Överbefolkning på juristbanan. De juridiska föreningarna vid rikets tre juridiska fakulteter ha i slutet av april d. å. utsänt ett cirkulär av följande lydelse till alla lärjungarna i skolornas studentklasser.

 

"TILL ABITURIENTERNA VID SVERIGES LÄROVERK.

    Sedan från olika håll framhållits önskvärdheten av en noggrann utredning angående den alltmera framträdande överbefolkningen på juristbanan, hava Juridiska Föreningarna i Lund, Stockholm och Uppsala uppdragit verkställandet av sådan utredning åt en kommitté, bestående av advokaten G. Wennerholm, e. o. hovrättsnotarierna Bo Pfannenstill, C. E. Ljung och jur. lic. I. Strahl, advokaten B. Ahrnborg, amanuensen H. Göransson, statistikern fil. lic. S. Dahlgren samt juris studerandena S. G. Levander, R. Brodd och E. Alexanderson. Efter det att kommittén utfört sitt uppdrag genom att införskaffa statistiska

NOTISER. 413uppgifter om arbetsförhållanden, löner och framtidsutsikter inom samtliga juridiska verksamhetsområden, få Föreningarna härmed till allmänhetens och särskilt den studerande ungdomens kännedom framlägga en kortfattad översikt av det vidlyftiga materialet.

 

1) STUDIEFÖRHÅLLANDEN VID DE JURIDISKA FAKULTETERNA.

    Årliga medeltalet av nyinskrivna juris studerande under de senaste fem läsåren utgjorde 394, medan motsvarande antal omkring år 1900 inskränkte sig till omkring 135.
    Den genomsnittliga studietiden har på senare år efter hand betydligt ökats, huvudsakligen på grund av skärpta anspråk, och uppgår numera för juriskandidatexamen till drygt 5 ¼ år och för kansliexamen till 3 år.
    Emellertid avbryta ett stort antal juris studerande sina studier, innan de nått fram till examen. Av de under åren 1915—1919 nyinskrivna ha sålunda 43 % slutat sina studier utan examen.
    Under de senaste fem läsåren avlades genomsnittligt juris kandidatexamen av 139 och kansliexamen av 35 personer om året. Den redan tidigare påbörjade stegringen i antalet avlagda juridiska examina har under denna period fortsatt. Medan antalet årligen avlagda juridiska examina omkring 1900 höll sig vid ett 80-tal, uppgick motsvarande antal för läsåret 1921—22 till 149 och för läsåret 1925—26 till 196. Ökningen under de senaste åren kommer uteslutande på juris kandidatexamen.
    Enligt verkställd utredning har man för den närmaste femårsperioden att räkna med genomsnittligt omkring 225 juridiska examina per år.

 

2) DOMARBANAN.

    A) I rikets 124 domsagor, var och en förvaltad av en häradshövding, tjänstgöra 250 à 275 notarier för utbildning (s. k. tingsmeritering). Utbildningstiden är omkring 3 år, varför ett 80-tal notarieplatser bliva lediga varje år.
    Lönerna uppgå för förste notarie till c:a 270 och för andre notarie till c:a 200 kronor i månaden.
    (Lönerna äro här och i det följande beräknade inklusive dyrtidstillägg.)
    För närvarande är det mycket svårt att erhålla andre notarietjänst; flertalet nyexaminerade juris kandidater få tjänstgöra omkring ett år utan avlöning, innan sådan tjänst erhålles.
    B) För dem, som önska utbilda sig till häradshövding eller överrättsdomare (hovrättsassessor, hovrättsråd, revisionssekreterare och justitieråd), vidtager efter tingsutbildning tjänstgöring i hovrätt, varest alla tingsmeriterade juriskandidater få inskriva sig för tjänstgöring, men där blott ett mindre antal kunna vinna befordran. Vid rikets tre hovrätter inskrevos år 1922 24, 1923 27, 1924 34, 1925 53 och 1926 78 aspiranter. Antalet avlönade platser, som blivit lediga varje år, har däremot allenast varit sammanlagt c:a 12. Det framgår av dessa siffror, att ett stort antal unga jurister för närvarande tjänstgöra vid hovrätterna såsom aspiranter utan möjlighet till befordran. Här föreligger en maskerad arbetslöshet av anmärkningsvärd omfattning.
    Löner: Fiskalsaspirant c:a 3,200 kr., biträdande fiskal c:a 4,900 kr., assessor c:a 10,800 kr.
    I högsta domstolen, regeringsrätten, nedre justitierevisionen samt rikets tre hovrätter finnas för närvarande sammanlagt c:a 310 juristtjänster.

414 NOTISER.    C) Vid stadsdomstolarna (rådhusrätterna) äro för närvarande anställda 364 jurister på avlönade platser. Dessa utgöras av borgmästare och lagfarna rådmän samt i 21 av de större städerna även av assessorer, stadsnotarier m. fl. Borgmästare och rådmän i de större städerna äro i allmänhet väl avlönade, medan övriga tjänstemän i regel ha små löner. Till assessorer och stadsnotarier ha under de senaste 5 åren utnämnts i medeltal 6 personer om året, vilket torde motsvara hela nyrekryteringen till ovan nämnda 21 städer (omfattande ⅔ av tjänsterna). Vid Stockholms Rådhusrätt äro befordringsutsikterna mycket små, i det att för närvarande 25 examinerade och till stor del tingsmeriterade jurister gå oavlönade där.

 

3) ÅKLAGAR- OCH POLISVÄSENDET.

    A) Åklagarväsendet kan icke betecknas som juristbana i egentlig bemärkelse, i det att juridisk examen är nödvändig endast för de högre åklagarna (enlandsfogde i varje län, tillhopa 24). Av rikets 491 landsfiskaler och 115 stadsfiskaler hava emellertid c:a 30 juris kandidatexamen och c:a 20 kansliexamen.
    Lönerna variera mellan 6,000 och 9,000 kronor. Härtill komma i de flesta fall extra inkomster på advokatverksamhet.
    För juris kandidater äro utsikterna på denna bana något bättre än på de flesta övriga områden på grund av den merit examen utgör. Med anledning av den stora tillströmningen av icke rättsbildade aspiranter under de senaste åren äro dock framkomstmöjligheterna för närvarande skäligen små.
    Det kan beräknas, att antalet åklagartjänster, som bliva lediga varje år, är omkring 25, varav dock endast en mindre del besättas med jurister.
    B) Inom polisväsendet finnas endast 32 juristtjänster, fördelade på de 6 största städerna. Lönerna äro i allmänhet goda. På grund av platsernas fåtal äro möjligheterna att vinna inträde mycket små.

 

4) ÄMBETS- OCH TJÄNSTEMANNABANAN.

    Hit höra juristbefattningar i

   A) departement (utom utrikesdepartementet varom nedan under 5), de centrala ämbetsverken i Stockholm samt under riksdagen lydande verkc:a 650 tjänster               
   B) länsstyrelserna (Konungens Befallningshavande)" 250 "
   C) den administrativa förvaltningen i städerna" 30 "
 Summa c:a 930 tjänster

 

    Förhållanden och framtidsutsikter på denna bana måste betecknas som mycket dåliga. Under de senaste 5 åren ha ytterligt få sökande kunnat antagas, vid flera verk icke ens en enda sökande. Sålunda hava vid samtliga 9 departement under denna tid antagits allenast c:a 15 amanuenser, varav 8 avgått (de flesta på grund av de dåliga befordringsutsikterna), och endast 1 erhållit befordran till ordinarie tjänst. Lönerna äro små, i departement och verk under de första åren, ofta först efter längre provtjänstgöring utan lön, för en s. k. halvtidstjänst 175 å 200 kronor och för en heltidstjänst 300 à 350 kronor i månaden. I länsstyrelserna äro lönerna något bättre men möjligheterna att vinna inträde mycket begränsade.
    Befordringsutsikterna för ämbets- och tjänstemän äro så små, att de, som nu vinna inträde på banan, i allmänhet icke kunna beräkna erhålla ordinarie tjänst förrän om 10 à 15 år, ibland t. o. m. först efter längre tid.

 

NOTISER. 4155) DIPLOMATBANAN.

    Sammanlagda antalet diplomatiska och konsulära tjänstemän i Sverige och utlandet är 115.
    Aspiranterna börja såsom attachéer i utrikesdepartementet. Till attachéeran togos under år 1922 3, 1923 7, 1924 1, 1925 3 och 1926 3, tillhopa 17 personer, varav 3 avgått och 1 hittills erhållit befordran till ordinarie tjänst.
    Attachés begynnelselön är c:a 3,900 kronor.

 

6) ADVOKATBANAN.

    Advokatverksamhet bedrives icke blott av advokater utan ock i stor utsträckning av icke rättsbildade personer, åklagare m. fl. Flertalet yrkesutbildade advokater tillhöra Sveriges Advokatsamfund, men ett avsevärt antal jurister stå utanför denna sammanslutning. Det kan beräknas, att advokatverksamhet bedrives som bisyssla av c:a 530 åklagare och andra tjänstemän och som huvudsyssla av 

icke juristerc:a 350 
jurister utanför advokatsamfundet  "    275
jurister tillhörande advokatsamfundet jämte hos dem anställda jurister "    415
 Summa c:a 1,040


    Nyexaminerade jurister, som ämna bliva advokater, bruka först skaffa sig tingsutbildning och därefter söka anställning hos samfundsadvokat. För närvarande är det synnerligen svårt att erhålla sådan anställning. Det kan beräknas, att allenast c:a 20 platser bliva lediga varje år hos samfundsadvokaternai landet. Övriga advokater och personer, som bedriva advokatverksamhet,hava i regel icke rättsbildade biträden.
    Lönerna äro mycket varierande och tendensen nedåtgående; i allmänhet torde begynnelselönen vara 300 á 400 kronor i månaden.

 

7) AFFÄRSLIVET.

    Därmed avses här juristers anställningar hos banker och sparbanker, hypoteksinrättningar, olika slag av försäkringsanstalter och försäkringsbolag, andrabolag och arbetsgivarorganisationer.
    Såvitt tillgängliga källor giva vid handen, finnas i dessa företag c:a 65 juristtjänster, varjämte c:a 55 personer med juris kandidatexamen innehava direktörsplatser och c:a 30 jurister andra tjänster.
    De egentliga juristtjänstemännen hava på sistone nedgått i antal i samband med gjorda driftsinskränkningar och tjänsteindragningar. Chefsposterna, som ju i regel vinnas vid mera framskriden ålder, hava i detta sammanhang mindre intresse. Inom denna relativt fåtaliga juristkår inskränka sig uppkomna ledigheter till en eller annan plats om året.
    Lönerna variera avsevärt, men hava på sista åren nedgått betydligt.
    Förestående siffror äro, som synes, ägnade att avliva den gängse uppfattning, att i affärslivet och näringslivet skulle finnas anställda ett betydande antal jurister, vanligen kallade "affärsjurister". I verkligheten är denna grupp så liten, att den för juristyrkets rekrytering icke borde spela någon som helst roll. Det arbete, varom här är fråga, utföres till vitt övervägande del avadvokater i form av mer eller mindre fasta uppdrag och ombudsmannaskap.

416 NOTISER.    Det framgår av förestående statistiska översikt, att juristbanan för närvarande är mycket överbefolkad, och att ingen förbättring kan väntas inträda på lång tid. Anledningen till denna överbefolkning är att söka dels i krigstidens behov av juridisk arbetskraft i kommissioner och enskilda företag, dels i den ökning av arbete och arbetstillfällen för jurister, som den därefter följande ekonomiska krisen medförde. Medan övriga högre yrken i regel drabbades hårt av den ekonomiska depressionen, framstod juristyrket ännu länge som en god levnadsbana och lockade allt större antal studenter till de juridiska fakulteterna. Denna utveckling har fortgått även sedan konjunkturerna inom juristyrket avsevärt försämrats genom lönenedsättningar och indragningar inom statstjänsten och minskning av arbetstillfällen för advokater och affärsjurister på grund av den ekonomiska krisens upphörande. Vad statstjänsten angår, kan en ytterligare försämring väntas, sedan de s. k. besparingssakkunniga avslutat sitt arbete. Då komma nämligen med sannolikhet ytterligare indragningar inom departementen och de centrala ämbetsverken att företagas.
    En jämförelse mellan studiestatistiken och yrkesstatistiken här ovan giver vid handen, att det för närvarande årligen utexamineras ett betydligt större antal jurister, än som motsvarar de för varje år lediga platserna. Ehuru ingen exakt siffra kan angivas för det årliga behovet av jurister, kan det med visshet sägas, att detta icke överstiger ett hundratal. Enär årsantalet utexaminerade jurister är omkring 200, kan produktionen av jurister anses vara åtminstone dubbelt för stor. Verkningarna härav hava redan visat sig i överflöd på sökande till lediga juristtjänster, vilket för varje platssökande betyder mångfaldigt ökad svårighet att erhålla anställning. Dessa förhållanden komma under de närmaste åren icke blott att fortfara utan ytterligare förvärras på grund av att de stora kadrerna av under senare år inskrivna juris studerande efter hand utexamineras.
    Under åberopande av den utredning, som sålunda verkställts, anse Föreningarna sig kunna och böra göra det uttalande, att juristyrket för närvarande är och under de närmaste åren i än högre grad kommer att bliva en mycket svårframkomlig levnadsbana. Även om densamma icke — ännu åtminstone — kan sägas vara fullt lika dålig ur ekonomisk synpunkt som vissa andra av de s. k. lärda yrkena, är det alldeles visst, att juristbanan är vida sämre än allmänheten i regel föreställer sig, och att de nyblivna studenterna hava anledning att noga betänka sig, innan de välja densamma. De böra särskilt taga i betraktande följande. Den juridiska utbildningen är långvarig och därigenom dyrbar. Man kan uppskatta den inkomstlösa utbildningstiden till omkring 6 år och den årliga kostnaden, inbegripet levnadsomkostnaderna, till c:a 3,000 kronor om året, vilket med räntor gör en totalkostnad av minst 20,000 kronor. Juristutbildningen är vidare, i motsats till vad många tro, mycket krävande. Den, som icke har studiebegåvning och särskild fallenhet för juridik, måste äga stor energi och förmåga att planmässigt bedriva de så gott som självständiga studierna, om han skall medhinna examen på genomsnittstid, c:a 5 år. Slutligen böra de unga studenterna fråga sig: vad blir lönen för denna kostnad och denna möda? De skola då finna, att de möjligen kunna vinna sin försörjning, men med största sannolikhet icke inom överskådlig framtid nå fram till en ställning och en inkomst, som på långt när motsvarar

NOTISER. 417deras utbildning. För såvitt de nödgats "studera på skuld", komma de sannolikt att under många år få bära bördan av studieskuldernas amortering.
    Det sagda får icke tolkas som en generell avskräckning från juristbanan. Då det kan antagas, att vårt land behöver ett visst avsevärt antal jurister om året, följer härav, statistiskt sett, att ett minst lika stort antal juris studerande böra inskrivas varje år. Visserligen komma till en början stora svårigheteratt möta även en begränsad numerär nyexaminerade jurister på grund av det överskott, som redan finnes, men dessa svårigheter måste i mån av nedgången i de utexaminerades antal efter hand giva vika. Av synnerlig vikt både för landet och aspiranterna är emellertid, att en begränsning av tillströmningen till juristbanan sker genom ett riktigt urval, så att endast de för juristyrket lämpliga studenterna ägna sig däråt. Härvid duga enligt Föreningarnas uppfattning inga tvångsåtgärder. Studenterna måste själva lära sig förstå, att det fordras begåvning och fallenhet för juristyrket likasåväl som för andra levnadsbanor, och att det i tider av överbefolkning inom ett yrke är nödvändigt att vara mycket väl rustad, om man skall kunna ha förhoppning om att slå sig fram i konkurrensen. Föreningarna rikta alltså ett råd till de blivande studenterna att noga pröva, om de ha tillräcklig studiebegåvning, uthållighet i långvarigt studiearbete och intresse för juridik, innan de slå in på juristbanan.
    Lund, Stockholm och Uppsala i april 1927.

 

JURIDISKA FÖRENINGEN LUND JURIDISKA FÖRENINGEN UPPSALASTOCKHOLMS HÖGSKOLAS JURIDISKA FÖRENING."