Betänkandet angående processreformens ekonomiska verkningar. De sakkunniga, som d. 29 april 1927 tillkallades för att verkställa vissa utredningar angående rättegångsreformens förberedande, hava numera till justitieministern avgivit ett d. 29 augusti 1928 dagtecknat betänkande (statens off.utredn. 1928: 20).
    I enlighet med de direktiv justitieministern meddelat för utredningens bedrivande hava de sakkunniga till en början upptagit till behandling frågan omdomarutbildningen och befordringsgången på domarbanan. Till denna del av betänkandet skall Sv. J. T. i ett senare häfte återkomma.
    I fråga om lagmansrättens organisation har till grund för den ekonomiska beräkningen lagts ett av häradshövding K. Schlyter inom processkommissionen utarbetat förberedande utkast till domsagoindelning. Domsagornas antal enligt detta utkast skulle bli 93, varav 7 stadsdomsagor (Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping, Hälsingborg, Gävle och Örebro). Då det ansetts önskvärt att vinna en uppfattning om den besparing, som skulle vinnas genom den av häradshövding Schlyter föreslagna begränsningen av antalet domsagor, har — för att tjäna till jämförelse — verkställts en beräkning rörande den kostnad, som skulle följa med genomförande av en lagmansrättsorganisation med ett större antal domsagor. Den plan för domsagoindelningen, som ligger till grund för denna senare beräkning, utgår från bibehållande i avsevärd omfattning av de nuvarande domsagorna; dock hava de inom domsagorna belägna mindre och medelstora städer, som nu ha egen jurisdiktion, tillagts domkretsen. Gränsen, då en stad ansetts böra utgöra självständig domsaga, har satts vid ett invånarantal av omkring 29,000. Till de 7 städer, som enligt det Schlyterska utkastet skulle utgöra egna domsagor, skulle komma följande städer: Borås, Eskilstuna, Uppsala, Jönköping, Linköping och Västerås. För ett antal av de nuvarande smärre domsagorna har räknats med, att sammanslagning bör äga rum med angränsande domsaga eller del därav. Hela antalet domsagor enligt denna beräkning skulle komma att uppgå till 116.
    Den kostnadsökning, som vid genomförande av den senare domsagoindelningen skulle inträda, skulle för den juridiskt utbildade personalens del uppgå till omkring 215,000 kr.
    Sammanlagt beräknas vid genomförande av den Schlyterska domsagoindelningen komma att vid lagmansrätterna i domarställning erfordras 106 lagmän,61 inskrivningsdomare, vilkas befattningar skulle bli sluttjänster, samt 85 rådmän för den dömande verksamheten. Dessa befattningar skulle bli genomgångstjänster och besättas med personer, som prövats i hovrätt och där vunnit befordran till hovrättsfiskal eller hovrättsassessor.
    Antalet notarier har beräknats till 350, varav 180 skulle vara i besittning av en på visst sätt begränsad domarkompetens.
    Till jämförelse må nämnas, att enligt alternativet med 116 domsagor befattningshavarnas antal skulle bli 129 lagmän, 52 inskrivningsdomare, 74 rådmän för den dömande verksamheten och 370 notarier, därav 190 med begränsad domarkompetens.

    Processkommissionen har föreslagit, att de nuvarande hovrätterna skulle uppdelas, så att sammanlagda antalet hovrätter skulle uppgå till 7 eller 9. De sakkunnigas kostnadsberäkningar äro utförda på basis av det förra alternativet. Därjämte har emellertid en kostnadsberäkning utförts jämväl för en hovrättsorganisation med endast 5 hovrätter — i vilket fall såsom nya skulle tillkomma en hovrätt för västra Sverige i Göteborg och en hovrätt för Norrland. Besparingen vid genomförande av en dylik organisation beräknas till omkring 90,000 kr. Tillhopa beräknas arbetskrafterna för hovrätterna till —frånsett presidenten — 23 divisionsordförande, 73 hovrättsråd, samt 40 assessorer och assessorsaspiranter.
    De sakkunniga räkna icke med att någon större besparing skall kunna vinnas i högsta instansens organisation. Antalet justitierådstjänster beräknas minskat med allenast 2 eller från 24 till 22 och antalet revisionssekreterare har beräknats till 23, av vilka dock allenast 8 skulle vara ordinarie.
    Processkommissionens förslag innefattar en genomgripande omorganisation av åklagarväsendet. Åklagartalan i svårare brottmål skall vid underrätt utföras av åklagare med högre kvalifikationer, statsåklagare. Dessas antal har av de sakkunniga beräknats till 47. Underåklagare skola vara landsfiskaler och stadsfiskaler. De sakkunniga föreslå, att stadsfiskalerna, som f. n. äro avlönade av kommunen, erhålla statsanställning samt att i de mindre och medelstora städerna utmätningsmannagöromålen läggas på denne befattningshavare.
    De sakkunniga ha också behandlat frågan om löneförmånerna för befattningshavarna i den nya organisationen. För justitieråden ifrågasättes ej någon ändring i den löneställning (21,000 kr.) som blivit dem tillerkänd vid 1926 års riksdag. Högsta domstolens president skall erhålla samma avlöning som statsråd (24,000 kr.). Med justitieråd skola jämställas presidenterna i de större hovrätterna. Presidenterna i de mindre hovrätterna och justitiekanslern hava placerats i den förutvarande justitierådsgraden (A 4; i Stockholm 18,000kr.). Till lagman skall enligt förslaget utgå en grundlön å 13,020 kr. varvid hänsyn ej tages till ortsgruppering. Härtill skall kunna komma ett lönetillägg, med belopp växlande alltefter domsagans storlek, för lagmännen i de största domsagorna dock högst 8,000 kr. Divisionsordförande skulle erhålla i grundlön å dyraste ort 13,020 kr. samt ett lönetillägg å 2,000 kr. För hovrättsråd och ordinarie revisionssekreterare föreslås ej någon ändring i gällande löneställning, dock skall hovrättsråd, som förordnas till vice ordförande å divisionen, erhålla ett lönetillägg å 900 kr. För inskrivningsdomare och statsåklagare föreslås samma lön, som nu tillkommer byrådirektörer i de centrala verken (lönegraden B 28, slutlön å dyraste ort 10,980 kr.). Hovrättsassessorernas avlöning skall utgåenligt tre lönegrader med 8,100, 8,700 och 9,300 kr. Arvodet till assessorsaspirant föreslås till 6,000 kr. och arvodet till hovrättsfiskal till 3,900 kr., vartill skulle komma ett ålderstillägg å 600 kr. För notarie å domsagas kansliberäknas arvode å 2,100 kr., vartill efter 1 års tjänstgöring kommer ett tilllägg å 600 kr. Vid detta arvode 2,700 kr. bibehålles notarien enligt förslaget även under tjänstgöringen såsom fiskalsaspirant i hovrätt.
    Då det är avsett, att domstolsväsendet i städerna framdeles skall bekostas av statsverket, uppstår frågan, huruvida städerna böra förpliktas, att lämna statsverket ersättning för den härav vållade kostnaden. De sakkunniga anse skäl ej föreligga att för all framtid belasta städerna med en dylik ersättnings-

plikt. Emellertid föreslå de sakkunniga att de städer, som nu ha egen jurisdiktion, åläggas att övergångsvis under en period av 20 år lämna viss ersättning. Ersättningsbeloppet skall år för år minskas med en tjugondedel. Begynnelsebeloppet för övergångsersättningen är beräknat till resp. stads nuvarande kostnad för rättsskipnings- och överexekutorsgöromål efter avdrag av till stadskassan indragna sportler. För de städer, som uppbära tolagsersättning, föreslås en nedsättning av ersättningen med en tredjedel, dock högst med belopp motsvarande stadens kostnad för rättsskipning och överexekutorsgöromål efter avdrag av till stadskassan indragna sportler. Nedsättningen i tolagsersättningen skall för de tolagsberättigade städerna medföra motsvarande minskning i övergångsersättningen. Övergångsersättningens begynnelsebelopp beräknas för samtliga städer till omkring 3,600,000 kr. och den indragna tolagsersättningen till omkring 1,800,000 kr. Det må nämnas, att de tolagsberättigade städernas nuvarande kostnader för ifrågavarande ändamål överskjuter det till indragning föreslagna tolagsersättningsbeloppet med omkring en halvmiljon kr. Alternativt ifrågasätta de sakkunniga en fullständig avveckling av tolagsersättningen, varvid staten skulle övertaga de s. k. tolagsförpliktelserna och tolagsersättningen skulle indragas till statsverket.
    Beträffande kostnaderna för rättegångsreformen beräknas statens ochkommunernas nuvarande kostnader för löner till omkring 12 miljoner kr.Häremot svara framtida kostnader efter organisationens fullständiga genomförande på cirka 11 miljoner kr. Lönekostnaderna skulle således för det allmänna nedgå med omkring 1 miljon kr. Helt naturligt komma däremotstatens kostnader att ökas, nämligen med omkring 800,000 kr. under förutsättning att såsom nämnts omkring 1,800,000 kr. indragas genom en partiell tolagsreglering.
    De sakkunniga föreslå, att skyldigheten att hålla lokaler för underdomstolarnabibehålles som en tingslagens skyldighet samt att tingslagen åläggas att betala jämväl inventarier och skrivmaterialier.
    Vid betänkandet äro såsom bilagor fogade dels förenämnda av häradshövding Schlyter uppgjorda utkastet till domsagoindelning även som ett av hovrättsrådet T. Liljestrand uppgjort utkast till landets indelning i statsåklagardistrikt dels ock en promemoria angående handhavande av de nuvarande magistraternas arbetsuppgifter efter processreformens genomförande samt vissa över denna promemoria avgivna yttranden.
    Betänkandet är undertecknat av generalkrigskommissarien Ludvig Widell, de sakkunnigas ordförande, f. rådmannen Allan Cederborg, riksgäldsfullmäktigen A. Anderson i Råstock och e. ledamoten å justitiedepartementets lagavdelningjur. dr Siegfried Matz. Såsom sekreterare hos de sakkunniga har tjänstgjorte. o. hovrättsnotarien Gerard Lindström.

S. M.