Den danska Tinglysningsloven av den 31 mars 1926 göres med anledning därav, att det i dessa dagar gått tre år från dess promulgering och två år från dess ikraftträdande, till föremål för ett omnämnande i "Lov og Ret", den av Overretssagfører HENRIK SACHS redigerade juridiska sidan i varje lördags kvällsnummer av Berlingske Tidende (jfr Sv. J. T. 1926 s. 464).
    Det erinras om att lagen icke blott avskaffat den föråldrade metoden, att lagfarts- och inteckningshandlingar skulle uppläsas i rätten en gång i veckan, och i stället öppnat möjlighet till Tinglysning varje veckodag, utan tillika förbättrat och tryggat landets fastighetskredit på en rad praktiskt viktiga punkter. Bl. a. har lagen befriat alla penninginstitut från bryderi och skriveri för att erhålla förnyelse av penninginteckningar, vilka enligt lagens 42 § icke kunna preskriberas. Reformen har icke blott ingenting kostat utan till och med medfört en årlig besparing för statsverket på flera hundra tusen kronor, varigenom det möjliggjorts att över hela landet utan utgift för statsverket genomföra en praktisk, modern bokföringsteknik, grundad på aktsystem och fastighetsböcker med lösa blad (skruvliggare). På alla landets Tinglysningskontor pågår nu ett på lång sikt anlagt arbete med utgallring och omskrivning av föråldrade blad i fastighetsböckerna, ett arbete som kommer framtidens fastighetskredit till godo genom att skapa klarhet och överskådlighet i fastighetsböckerna.
    Den danska Tinglysningslagen, som bekant professor VINDING KRUSES verk,har med intresse studerats av grannländernas jurister. Bland dem, som på ort och ställe inhämtat kännedom om reformens verkningar, nämnas den svenske justitieministern F. Bissmark och statsrådet N. von Steyern.

 

    Gesetzgebung und Rechtspraxis des Auslandes innehåller i sitt tredje häfte för i år (s. 39—40) ett utförligt referat av den i Sv. J. T. 1928 s. 401 intagna artikeln av JOHN KALLSTENIUS om verkan av äganderättsförbehåll vid försäljning av lösegendom.