Internordisk konferens angående internationell sjörätt. Redan före världskriget förelågo förslag till konventioner om fastställande av vissa gemensamma bestämmelser dels i fråga om begränsning av ansvaret för ägare av fartyg, som användes till fart i öppen sjö, dels ock i fråga om sjöpanträtt och fartygshypotek. 1922 inbjöd belgiska regeringen flertalet stater, däribland de nordiska länderna, till en diplomatisk konferens för förnyat dryftande av nämnda förslag (se Sv. J. T. 1922 s. 404). Konferensen avhölls d. 17—26 okt. 1922, varefter förslagen blevo föremål för vidare behandling av en subkommitté d. 6—9 okt. 1923 (jfr Sv. J. T. 1924 s. 308).
    Sedan i anledning av uppkommen fråga om Sveriges biträdande av dessa konventioner hovrättsrådet H. Wikander efter uppdrag av justitieministern upp

 

gjort förberedande, motiverade förslag till de ändringar i sjölagen och andra författningar, som kunde påkallas i händelse av Sveriges biträdande av konventionerna (Sv. J. T. 1925 s. 420), inbjöd den svenska regeringen under framhållande av den överensstämmelse, som råder mellan de nordiska ländernas rättsregler på sjörättens område, och det samarbete, som under senare år ägt rum i fråga om reformer på detta rättsområde, de danska, finska och norska regeringarna att genom representanter deltaga i en konferens för vidare behandling av förslagen, därvid kunde förekomma även övriga föreliggande förslag till internationella överenskommelser på sjörättens område (jfr Sv. J. T. 1924 s. 227, 309 och 487).
    Sådan konferens har därefter hållits i Stockholm d. 11—17 okt. 1926, varvid deltogo: för Danmark professorn dr K. Sindballe, för Finland sjöfartsrådet A. Lindberg, för Norge höjesteretsassessorn E. Alten samt för Sverige revisionssekreteraren A. Bagge och hovrättsrådet Wikander. Utom ansvarsbegränsnings och panträttskonventionerna, beträffande vilka på de flesta punkter uppnåddes enighet angående erforderliga ändringar i gällande sjölagar, dryftades vid konferensen, ehuru endast förberedelsevis, de skandinaviska ländernas ställning till de s. k. Haagreglerna (jfr Sv. J. T. 1923 s. 276 och 1924 s. 308) samt konventionen om statsfartygs immunitet (jfr Sv. J. T. 1922 s. 404).

H. W.