Förslag till ny civillagbok för Ungern. D. 1 mars 1928 framlade ungerska justitiedepartementet för parlamentet ett förslag till ny civillagbok för Ungern. Redan 1914 förelåg ett dylikt förslag, men på grund av världskriget med därav följande styckning av Ungern blev det nödvändigt att utarbeta ett nytt förslag, som emellertid bygger på det föregående. Därvid framlades först ett utkast med motiv i flera band, därpå ett nytt utkast och slutligen ifrågavarande lagförslag. I mycket har den tyska civillagen tjänat såsom förebild, men vissa typiska nationella rättsinstitut hava bibehållits i ny utformning, och ungersk rättsskipning har till stor del kodifierats. I en redogörelse för förslaget (D. J. Z. 1928 s. 1226 ff.) yttras, att man ifråga om tekniken eftersträvat en populär avfattning utan att uppgiva anspråken på juridisk precision och att förslaget håller medelvägen mellan den schweiziska och den tyska civillagboken. Det av ej mindre än 2,170 paragrafer bestående lagverket undviker helt hänvisningar till andra lagrum och använder i stället sakliga omskrivningar. Förslaget föreligger ännu blott på ungerska språket, men en tysk översättningär att vänta.

 

    Österrike och Polen hava träffat överenskommelse i syfte att hindra dubbelbeskattning av kvarlåtenskaper. Överenskommelsen ratificerades d. 22 maj 1928 och trädde i kraft fjorton dagar därefter. Fast egendom, som ingår i kvarlåtenskap efter medborgare i fördragsslutande stat, beskattas blott i den av staterna, där den är belägen. Beträffande annan egendom gälla följande principer: 1) Egendomen beskattas i den stat, där arvlåtaren var medborgare vid dödsfallet, 2) Om arvlåtaren då hade hemvist i den stat, där han ej var medborgare, beskattas hans där befintliga egendom i den staten, 3) Hade arvlåtaren vid dödsfallet hemvist i båda staterna, beskattas egendomen i hans hemland.