Val av jurymän i Norge. De nya norska rättegångslagarna trädde sombekant i kraft d. 1 juli 1927. På grund av den erfarenhet, som under det första halvårets tillämpning vunnits, ha redan önskemål framkommit om vissa ändringar. En av den Lykkeska ministärens sista regeringshandlingar var också att framlägga en proposition (nr 15, dagtecknad d. 17 jan. 1928) ang. ändringar i rettergangslovene.
    Den betydelsefullaste frågan, som i förslaget beröres, torde vara den, som gäller förändrade former för utseende av jurymän. Förslaget har också i denna del gett upphov till en rätt hetsig pressdebatt.
    För närvarande gäller att lagrette- och domsmenn väljas av kommunestyret sedan formannskapet och mantallsføreren framlagt förslag. Det har emellertid vid tillämpningen visat sig, att ovidkommande synpunkter — såsom man hade anledning befara speciellt partipolitiska — fått spela in vid kommunalmyndigheternas juryval. Redan 1925 väckte Aktorers och forsvareres förening i Oslo ett förslag, att juryvalet borde företagas av en särskild valnämnd, uti vilken lagmannen och underrättsdomarna skulle ha rätt att utse vissa ledamöter. Det är detta uppslag, som propositionen tillgodogjort sig. Valnämnden skall enligt detta förslag bestå av fem ledamöter. Tre av dessa skola väljas av kommunestyret och två av sorenskriveren i lantdistriktena, resp. byfogden eller byrettens ordförande i städerna.
    Beträffande de tre kommunalt valda ledamöterna i nämnden framhålles i propositionen önskvärdheten av att vid valet icke tagas partipolitiska eller andra hänsyn, som icke ha att göra med domstolsväsendet. Då man emellertid icke anser sig kunna gå ut ifrån att sådana hänsyn städse hållas utanför och för att i varje fall hindra en ensidig sammansättning av valnämnden, skall möjlighet finnas att valet sker proportionellt.
    Däremot har man ej i propositionen velat gå så långt som skett i Danmark, där proportionell valmetod kan tillämpas även vid valnämndens val av jurymän. Man befarar att tillämpningen av proportionsvalsprincipen inom nämnden skulle alldeles särskilt bidraga till att driva fram de partipolitiska synpunkterna vid valet och detta har man helt naturligt önskat undgå.

188 MEDDELANDEN FRÅN FRÄMMANDE RÄTT.    Sedermera har den Hornsrudska regeringen d. 10 febr. 1928 återkallat ifrågavarande proposition i vad den avsåg ändringar i sättet för utseende av jurymän. I motiveringen framhålles, att enligt regeringens åsikt i praktiken icke framträtt sådana olägenheter vid tillämpning av den nuvarande ordningen, att det skulle vara påkallat att för närvarande vidtaga ändringar i föreskrifterna i fråga.

S. M.