Blodprov och faderskapsbevisning. Medicinalstyrelsen har d. 11 jan.1928 utfärdat ett cirkulär till samtliga läkare i riket ang. tagande, insändande och undersökning av blodprov för faderskapsbevisning. I cirkuläret yttras:»På senaste tid har det blivit alltmera vanligt att i faderskapsmål vid landets domstolar åberopas bevisning genom verkställd undersökning å agglutination hos blodprov från moder, barn och den uppgivne fadern. En sådan undersökning kan emellertid ge användbart resultat endast under förutsättning, att uppsamlandet av blodet sker på lämpligt sätt och att blodproven försändas snabbt och under iakttagande av sådana försiktighetsmått, att blodet icke förfares eller förorenas. För bevisningen är det vidare av vikt, att identiteten av de personer, från vilka plodprov tagas, är fullt klar. Såsom allmän regel gäller, att läkaren bör själv eller med hjälp av skolat biträde taga blodproven.» Därefter ges närmare föreskrifter ang. provtagningskärl m. m. samt allmänna regler för provtagningen, varjämte anvisningar ges för bestämmande av blodgrupp.
J. O:s framställningar till K. M:t. Enligt J. O:s till 1928 års riksdag avgivna ämbetsberättelse har justitieombudsmannen Erik Geijer under år 1927bl. a. gjort följande framställningar till K. M:t, nämligen d. 19 mars ang. behov av föreskrifter om handläggningen av vissa inteckningsärenden i sådana fall, då gemensamt intecknade fastigheter äro belägna inom skilda domstolars områden; d. 4 april ang. åtgärder för åstadkommande av större följdriktighet vid tillämpningen av gällande regler om förvandling av två eller flera samma person ådömda bötesstraff; d. 2 sept. ang. omreglering av Västmanlands södra,Västmanlands västra och Västmanlands norra domsagor; d. 31 okt. rörande tillämpningen av vissa stadganden i lagen d. 28 juni 1918 ang. villkorlig straffdom m. m.; samt d. 14 dec. ang. åtgärder för tryggande i visst hänseende av deklarationshemligheten.
I ämbetsberättelsen återfinnes bl. a. å s. 223 o. f. under rubriken "Rättegångsreformer på lagtillämpningens väg" en redogörelse för resultatet av en av J. O. under hösten 1927 verkställd undersökning, i vad mån de föresatser, som tagit sig uttryck i de av föreningen Sveriges häradshövdingar och föreningen Sveriges stadsdomare antagna promemoriorna rörande de ledande grundsatserna för reformering utan lagändring av det svenska rättegångsförfarandet, också blivit i verkligheten omsatta.
Sjätte Haagkonferensen. Delegerade vid sjätte Haagkonferensen, som sammanträdde 5—28 jan., voro för Sverige ministern i Haag P. Adlercreutz, lagberedningens ordf. f. d. justitierådet B. Ekeberg, häradshövdingen A. Bagge och legationsrådet F. Malmar med legationssekreteraren C. A. M. Hallenborg såsom sekr.; för Danmark professorerna V. Bentzon, H. Munch-Petersen och H. Ussing samt