Nya lagar i Finland. Lagen om bostadsaktiebolag av 5 febr. 1926 torde vara av större allmänt intresse. I Finland är det sedan ett par decennier tillbaka en mycket vanlig företeelse, att ett antal hyresgäster sammansluta sig till ett aktiebolag allenast i syfte att för gemensam räkning köpa en bostadstomt och bebygga denna med ett hus, vari varje aktieägare tillförsäkras en viss bestämd bostadslägenhet. Tomten och huset i deras helhet ägas av bolaget. Aktieägarna hava naturligtvis del i bolagsförmögenheten i enlighet med envars aktier. Men aktieägarna hava dessutom på grund av samma aktieäganderätt eller kanske rättare besittningsrätt till vissa rum eller en bestämd bostadslägenhet i huset. Rummen eller lägenheten, som motsvarar aktierna ifråga, anges i bolagsordningen. Aktieägaren-hyresgästen erlägger till bolaget en viss hyra, vanligen beräknad per år eller månad. Bolaget som sådant ansvarar för tomtens vård och husets allmänna och däri befintliga gemensamma inrättningars vård och underhåll, medan däremot aktieägaren-hyresgästen i regeln har att bekosta den av honom innehavda lokalens eller hans rums utrustning och underhåll. I några gårdar finnas dessutom, förutom de s. k. "aktielokalerna", butiker eller t. o. m. bostadslägenheter, vilka för bolagets räkning uthyras. — Den nya lagen, som i det väsentliga motsvarar lagberedningens år 1923 (Bet. nr 2) uppgjorda förslag i ämnet, reglerar närmare de rättsförhållanden, som av den angivna formen av kooperation föranledas. Dessutom ha i lagen intagits bestämmelser, som möjliggöra den nya lagens tillämpning på tidigare konstituerade bostadsbolag.
    Den 3 juni 1927 har äntligen utfärdats en ny lag om upphovsmannarätt till alster av andlig verksamhet och i samband därmed en lag om rätt till fotografiska bilder. Denna länge förberedda och efterlängtade lagstiftning möjliggör Finlands anslutning till Bern-konventionen, en möjlighet som kan bringa landet ur den "vildens isolering", vari det hitintills befunnit sig på det av de nya lagarna reglerade området. Av dessas detaljstadganden må här framdragas

endast bestämmelsen, att upphovsmannarätt fortbestår under upphovsmannens livstid och till förmån för hans rättsinnehavare intill utgången av det 50:de året efter hans död, dock minst i 10 år efter det verket utgavs. Därefter är verket fritt och kan av envar ånyo utgivas.
    Den 18 dec. 1926 har en förordning utfärdats om Finlands anslutning till Haag-konventionen beträffande vissa till den internationella privaträtten (processen) hörande ämnen.
    På kriminalrättens gebit har under åren 1926 — 27 gällande strafflag dels ändrats, dels kompletterats medels nya straffbestämmelser beträffande vissa sedlighetsförbrytelser (L 5 febr. 1926), misshandelsbrotten (L 23 april 1926) och tullbrotten (L 29 april 1926). — En förordning av den 4 mars 1927 fastslår Finlands anslutning till de konventioner, som avse den "vita slavhandelns" bekämpande. — Sedan överenskommelse mellan Finland och Sverige ingåtts om utlämning av förbrytare, har 1860 års konvention om återsändande av lösdrivare, tiggare och förbrytare såsom obehövlig försatts ur kraft medels en förordning av 28 jan. 1927.
    Bland processuella lagnoveller må antecknas: En lag av 18 maj 1927 tillåter republikens president att i Högsta domstolen adjungera år 1928 tolv samt åren 1929 -30 sex ledamöter. — Högsta domstolen har förordnat, att från 1 jan. 1928 i staden Mariehamn på Åland skall inrättas rådstuvurätt. - Den 8 jan. 1927 har stadfästs en praktiskt viktig ny lag om upptagande av bevisning nödig för bevakande av finländsk medborgares rätt i utlandet. — Genom en lag, given 28 jan. 1927, har till RB XV: 12 fogats ett tilläggsstadgande, som berättigar huvudman och fullmäktig, vilka icke enats om den sist nämnde tillkommande honorar, att härom tvista även vid svarandens allmänna forum domicilii. — Medels en ny lag, utfärdad 4 mars 1927 och innefattande ändring av en del stadganden i UL och UPr, har exekution av obetalta skatter och andra allmänna onera ordnats på ett sätt, som man hoppas bättre än den hitintills gällande ordningen skall befordra indrivningen.

O. Hj. Granfelt.