FINLANDS JURIDISKA LITTERATUR ÅR 1926.
Den rättsvetenskapliga produktionen i Finland under år 1926 är väl icke lika rikhaltig som under föregående år, men omfattar dock flera bet dande arbeten.
Av arbeten på rättshistoriens område må först nämnas de av professorn vid Åbo finska universitet Martti Rapola utgivna, av Abraham Kollanius sannolikt mellan åren 1645—1648 verkställda översättningarna "Kristoffer kuninkaan maanlaki" (Konung Kristoffers landslag) och "Maunu Eerikinpojan kaupunginlaki liitteineen" (Magnus Eriksons stadslag jämte bihang). Arbetena hava utkommit på Finska litteratursällskapets bekostnad såsom del III, 1 och III, 2 i serien "Monumenta linguae fennicae". Såsom del II av samma serie hava prof. E. N. Setälä och doc. M. Nyholm år 1905 utgivit Herr Martini finska översättning av Konung Kristoffers landslag. Översättningarna äro självfallet huvudsakligen av intresse ur filologisk synpunkt; dock bör deras betydelse för förståelsen av den äldre finska lagstilen icke underskattas.
Dessa Kollanii lagöversättningar hava, såsom bekant, undergått märkliga öden. Då översättningarna, vilka enligt W. G. Lagus och J. Forsmans förmodan 1 verkställts på drottning Kristinas befallning, blivit färdiga, sändes de till drottningen, som genom Kungligt reskript av den 7 juli 1648 uppdrog åt Åbo hovrätt att låta granska desamma. Den av hovrätten tillsatta granskningskommittén av gavemellertid ett oförmånligt utlåtande om dessa och utarbetade själv en ny översättning, vilken i sin tur skulle bliva föremål för granskning. Frågan om översättningarnas befordrande till tryck blev sålunda invecklad och fördröjd så länge, att det ej mera ansågs nödigt att trycka desamma, enär själva lagarna skulle omarbetas. Den av
översättaren gjorda och av den finska allmogen understödda anhållan om översättningarnas befordrande till tryck har sålunda gått i fullbordan först närmare tre sekel efter arbetets fullbordande. Lagus och Forsman lämna i ovannämnda arbeten en intressant framställning av detta översättningsarbetes öden.
Även kan antecknas en avhandling i Historiallinen Arkisto Bd XXXV, 2 av professor K. R. Melander, "Ruotsin hallituksen asutustoiminnasta maassamme 1500-luvun loppupuolelta 1600-luvun keskivaiheille" (Svenska regeringens kolonisationsverksamhet i vårt land från slutet av 1500-talet till medlet av 1600-talet). Författaren påvisar, att befordrandet av nybyggens anläggande lyckades bättre än de talrika ödeshemmanens besättande. I avhandlingen beröres även flere förvaltningsrättsliga frågor; bl. a. må antecknas, att förf., i motsats till vad av prof. A. Liljestrand i hans bekanta arbete Finlands jordnaturer gjorts gällande, ådagalägger, att bland nybyggena fanns avgärda byar.
I detta sammanhang kan måhända omnämnas ett av fältkamrer K. G. Holmberg utgivet biografiskt arbete "Finlands jurister. Biografiska uppgifter", Holger Schildts förlag Helsingfors 1926 VIII +526 s. Sedan de åren 1879, 1898 och 1909 utgivna juristmatriklarna blivit för åldrade och till stor del oanvändbara, fyller sagda arbete säkert ett verkligt behov. Arbetet, som är tvåspråkigt i det de biografiska uppgifterna meddelas på det språk vederbörande personer själva önskat, omfattar dylika uppgifter om 1730 nu levande finska jurister samt en förteckning över jurister, vilka avlidit sedan föregående, av kanslirådet A. W. Westerlund år 1909 utgivna upplaga utkom. Uppgifterna i arbetet, vilka meddelats dels av juristerna själva, dels insamlats ur andra källor, torde vara så pålitliga, som i ett dylikt verk överhuvudtaget är möjligt. Arbetet har anmälts av justitierådet Birger Wedberg i denna tidskrift för innevarande års. 70 ff.
På den romerska rättens område har docenten, dr El. Kaila utgivit en monografi, benämnd "Siviilioikeudellisen ennakkoturvaamismenettelyn käsite, kehitys ja pääperiaatteet roomalaisessa oikeudessa" (Det civilrättsliga säkerställningsförfarandets begrepp, utveckling och huvudprinciper i den romerska rätten), däri författaren behandlar tre intressanta romerskrättsliga institut, in jure cessio, insinuatio och jurisdictio voluntaria, vilka hittills icke torde hava underkastats enhetlig specialmonografisk behandling. Författarens val av ämne har jämväl föranlett exkurser i civilrätt; sålunda behandlas i korthet det romerska absoluta äganderättsbegreppet och mancipatio. Ännu indrages i behandlingen områden ur förvaltningsrätten, såtillvida som inregistreringsinstitutet, insinuatio, kommer i beröring därmed.
På civilrättens område bör antecknas ett arbete av vice häradshövding A. Orkamo, "Suomen avio-oikeus" (Finlands äktenskapsrätt). Boken innehåller en relativt sammanträngd framställning av den finska äktenskapsrätten oeh avser väl huvudsakligen att tjäna såsom ett repetitionskompendium för jurisstuderande.
Senare delen av friherre R. A. Wredes arbete "Grunddragen av sakrätten enligt Finlands lag", Söderström & C:ni Helsingfors s. XVI+ 490 s., har utkommit år 1926 och därmed är detta betydelsefulla verk fullbordat. Arbetet är byggt på väsentligen samma grund, som hans för alla finska och säkert även för ett flertal svenska jurister så bekanta och värderade "Anteckningar över sakrätten", men kan dock icke betraktas såsom en omarbetning av dessa anteckningar. Formen är nämligen alldeles ny, stoffet i sin helhet omarbetat och tillökt med det nya rikliga material, som ett livligt lagstiftningsarbete på detta område och jämväl nyare såväl inhemsk som utländsk facklitteratur erbjuda. Arbetets förra del innehåller en framställning av begreppen sak och äganderätt, varjämte däri uti en särskild avdelning behandlas publicitetsprincipen i sakrätten, omfattande ett kapitel om besittning och ett om inskrivningsinstitutet. Arbetets senare del åter behandlar de begränsade sakrätterna, som delas i två huvudgrupper, bruksrättigheter och värderättigheter.
Även detta liksom övriga arbeten av den finska rättsvetenskapens "Altmeister" utmärker sig genom logisk och redig disposition samt klart framställningssätt. Även om man beträffande några frågor hyseren annan uppfattning än författaren, måste man alltid erkänna, att författaren anfört beaktansvärda skäl för sin åsikt. Arbetet har med stor tacksamhet emottagits av Finlands jurister. Att detsamma jämväl bör kunna påräkna intresse i Sverige kan väl förmodas, då Sverige torde sakna en modern framställning i sakrätt och Finlands och Sveriges rättsregler, trots senaste tiders divergerande lagstiftning, dock ännu hava mycket gemensamt. Svenska juristers uppmärksamhet på arbetet har redan tidigare fästs av prof. Ö. Undén i en anmälan uti denna tidskrift, innevarande års första häfte.
Av civilrättsliga arbeten må ännu nämnas "Finlands växelrätt i sammandrag" av jurisdoktorn George Granfelt, fullbordad och utgiven av prof. O. Hj. Granfelt, Söderström & C:ni Förlagsaktiebolag, Helsingfors 1926, VI + 119 s. Hovrättsrådet, jur. dr. G. Granfelt hade vid sitt frånfälle ett i det närmaste fullbordat manuskript till en sammanträngd framställning av den finska växelrätten, som var avsedd att ingå i sammelverket "Finlands rätt"; manuskriptet har nu utarbetats och fullständigats av prof. O. Hj. Granfelt under medverkan av justitieborgmästaren A. Candolin. Arbetet är närmast avsett till lärobok för dem, som idka juridiska eller handelsvetenskapliga studier, men kunna även andra draga nytta av den väl disponerade och översiktliga framställningen. Bankdirektören, jur. dr. A. Frey har i Jur. För. Tidskrift 1926 s. 432 ff. anmält boken.
Den ekonomiska rätten representeras av sjöfartsrådet A. W. Lindbergs "Samling författningar rörande Finlands sjöfart" 2 uppl. (XXII+ 622 s. Eget förlag; säljes å sjöfartsstyrelsens sjökartaverk). Vid en jämförelse med arbetets första upplaga av år 1922 finner man, att det nu omförmälda arbetet i själva verket är en helt och hållet ny lagsamling. Planen i detta senare arbete är nämligen en annan än i första upplagan i följd därav, att i detsamma också fått inflyta
sjölagen till de delar den fortfarande är i kraft, gällande bestämmelser angående sjöfarten i kanaler samt därtill flera sjöfartsfördrag och internationella överenskommelser. Då utgivaren jämväl i samlingen intagit en mängd utdrag ur sjöfartsstyrelsens cirkulär, ökar den omständigheten, att alla viktigare författningar och för övrigt gällande bestämmelser, som angå sjöfarten, sålunda sammanställts, i hög grad dess användbarhet.
Arbetet har icke utgivits såsom någon egentlig kommentar, men hava de i boken ingående författningarna belysts med förklarande anmärkningar och hänvisningar till rättsfall. Utgivaren har på sätt och vis ytterligare kompletterat denna lagsamling med en innehållsrik, saklig avhandling, som under rubriken "Finlands offentliga sjörätt" ingår i Jur. För. Tidskrift 1926 s. 341 ff.
Lagsamlingen, som av professor K. A. Moring anmälts i sagda tidskrifts första häfte innevarande år, har jämväl utkommit i en finsk upplaga.
På straffrättens område hava utkommit tvenne monografier. Professorn B. A. Sundström behandlar i den ena "Varsinaisesta osallisuudesta Rikoslain ja Sotaväenrikoslain raugaistaviksi julistamiin varsinaisiin erikoisrikoksiin erittäin silmällä pitäen extraneusta" (Om egentlig delaktighet i de av strafflagen och militärstrafflagen för straffbara förklarade specialbrotten med särskilt beaktande av extraneus) först lärorna om brottet och den egentliga delaktigheten i allmänhet, varefter författaren inriktar sin undersökning på begreppet delictum proprium och dess väsen. Enligt författaren skiljer sig delictum proprium från delictum commune genom den särskilda naturen hos den norm, som lederas av brottet. Delicta communia rikta sig mot allmänna normer, varemot delicta propria endast ledera specialskyldigheter skapande normer. Författaren, som motgällande doktrin förfäktar åsikten, att straffbarheten av anstiftan och medhjälp även de lege lata är självständig, kommer till det resultat, att extraneus kan vara egentlig delaktig i alla delicta propria.
Docenten, dr Aatos Alanen behandlar i en monografi "Rangaistus ja turvaamistoimenpiteet" (Straff och skyddsåtgärder) frågan om de viktigaste skiljaktigheterna ur teoretisk synpunkt mellan straffet och skyddsåtgärderna. För att kunna taga ställning till frågan, som författaren anser vara av rättspolitisk art, har författaren funnit nödigt att närmare ingå på de till straffrättens allmänna läror hörande frågor, som belysa straffets väsen.
Statsrätten representeras endast av en avhandling av universitetsadjunkten, dr S. R. Björkstén, "Förvärvade rättigheter och lagars retroaktivitet", Jur. För. Tidskrift 1925 s. 457 — 493 och 1926 s.119 — 152, däri författaren med talrika hänvisningar till och jämförelser med 1772 års regeringsform behandlar spörsmålet, i vad mån Finlands nya regeringsform av år 1919 skyddar medborgares rättigheter av såväl privat- som offentligrättslig natur.
Av förvaltningsrättsliga arbeten har utkommit tredje upplagan av presidenten K. J. Ståhlbergs "Lait ja asetukset maalaiskuntien hallin-
nosta selityksillä varustettuina toimittanut" (Lagar och förordningar angående kommunalförvaltningen på landet, med förklarande anmärkningar utgivna av). I följd av en livlig lagstiftningsverksamhet på kommunallivets område resulterande bl. a. i en helt och hållet ny kommunallag för landskommunerna av den 27 nov. 1917 hade den tidigare år 1907 utgivna upplagan av samma arbete blivit föråldrad. Utgivaren har fördenskull varit tvungen att nästan helt och hållet omarbeta lagsamlingen, som tillika försetts med förklarande anmärkningar och ett stort antal prejudikat. Det vidlyftiga arbetet — sidoantalet uppgår till 852 — erbjuder en säker och värdefull handledning vid behandlingen av rättsfrågor på kommunalförvaltningens område; även synes den akademiska undervisningen kunna draga nytta av den förtjänstfulla framställningen.
Av folkrättsliga arbeten kan endast beröras prof. R. Erichs utförliga monografi "Kansainliiton oikeusjärjestys" (Nationernas förbunds rättsordning). Såsom redan av arbetets titel framgår avser författaren icke att giva en fullständig framställning av nationernas förbund, dess uppgifter och verksamhet, utan har han endast velat närmare utveckla den rättsliga sidan av förbundets verksamhet, emedan denna dock är den viktigaste. Nationernas förbunds betydelse såsom en rättslig organisation träder nämligen avgjort i förgrunden, enär tyngdpunkten i förbundets program just är att finna i förbundets juridiska struktur, i de rättigheter och skyldigheter, som anknyta sig till detsamma, och i det rättsskydd, som förbundet erbjuder sina medlemmar. Av denna orsak har förbundets tidigare verksamhet i framställningen beaktats endast ifall denna varit ägnad att klargöra förbundets rättsliga natur. Författaren påvisar sedan vad förbundsaktens stiftare ursprungligen avsågo med förbundet, men huru flera av dessa avsikter antingen helt och hållet eller till stor del icke förverkligats, beroende huvudsakligen därpå, att förbundet icke erhållit den universalitet, som stiftarna åsyftat. I enlighet medarbetets plan ägnas en särskild uppmärksamhet åt en framställning av förbundets organer och åt deras verksamhet. Likaså granskas förbundets uppgift att upprätthålla freden, förekomma krig och betrygga den internationella rättssäkerheten.
Som bihang till arbetet har fogats särskilda handlingar, bl. a. Pactede la Société des Nations, Statut de la Cour Permanente de Justice Internationale visé par l'Article 14 du Pacte de la Société des Nations, såväl i fransk som i finsk text.
Slutligen kan måhända vara skäl att omnämna att i den på engelska språket utgivna förkortade editionen av det stora sammelverket "Finland, land, folk, rike" jämväl ingå framställningar av den finska rätten. Prof. R. Erich ger en översikt av "Form of Governmentand Constitution" och "Parliament". Riksdagens sekreterare Eino J. Ahla utvecklar under rubriken "Administration" huvudgrunderna av vår nya statsförvaltning, medan ledamoten av lagberedningen Torsten Malinen i en uppsats "Local Government" giver en kortfattad framställning av den finska kommunalförvaltningen. I upp-
satsen "Law and the administration of Justice" utvecklar presidenten K. Ignatius huvudgrunderna för Finlands rättsväsende. En kort översikt av den finska sociala lagstiftningen gives av referendarierådet Einar Böök under rubriken "Social Administration and Labour Laws".
"Finland, the country, its people and institutions" har utkommit 1926 på förlagsaktiebolaget "Otavas" förlag, IV + 598 s. in 4:ojämte karta.
Lauri Cederberg.