Förslag till lag om arv i Estland. De lagar som gälla i den nya estniska republiken förete en brokig bild. I allmänhet gäller baltisk rätt, men i vissa områden den gamla ryska civillagen. Olika bestämmelser råda vidare för land och för stad; stadsrätten är ej heller gemensam för alla städer. För att råda bot på detta missförhållande tillsatte regeringen år 1923 en särskild

160 E. L.kommission under ordförandeskap av justitieministern med uppdrag att utarbeta förslag till en för hela riket gemensam civillag. Vid arbetet skulle den baltiska privaträtten, i den mån det var möjligt, ligga till grund för den nya lagstiftningen, och avsteg härifrån göras blott i den mån denna rätt vore bristfällig eller ej längre motsvarade nutidens fordringar.
    Som resultat av kommissionens arbete föreligger ett förslag till ny arvslagstiftning. Förslaget, som upptager ej mindre än 423 paragrafer, omfattar hela successionsrätten: den legala arvsrätten, testamentsrätten samt regler om boutredning och skifte m. m. Efter varje paragraf är genom en bokstavsbeteckning angivet vilken lag som ligger till grund för stadgandet. De lagar som anlitats äro den baltiska privaträtten, den gamla ryska civillagen samt de tyska och de schweiziska civillagarna. Då förslaget föreligger blott på estniska, kunna närmare upplysningar om dess innehåll ej f. n. ges. Av en genom utrikesdepartementets försorg verkställd översättning av de stadganden som behandla arvsordningen (§§ 23—34), framgår emellertid att bestämmelserna om skyldemäns arvsrätt i den tyska civillagen som regel ordagrant upptagits i förslaget. Den avvikelsen har dock gjorts, att förslaget ansett sig ej böra upprätthålla den tyska lagens obegränsade arvsrätt, utan drager en — visserligen mycket vid — arvsrättsgräns, nämligen efter fjärde parentelen (far- och morföräldrarnas föräldrar och deras avkomlingar). Beträffande arvsrätt för efterlevande make skall enligt förslaget maken vid sidan av skyldemän tillhörande första parentelen ärva en "Kindesanteil", dock minst ¼ av kvarlåtenskapen. Enligt tysk rätt tar maken i detta fall alltid en ¼. I övrigt överensstämmer förslagets bestämmelser om makes arvsrätt med den tyska lagens.

E. L.