Folkrättsligt institut i Genève. I Geneve har detta år stiftats »Institutuniversitaire de hautes études internationales», avsett att utgöra ett centrum för högre studier i aktuella internationella frågor. Institutets inkomster utgöras av årliga bidrag från Laura Spelman Rockefeller och kantonen Geneve, vartill kommer en av den schweiziska förbundsstaten lämnad kredit. I spetsen för institutet står en styrelse av fem medlemmar, varav en är förre utrikesministern, professor Östen Undén. Till chef för institutet har utsetts P. Montoux, vilken under åren 1920—1927 vid Nationernas förbunds sekretariat beklätt platsen som direktör för den politiska sektionen. Bland föreläsarna under första verksamhetsåret 1927—1928 må nämnas rektorn vid universitetet i Genève Rappard, Frankrikes representant vid den ekonomiska konferensen, f. ministern Loucheur, samt professorerna Schücking, Berlin, och Erich, Finland. Föreläsningarna taga sin början d. 20 innevarande okt. Tryckta studieplaner och närmare uppgifter i övrigt erhållas genom institutets sekretariat under adress 6, rue de l'Hôtel-de-Ville, Genève.

 

    Justitiepalatsets i Wien brand. Vid revolten i Wien i juli månad d. å. nedbrändes justitiepalatset, en händelse, som vållat det österrikiska rättsväsendet stora svårigheter. Genom branden förstördes nämligen en ansenlig mängd svårmistliga urkunder. Det beräknas sålunda, att man förlorat omkring 5,000 akter i civila mål, vilka ännu lågo under domstols prövning. Vidare förstördes fastighetsböckerna, Grundbuch, för vissa delar av Wien. Man är nu nödsakad att försöka rekonstruera de brunna akterna och böckerna med anlitande i stor utsträckning av expeditioner, som befinna sig i allmänhetens händer. För att införskaffa dessa har man beträffande fastighetsförhållanden nödgats anordna preklusionsförfaranden genom stadgande av frister, inom vilka anspråk på äganderätt eller annan sakrätt till fastighetskola anmälas. Det anses komma att dröja två år, innan de förstörda fastighetsböckerna på så sätt blivit ersatta. Även den vetenskapliga forskningen har genom branden lidit en kännbar förlust, i det att justitiepalatsets synnerligen värdefulla bibliotek och arkiv blivit förintade.

 

    Advokats titel. Frågan huruvida advokat som förut varit ämbets- eller tjänsteman eller vid sidan av sin advokatverksamhet innehar ämbete eller tjänst må äga att, under utövande av advokatyrket, använda till ämbetet eller tjänsten hörande titel, har behandlats av de tyska advokaternas hedersdomstol. Domstolen besvarar frågan nekande. I sin yrkesmässiga verksamhet

borde advokaten använda allenast titeln advokat eller en titel, som han i denna egenskap erhållit. Andra titlar hade intet att göra med advokatens yrkesutövning. De utvisade för allmänheten, att han ej vore blott advokat utan att han tidigare haft eller nu hade en annan ställning. Men detta gåve intryck av att han ej nöjde sig med ställningen som advokat utan genom titelns framhävande avsåge "sich zu erhöhen". I en artikel i Deutsche Juristenzeitung (1927 s. 863) uttalar en tysk advokat, att hedersdomstolen vid avgivande av detta utlåtande haft stöd hos uppfattningen i advokatkretsar och att det vore otvivelaktigt, att en advokats åberopande av tidigare verksamhetsyntes oförenligt med hans kollegiala plikter. Med rätta vägrade därför advokatståndet sina medlemmar att hänvisa till tidigare ställning såsom domare, administrativ tjänsteman o. d. Men, fortsätter förf., fråga vore, om ej hedersdomstolen gått för långt, då den — med undantag för titeln av Notar — förklarade användandet av andra titlar än den av advokat otillåtet. Undantag borde också givas för professorstiteln. Verksamheten som professor läte sig väl förena med advokatyrket. Denna kombination vore visserligen sällsynt i Tyskland men förekomme ofta i de romanska länderna.