Domsagoregleringar. I prop. d. 24 febr. 1928, nr 137, har K. M:t föreslagit riksdagen besluta,
    dels att Västmanlands södra domsaga skall fr. o. m. d. 1 jan. 1929 uppdela så Västmanlands västra och Västmanlands norra domsagor sålunda, att Snevringe härads tingslag tillägges Västmanlands västra domsaga och Tuhundra, Siende och Ytter-Tjurbo härads tingslag tillägges Västmanlands norra domsaga, som efter indelningsändringen skall benämnas Västmanlands mellersta domsaga;
    dels ock att Vadsbo norra och Vadsbo södra domsagor skola fr.o. m. nämnda dag förenas till en domsaga, vilken efter sammanslagningen skall benämnas Vadsbo härads domsaga.
    Propositionen utgår från att en var av de nybildade tre domsagorna skall omfatta två tingslag, nämligen
    Västmanlands västra domsaga ett tingslag, bestående av den nuvarande domsagan, med tingsställe i Köping och ett tingslag, omfattande Snevringehärad, med tingsställe i Kollbäck,
    Västmanlands mellersta domsaga ett tingslag, utgörande Gamla Norbergsbergslag, med tingställe i Norbergs by och ett tingslag, bildat av Vagnsbro, Norrbo, Tuhundra, Siende och Ytter-Tjurbo härader, med tingställe i Västerås samt
    Vadsbo härads domsaga ett tingslag, innefattande nuvarande norra domsagan, med tingsställe i Mariestad och ett tingslag, utgörande nuvarande södra domsagan, med tingsställe i Moholm.
    Såsom kansliorter hava angivits respektive Köping, Västerås och Mariestad.
    Vidare har K. M:t d. 9 mars 1928, i anledning av uppkommen vakans i häradshövdingämbetet i Orusts och Tjörns härads domsaga, anbefallt Götahovrätt att, efter vederbörande tingslagsbors, häradsrätters och domhavandes även som länsstyrelsens i Göteborgs och Bohus län hörande, till K. M:t inkommamed utredning jämte utlåtande, huruvida nämnda domsaga må kunna förenas med Inlands domsaga eller eljest ändringar i länets domsagoindelning vidtaga still minskande av domsagornas antal, ävensom förordnat, att i av bidan påK. M:ts beslut i anledning av utredningen med åtgärder för det lediga häradshövdingämbetets återbesättande skall anstå.

 

    Dödsfall. F. d. rådmannen Carl Theodor Klintberg avled 22 jan. 1928 i Stockholm. K. var född i Gävle 1853, blev student i Uppsala 1872 och avladehovrättsexamen 1880. Efter tingstjänstgöring utnämndes K. till v. häradsh.1884. 1886 blev han e. o. notarie vid Sthms rådhusrätt, vid vilken domstol han sedermera befordrades 1895 till stadsnotarie och 1902 till rådman. 1911 blev K. därjämte ledamot av Sthms byggnadsnämnd.
    Borgmästaren Emil Swenson avled 1 febr. 1928 i Varberg. S. var född 1853 i Höganäs. Han avlade studentex. i Lund 1873 och hovrättsex. där 1876. Sedan han fullgjort tingstjänstgöring, utnämndes han 1879 till v. häradsh. Efter tjänstgöring i Skånska hovrätten som t. f. notarie blev S. därefter rådman i Varberg 1885 och borgmästare där 1894.
    Borgmästaren Ernst Fredrik Theodor Lindberg avled 3 febr. 1928 i Karlshamn. Född 1870 i Fryele i Småland, blev L. student i Lund 1888 och avlade där jur. utr. kand.-ex. 1893. Efter tingstjänstgöring blev L. 1897 andre rådman i Karlshamn och utnämndes där 1905 till förste rådman, magistratssekr. och notarius publicus samt 1924 till borgmästare. L. innehade tillika åtskilliga kommunala förtroendeuppdrag.

    Rådmannen Hjalmar Forsberg avled 12 febr. 1928 i Lund. F. var född i Malmö 1876. Efter att ha avlagt jur. utr. kand.-ex. i Lund 1903 vann F. anställning vid därvarande rådhusrätt 1907 och utnämndes 1921 till civilrådman.
    Godsägaren jur. dr Johan Hjelmérus avled 26 febr. 1928 å sin egendom Mjärdevid i Östergötland. Född 16 juni 1852, ägnade H. sig först åt militäryrket men avlade, samtidigt som han innehade tjänst såsom underofficer, jur.kand.-ex. i Lund 1883. 1893 avlade han vid samma universitet jur. lic. ex.och promoverades s. å. till jur. dr efter att ha utgivit avhandlingar med titlarna"Bidrag till svenska jordäganderättens historia. 1.", Lund 1884, och "Om lagaskifte", Lund 1889. Åren 1884—1894 var H. anställd som docent i administrativ rätt vid Lunds universitet. I mitten av 1890-talet lämnade H. den akademiska banan samt ägnade sig därefter åt skötseln av sin nämnda egendom samt åtskilliga allmänna och enskilda uppdrag, bland vilka märkes ledamotskap åren 1897—1902 av riksdagens andra kammare.
    Häradshövdingen August Henrik Reinhold Blomstedt avled 1 mars 1928 i Svanesund, Bohuslän. B., som var född 1860 i Vallby, Uppsala 1., ägnade sig först åt militäryrket och utnämndes 1881 till underlöjtnant vid Upplandsregemente men övergick tre år senare till reserven. Han avlade därefter studentexamen i Uppsala 1886 och hovrättsex. där 1890. Efter tingstjänstgöring under Göta hovrätt utnämndes B. till v. häradsh. 1892. Sedermera tjänstgjorde B. i Svea hovrätt och i Sthms rådhusrätt, varefter han 1905 utnämndes till häradsh.i Orusts och Tjörns doms.
    F. d. hovrättsrådet Axel Nikolaus Romberg avled 7 mars 1928 i Jönköping. R. var född i Hälsingborg 1854. Han blev student i Lund 1873 och avlade där hovrättsexamen 1877. 1880 utnämndes R. till v. häradsh. Han tjänstgjorde därefter i Göta hovrätt och blev 1886 fiskal, 1887 assessor och 1901 hovrättsråd. Från detta ämbete avgick han 1924. R. var på sin tid flitigt anlitad i kommunala värv.
    F. d. hovrättsrådet Johan Ahlgren avled 15 mars 1928 i Sthm. Född i Nosaby i Kristianstads 1. 1841, blev A. student i Lund 1861 och avlade där hovrättsex. 1864. 1869 blev A. v. häradsh. Därefter blev A. adjungerad ledamot av Svea hovrätt 1874 samt utnämndes till assessor i hovrätten 1888 och tillhovrättsrättsråd 1893. 1906 avgick han från detta ämbete.