WILHELM FUCHS. Juristische Bücherkunde. Eine Einführung in die bibliographische Technik und in den bibliographischen Apparat der Rechts-,Staats- und ihrer Hilfswissenschaften. Mit einem Anhang: Zur Geschichte der juristischen Fachbibliographie und systematischer Realkatalog einer juristischen Handbibliotek. 3. abermals stark verm. u. verb. Aufl. des "juristischen Litteraturführers und bibliographische Technik für Juristen". Linz a. d. Donau 1928. Franz Winkler, Verlag "Im Buchladen". 244 s. — Archiv für Bibliographie. Beiheft 7.
    Redan den något långrandiga titeln på ovannämnda arbete angiver tämligen uttömmande den uppgift detsamma avser att fylla: att bibringa framför allt den blivande juristen ett minimum av den i yrket erforderliga bibliografiska kunskapen. Förf. redogör sålunda för de olika hjälpmedel, som stå till buds vid uppspårandet av det för olika juridiska frågors behandling erforderliga litterära materialet, det må nu gälla självständiga, i den allmänna bokhandeln utgivna eller som dissertationer vid ett universitet publicerade arbeten eller litterära bidrag i form av tidskriftsuppsatser, avhandlingar ingående i vetenskapliga samfunds skriftserier o. s. v. Helt naturligt är det därvid i främsta rummet den tyska rätten och den tyska litteraturen, som vunnit beaktande. Arbetet avser emellertid att vara vägledande beträffande europeisk och amerikansk rätt och litteratur över huvud och ger också i vid utsträckning anvisningar beträffande alla dithörande rättsområden av någon betydelse.
    Vad särskilt de skandinaviska länderna beträffar, kan man konstatera, att av de få bibliografiska hjälpmedel, som där äro för handen, åtminstone de viktigaste blivit omnämnda. För vårt lands del kan man emellertid måhända särskilt anmärka, att Thyselius' förteckning över kommittébetänkanden icke borde hava saknats, ävensom att, då Dahlgrens förteckning av år 1877 över

LITTERATURNOTISER. 161riksdagens bibliotek omnämnes, det hade varit så mycket större anledning att även upptaga den 1901 utgivna katalogen över riksdagsbiblioteket med senare tillägg.
    Till själva huvudarbetet är, utom ett avsnitt avhandlande den juridiska fackbibliografien under 16. till 18. århundradet, fogat ett supplement, utgörande en systematiskt ordnad normalkatalog för ett stats- och rättsvetenskapligt referensbibliotek. Som denna emellertid givetvis är avsedd som mönster allenast för tyska bibliotek, är det uppenbart, att så vitt den omfattar arbeten avseende icke tysk rätt, den är av ganska ringa värde för andra än tyska jurister. Äve ntyska studerande måste emellertid den ifrågavarande förteckningen, till den del den avser annan rätt än tysk, sägas bjuda en ganska mager kost. Vad särskilt angår den avdelning, som upptager det skandinaviska rättsområdet, finner man där för svensk rätts del, utom ett par bibliografiska arbeten, allenast Björlings lärobok omnämnd. Även om den svenska civilrätten därmed är företrädd med en mycket god översikt över hela ämnet — av den danska privaträttsliga litteraturen omnämnes allenast Almindelig Del av Lassens Haandbog i Obligationsret och av den motsvarande norska litteraturen icke något enda arbete — kunde man dock väntat att därutöver finna åtminstone Alméns kommentar till köplagen upptagen, så mycket hellre som den ju föreligger i tysk översättning. Framför allt vill man emellertid i en avdelning omfattande svensk rätt finna ett exemplar av "Sveriges Rikes lag".
    Även om denna del av boken sålunda kan ge anledning till vissa anmärkningar, förringas dock icke därigenom i nämnvärd mån arbetets betydelse som bibliografiskt hjälpmedel. Och utan tvivel kan detsamma vara av värde även för en svensk jurist. Att med hjälp av ett dylikt arbete söka skaffa sig sin allmänna kunskap om facklitteraturen torde visserligen knappast vara lämpligt. En i minnet förblivande kunskap om vilka litterära hjälpmedel, som på olika områden stå till buds, kan man knappast vinna på annat sätt än genom umgänge med böckerna själva. Av största betydelse för de juris studerande är därför särskilt för visso att äga tillgång till ett välordnat och välförsett referensbibliotek. I ett sådant bör emellertid också finnas just ett sådant arbete som det här omnämnda, vilket man kan slå upp, då den allmänna bokkännedom man småningom vunnit i särskilda fall visar sig otillräcklig.
 

Ph. H.