Undéns föräldrarätt i ny upplaga.
    Då Östen Undéns förträffliga arbete Föräldrar och barn enligt gällande svensk rätt för sex år sedan först såg dagen, angav förf. såsom syftet med sin framställning att lämna en systematisk översikt över den nya lagstiftningen på området till tjänst för juris studerande. För denna uppgift har boken också visat sig utmärkt väl ägnad. Men den har därjämte med intresse och behållning anlitats av praktikens män, något som i sin mån bestyrkes därav att det Norstedtska förlaget införlivat den nya upplaga, som nyligen lämnat trycket, med sitt "gula bibliotek", den praktiske juristens litterära hjälpmedel par préférence.
    Det kunde vara inbjudande nog att till diskussion upptaga ett eller annat av de intressanta problem, som förf. låter passera revy. Men då första upplagan varit föremål för en utförlig anmälan i denna tidskrift (1922 s. 184), skall jag inskränka mig till att med dessa rader fästa uppmärksamheten på att arbetet, som ett par år varit utgånget ur bokhandeln, nu finnes att tillgå i en edition, fullt up to date vad lagstiftnings- och rättsfallsmaterial beträffar.Då det gäller en författare med Undéns allmänt kända kvalifikationer såsom jurist och stilist, lärer en särskild rekommendation av boken icke erfordras.

B. E.

 

Ny norsk lagsamling.
    För varje svensk jurist, som intresserar sig för norskt rättsliv, är høiesteretsassessor P. I. PAULSENS namn väl bekant. Vi ha mött det under flera betydelsefulla skandinaviska lagförslag, ty han har under många år fungerat såsom norsk ordförande i familjerättskommissionen. Han har deltagit i arbetet på

124 LITTERATURNOTISER.den norska processreformen och medverkat vid utgivandet av den tredje, på processreformens grund omarbetade upplagan av Hagerups stora verk Den norske civilproces. Den senaste upplagan av Hagerups Panteret har även ombesörjts av Paulsen. Under åren 1905—1908 utgav han jämte J. E. och C. S. Thomle Almindelig norsk Lovsamling, närmast motsvarande vår Lilienberg, och sistnämnda år utkom under titel Norges Love en av honom ensam redigerad "Samling af gjældende Love af praktisk Betydning", ett skickligt gjort urval, till gagnet närmast motsvarande våra årliga lageditioner, men ej avsett att återkomma periodiskt.
    Vid senaste årsskiftet har Paulsen "efter tiltak av Det juridiske Fakultet" utgivit en ny Norsk Lovsamling, omfattande tiden ända till 1926 års utgång. Initiativet togs redan 1919, då fakulteten hemställde att statsanslag måtte utverkas för en lagsamling, som vore avpassad efter det juridiska studiearbetets behov men samtidigt också kunde vara till hjälp för de praktiserande juristerna efter den nya civilprocessordningens ikraftträdande. Redan 1922 var Paulsen färdig med sin uppgift, men publicerandet har fått anstå för att arbetet skulle föreligga i fullt tidsenligt skick, då den nya rättegångsordningen i år träder i kraft (se Sv. J. T. 1926 s. 463). Ehuru lagar vilka ej ha allmän betydelse lämnats åsido, håller samlingen tre band i stor oktav om tillhopa över 3,000 sidor. Uppställningen är här liksom tidigare kronologisk. Med sina vägledande hänvisningar och förträffliga register — ett systematiskt och ett alfabetiskt — fyller arbetet, såvitt en främling kan bedöma, på ett förträffligt sätt sin uppgift. Med utgivarens sakkunniga bistånd finner man lätt och säkert svaret icke blott på frågan, vilka lagar emanerat på ett visst område, utan även på det betydligt vanskligare spörsmålet, till vilken del dessa lagar alltjämt äro i gällande kraft. Vi svenskar, som äro bortskämda med vår årliga Westring eller Skarstedt, vilja blott av hjärtat tillönska våra norska bröder, att de ej skola nödgas vänta nära två decennier, innan vår gemensamme vän Paulsen ånyo lyckliggör dem med en lika välkommen nyårsgåva.

B. E.