutkimus rikollisuudesta ja rangaistuksen täytäntöönpanosta". (Den finska rättsvårdens bekymmersamma läge. En undersökning angående brottslighet och straffverkställighet). Helsingfors 1925, 119 s. Författaren, som är praktisk fångvårdsman, framställer först en på stor erfarenhet baserad kritik av vår nu gällande straffrätt i dess praktiska tillämpning och positiva förslag till avhjälpande av de missförhållanden, särskilt inom fängelseväsendet, som äro en följd av den oerhörda överbefolkningen i landets straffanstalter och vilka göra sig gällande synnerligast vid straffexekutionen. Bl. a. föreslår författaren återinförande av vatten- och brödstraffet.
    Av arbeten på statsrättens område må först antecknas en statsrättslig studie av den bekante forskaren i Finlands offentliga rätt prof. emeritus R. F. HERMANSON: "Finlands självständighet", som ingår i Jur. För. Tidskrift för år 1925 s. 6 — 62. I avhandlingen gives en historisk översikt av de orsaker, som berättigade och nödvändiggjorde Finlands självständighetsförklaring i dec. 1917.
    Professor R. ERICHS stortanlagda arbete "Suomen Valtio-oikeus" (Finlands statsrätt Del I, 394 s., Del II, 477 s., senare delen utkommen år 1925); giver en utförlig och uttömmande framställning av hela den finska statsrätten. Efter en jämförelsevis vidlyftig historisk översikt behandlar författaren läran om staten och statsmakten, statsterritoriet, folket, riksdagen, regeringsorganen, domstolarna, de offentliga myndigheterna, lagstiftningen, statshushållningen, förvaltningen, domarmakten, benådningsrätten samt statsförfattningens garantier. I ett särskilt kapitel gives därtill en framställning av Ålands statsrättsliga särställning. Utmärkande för arbetet är, att författaren i mycket stor utsträckning förtydligat och belyst framställningen med exempel ur det praktiska statslivet; författaren har sålunda i sin skriftställarverksamhet utnyttjat den stora erfarenhet han vunnit vid utövningen av olika honom ombetrodda offentliga värv, främst såsom medlem av riksdag och regering.
    Av statsrättsliga arbeten må ännu omnämnas ett av riksdagens justitieombudsman, jur. dr Y. W. PUHAKKA utgivet arbete: "Laki ja asetus Suomen oikeudessa" (Lag och förordning i finsk rätt) Helsingfors 1925. Efter en inledande framställning av de olika teorier, som i doktrinen givits av begreppen lag och förordning samt en historisk översikt av dessa begrepps tillämpning i finsk-svensk rätt, ingår författaren på frågan om innebörden av begreppen lag och förordning, om dessa begrepps tillämpningsområde och deras förhållande till varandra, för att till slut upptaga till behandling läran om de organ, vilka äga utöva den lagstiftande makten och om förfarandet vid stiftande av lag och utfärdande av förordning, allt huvudsakligen med hänsyn till gällande finsk rätt.
    Förvaltningsrätten representeras endast av prof. KARL WILLGRENS "Förvaltningsrättens allmänna läror". Helsingfors 1925 XIII + 547 sid., Söderströms & C:o förlagsaktiebolag, av vilket arbete tredje häftet utkommit under år 1925. I arbetets förra avdelning framställas

 

den materiella förvaltningsrättens institutioner, till vilka räknas jämväl politi- och finansrättens grunder; i denna del av arbetet har författaren i mycket kunnat ansluta sig till prof. R. F. Hermansons i tryck föreliggande föreläsningar över "Inhemsk förvaltningsrätt" och presidenten K. J. STÅHLBERGS stora arbete "Suomen hallintooikeus" Bd I. (Finlands förvaltningsrätt). Den senare avdelningen, den formella förvaltningsrätten, erbjuder för praxis ett större intresse efter tillkomsten av högsta förvaltningsdomstolen år 1918. Även förvaltningsprocessens historiska utveckling, intill år 1809 gemensam för Sverige och Finland, ägnas en ingående behandling. Slutligen följer en utredning av förvaltningsexekutionens och expropriationsförfarandets grundsatser.
    Folkrätten företrädes under ifrågavarande tidrymd av numera universitetsadjunkten, jur. dr S. R. BJÖRKSTENS såsom akademisk avhandling utgivna arbete "Das Wassergebiet Finnlands in völkerrechtlicher Hinsicht" (Helsingfors 1925, "Fennia" 46, Nr 3, 253 s.). Arbetet sönderfaller i en inledning och fyra delar, av vilka den första behandlar Finlands statsområde i allmänhet; i denna del upptager författaren jämväl frågan om internationella servituter till behandling. I den andra avdelningen behandlas frågan om kustvattnen, deras utsträckning och rättsliga ställning, jurisdiktion, sjöfart och fiske; i den tredje delen åter redogöres för de inre vattnens betydelse i folkrättsligt hänseende och ägnas härvidlag särskild uppmärksamhet åt gränsförhållandena och gränsvattnens utnyttjande. I den sista delen upptager författaren till behandling flera specialfrågor; sålunda ingår där en framställning om Finlands vattenområde som krigsskådeplats och som neutralt område, Ålandsöarnas neutralisering samt de militära inskränkningar med avseende på Finlands vattenområde, som fredstraktaten i Dorpat innehåller. Doktor Björkstens ifrågavarande arbete är anmält av prof. R. FRICH i Jur. För. Tidskrift 1925 s. 362 ff. och av prof. REDSLOB i Revue de droit international de sciences diplomatiques, politiques et sociales, 1925 s. 229.

Lauri Cederberg.