Diskussion om arvsrättens begränsning i Finland. Vid sammanträden med de särskilda avdelningarna av Juridiska föreningen i Finland år 1926 behandlades bl. a. frågan, huruvida vid ny lagstiftning arvsrätten borde begränsas. I centralavdelningen hölls sålunda föredrag om detta ämne av leda-

moten i lagberedningens första avdelning, förvaltningsrådet Filip Grönvall, som uttalade, bl. a., att vid revision av arvslagstiftningen en begränsning av skyldemans arvsrätt borde äga rum. Angående frågan var arvsrättsgränsen skulle dragas, ansåg föredragshållaren, att utom descendenters också föräldrars samt syskons och dessas avkomlingars rätt till arv uppbures av det allmänna rättsmedvetandet; även far- och morföräldrars arvsrätt syntes väl grundad. Därefter bleve prövningen vanskligare, och han ville ej göra något längre gående uttalande som kunde anses föregripa frågans behandling i lagberedningen. Testamentsfriheten borde icke inskränkas. Diskussion och omröstning ägde ej rum.
    Vid sammanträde med Vasa och Viborgs filialavdelningar ansågo såväl vederbörande referenter som avdelningarna, att en begränsning av arvsrätten borde äga rum. (Se närmare Tidskrift utgiven av Juridiska föreningen i Finland 1927 s. 22-31, 113—124.)