GEORG STJERNSTEDT: Våra avtalslagar i deras praktiska tilllämpning. Handbok i gällande svensk rätt rörande avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område. Sthm 1926. Norstedt 409 s. Kr. 9.00.

 

    Ehuru juridiken i högre grad än flertalet vetenskaper äger omedelbar tillämplighet på det dagliga livet, råder en påfallande brist på goda juridiska framställningar avsedda för lekmännen. Ovanstående arbete, som enligt förordet närmast vänder sig till icke-jurister, såsom köpmän och andra affärsmän, måste därför hälsas med tillfredsställelse som ett beaktansvärt tillskott till vår populära juridiska litteratur. I en klar och såvitt ämnets natur medger lättillgänglig framställning belyser författaren avtalsläran. Han begränsar sig ej till sådana frågor, som regleras i avtalslagen, utan behandlar även andra hithörande ämnen såsom verkningarna av omyndigs rättshandlingar och ett flertal ogillighetsgrunder, som ej varit föremål för lagstiftning. Framställningen belyses med praktiska exempel och författaren gör ett flertal erinringar om åtgärder och försiktighetsmått, som böra iakttagas vid uppgörelser i det dagliga livet. Det i överskådlig form framlagda rika materialet erbjuder intresse även för jurister.
    Såsom i förordet framhålles avser arbetet ej att ge uttryck åt författarens egna meningar utan utgör väsentligen en refererande sammanställning av lagstadganden, lagmotiv, uttalanden i juridisk

litteratur och domstolsutslag. Redogörelserna för rättspraxis begränsas av naturliga skäl i regel till de senare decennierna och torde ej heller med avseende på senare rättspraxis göra anspråk på fullständighet. Omnämnas kan i detta sammanhang, att författaren (s. 307) säger sig icke känna till några rättsfall angående verkan av löfte om försträckning. Se emellertid N. J. A. 1891 s. 465 och 1915 s. 458.
    Vissa av de i arbetet berörda ämnena, såsom förutsättningsläran (s. 281 ff.) och avtal till förmån för tredje man (s. 313 ff.) äro av mycket ömtålig natur och erbjuda tydligen alldeles speciella svårigheter för en populär framställning. Vilken ståndpunkt rättspraxis intagit till förutsättningsläran söker författaren belysa genom referat av ett antal rättsfall, som emellertid synas avse ämnen av ganska växlande natur. Sammanställningen av dessa ej kommenterade rättsfall synes därför knappast ge någon egentlig ledning för sådana läsare, som sakna juridisk skolning.
    Redan med hänsyn till framställningens objektivt refererande läggning, kan det ej ifrågasättas att ingå på någon närmare granskning därav, utan har jag endast velat fästa uppmärksamheten på det lättlästa och översiktliga arbetet.

Karl Benckert.