KRISTIAN SINDBALLE. Dansk Selskabsret. I. Regler om Firma og Handelsregistre, ansvarlige Interessentskaber, Kommanditselskaber, stille Selskaber. København 1928. Gyldendal 203 s. Kr. 6.00.
    Den danska bolagsrätten har först sent och i begränsad omfattning blivit föremål för lagstiftning, varför praxis och doktrin haft att komma till rätta med förhållandena på grundval av allmänna principer om avtal. En (ganska knapphändig) lag om aktiebolag utfärdades 1917, under det att övriga delar av bolagsrätten i stort sett allt fortfarande äro oreglerade av lagstiftningen.
    Den nu utkomna delen av prof. Sindballes Selskabsret behandlar endast av lagstiftningen icke reglerade bolag. Kanske just därför har framställningen ett särskilt intresse även för andra läsare än förf:ns landsmän. Arbetet bygger i stor utsträckning på praxis, varemot förf. passerat hastigt förbi många av teoriens diskussionsämnen. Man kan måhända känna en viss saknad över att framställningen av de speciella frågorna icke inpassats i en ram, som låtit de ledande synpunkterna framträda. För svenska läsare är det av stort värde att förf. medtagit en ingående behandling av den med svensk lag nära överensstämmande lagen av 1889 om handelsregister, firma och prokura.
    Det finns all anledning att uttrycka den förhoppningen, att prof. Sindballe skall låta första delen av sin handbok åtföljas av en andra del, behandlande aktiebolag och "Andelsforeninger". 

K. O.

 

H. BERGLUND. Stadsbyggnadslagstiftning och grannelagsrätt. Göteborg 1929. Wettergren & Kerber. 258 s. Kr. 10.00.
    Prof. Berglund har av en vid Göteborgs rådhusrätt avkunnad dom föranlett still djupgående studier i ett hittills föga beaktat men ingalunda oviktigt ämne. Efter en, särskilt kulturhistoriskt sett, givande framställning av äldre rättsställning lämnar förf. en läsvärd och intresseväckande redogörelse för de principspörsmål, som uppkomma genom att hithörande frågor reglerats ur såväl förvaltningsrättslig som civilrättslig synpunkt. Förf. får här anledning att ingå på de svårlösta tolkningsspörsmål, som uppstå vid kollision mellan civillag och administrativ förordning. Senare delen av arbetet ägnas åt en utredning av grannelagsrättens innebörd, varvid förf. tack vare en ingående analys av åtskilliga rättsfall och jämförelse med utländsk rätt ledes till den slutsatsen, att denna rätt — åtminstone i vissa fall — är att anse som ett utflöde av äganderätten till tomt och icke som en servitutsrätt. Arbetet är av ej obetydligt intresse även för praktiserande jurister.

G. B.

 

EINAR TEGEN. I filosofiska frågor. Upps. & Sthm 1927. Almqvist & Wiksell. 182 s. Kr. 4.50.
    Bland de uppsatser av docenten i teoretisk filosofi vid Uppsala universitet fil. dr Einar Tegen, vilka sammanförts i förenämnda volym, erbjuda några juridiskt intresse. Dit höra tre i skilda tidskrifter förut publicerade artiklar behandlande prof. Lundstedts rättsvetenskapliga idéer. För dessa har Tegen, som är väl förtrogen med prof. Hägerströms tankevärld, redogjort på ett mycket förståelsefullt sätt. Åt den, som önskar orientering rörande den rättsvetenskapliga Uppsalaskolans grundtankar, kan Tegens klara och lidelsefria framställning med fog rekommenderas.

    En annan juridiskt intressant uppsats i boken behandlar det omstridda problemet om underlåtenhets kausalitet. Förf:ns utredning, som tagit formen av en dialog mellan en häradshövding och en ingenjör, synes på ett välgörande sätt sprida ljus över det behandlade spörsmålet.
    Om boken i dess helhet bör till slut sägas, att den är i hög grad intresseväckande, och man måste ge allt erkännande åt förf:ns förmåga att behandla sina ofta svårbegripliga ämnen på ett lättfattligt och medryckande sätt.
 

I. S.