Hovrätternas lönefråga. K. M:ts i statsverkspropositionen framställda förslag rörande hovrätternas organisation och löneförhållanden (se Sv. J. T.1928 s. 87) har av riksdagen godkänts så vitt angår de föreslagna indragningarna av vissa befattningar, men har riksdagen nedsatt de av K. M:t för ordförandena å hovrätternas divisioner föreslagna arvodena från 2,500 kr. till 1,500 kr. (beträffande ordföranden å krigshovrättsavdelningen i Svea hovrätt från 3,000 kr. till 2,000 kr.) samt för vice ordförandena från 1,500 kr. till 500 kr. I statsutskottets av riksdagen godkända utlåtande hade utskottet efter att på anförda skäl hava avstyrkt K. M:ts förslag i fråga om ordförandearvodena oförändrat, med hänsyn till den ökade arbetskvantitet, som den av K. M:t föreslagna omläggningen av arbetssättet inom hovrättsdivisionerna ifråga om kommunikation av besvärsmål ansetts medföra för divisionernas ordförande och vice ordförande, förklarat sig anse skäligt, att någon ersättningbereddes dem för den ökade arbetsprestationen. Tills vidare och intill dess erfarenhet vunnits rörande omfattningen av detta mer arbete, hade utskottet ansett sig böra förorda att ersättningen bestämdes till nyss angivna belopp. Genom den föreslagna åtgärden hade utskottet där jämte velat öppna vidgademöjligheter för K. M:t att för uppdragen såsom ordförande och vice ordförande å division förvärva de i varje särskilt fall mest skickade.

 

    Regeringsrättens organisation. På grund av den mycket stora arbetsbalans, som förefinnes i regeringsrätten, föreslog K. M:t i proposition (nr 232) till årets riksdag, att regeringsrätten skulle förstärkas med 2 regeringsråd, var

418 NOTISER.jämte vissa åtgärder skulle vidtagas för att begränsa tillströmningen av målen till regeringsrätten. I propositionen uttalades den förmodan, att balansen med dessa anordningar skulle hinna avverkas inom cirka 7 år.
    Emellertid föreslogs i en inom första kammaren av herr Schlyter väckt motion (nr 311), för uppnående av ett snabbare avarbetande av balansen, en provisorisk förstärkning av regeringsrätten med 4 regeringsråd (eventuellt 3 om regeringsrättens representation i lagrådet indroges). Härigenom skulle regeringsrätten kunna arbeta på 2 avdelningar och balansen kunde beräknas hinna bli avarbetad inom cirka tre och ett halvt år.
    Sedan sammansatta stats- och första lagutskottet i avgivet utlåtande till styrkt motionärens förslag om ökning av regeringsrådens antal med 4, har riksdagen bifallit utskottsutlåtandet. Tillika har riksdagen på utskottets hemställan begärt utredning senast till 1931 års riksdag rörande regeringsrättensorganisation och arbetssätt.
    Den nya organisationen kommer att träda i tillämpning med 1929 års ingång och skall äga bestånd till utgången av år 1931, varefter regeringsrådens antal i mån av avgång åter skall nedbringas till sju.