NOTISER. 395    Akademien för internationell rätt i Haag. Genom Kungl. utrikesdepartementets försorg har redaktionen fått mottaga ett program för undervisningen vid akademien under år 1929. Därav framgår bl. a., att föreläsningarna börja d. 8 juli i år och äro uppdelade i två perioder med samma tidslängd och vardera innehållande samma antal kurser i de olika ämnena, åt vilka man sökt giva samma vikt och betydelse. Åhörarna kunna sålunda efter sin bekvämlighet och den tid, varöver de kunna disponera, följa föreläsningarna vid den ena eller andra av de två perioderna och t. o. m. vid bägge utan att i sistnämnda fall behöva höra samma ämne behandlas två gånger. Kurserna vända sig till alla, som redan äga någon kunskap i internationell rätt och som på grund av yrkesintresse eller vetgirighet önska fullkomna sig i studiet av denna vetenskap.
    Undervisningen är fullständigt kostnadsfri. Var och en, som önskar att följa den, har endast att tillsända le Sécrétariat du Conseil d'administration de l'Académie, Palais de la Paix, Haag, en framställning om tillträde, innehållande namn, förnamn, nationalitet, yrke och adress. En redogörelse för akademiens verksamhet lämnas i Sv. J. T. 1928 s. 617 ff.
    Föreläsningarna hållas på franska språket. Den första perioden omfattar tiden d. 8 juli—3 aug. och den senare perioden d. 5—31 aug. d. å.
    De av tidskriftens läsare, som önska deltaga i undervisningen, behagade inhämta närmare upplysningar om densamma från det officiella programmet, som tillhandahålles på tidskriftens expedition, Wahrendorffsgatan 1, 2 tr., Sthm.

 

    Gustaf Robert Lilienberg †. Den 24 april 1929 avled f. d. justitierådet Gustaf Robert Lilienberg i den höga åldern av nära 88 år. Hans ämbetsmannabana var utstakad efter den stora kungsvägen. Assessor i Svea Hovrätt 1874, revisionssekreterare 1880, byråchef för lagärenden 1883, expeditionschef i justitiedepartementet 1884, utnämndes han 1887 till justitieråd och verkade i detta ämbete med intresse, nit, noggrannhet och skicklighet oförminskade, till dess han vid 70 års ålder erhöll avsked 1911.
    För utomstående kretsar torde Lilienbergs namn mest blivit känt genom hans för jurister ovärderliga lagsamling. Även sedan han upphört med utgivande av detta verk, bibehöll han sitt stora intresse för författningskännedom. Sålunda kunde man ur den alltid tillgängliga bok, där Lilienberg under särskilda rubriker registrerade alla för hans domareämbete betydelsefulla nyutkomna författningar, vinna säker kännedom om de under tidernas lopp inom sagda område vidtagna förändringar i lagar och andra föreskrifter.
    Lilienbergs högresta gestalt visade typen för en rakryggad ämbetsman, medveten om sitt ämbetes betydelse och om dess ansvar.
    Hos dem, som kände honom, efterlämnar han minnet av en framstående ämbetsman, en fin och försynt personlighet. 

E. Quensel.

 

    Axel Reinhold Östergren †. Genom presidenten Östergrens frånfälle d. 17 maj 1929 har en kärnkarl gått ifrån oss. Gedigenheten var hans natur; hade han att lösa en fråga, gick han till grunden med den. Allt vad skarpsinne, studium av belysande fall och sunt omdöme kunde åstadkomma användes med lugn och tålamod för att komma till en riktig övertygelse, och efter de riktlinjer han funnit, fullföljde han energiskt frågan tills en väl utformad lösning vunnits. Dessa solida egenskaper kommo till användning på

396 NOTISER.flera verksamhetsfält. Först naturligen på domarebanan i befattningarna såsom t. f. domare på landet, ledamot i hovrätt och ordinarie häradshövding. Härefter och delvis jämsides med annan ämbetsverksamhet kom Östergren att sysselsättas med utarbetandet av lagförslag. På detta område fann han den största användningen för sin arbetskraft.
    De lagförslag, i vilkas utarbetande Östergren deltagit, äro för många för att här uppräknas. Det arbete, som nog förtjänar att särskilt framhållas och nog också mest kommer att förvärva honom efterkommandes tacksamhet, är kanske jordregisterfrågans behandling. Uppgiften innefattar ju icke mycket, som lyser i ögonen. Men jordregistret är en ovillkorlig förutsättning för att ett modernt inskrivningsväsende skall kunna komma till stånd. Naturligen tillkommer äran av registreringslagarna icke honom alldeles ensam. Men han har varit med i arbetet i alla dess stadier. Han deltog i utarbetande av förslag till jordregister (betänkande 1905) och till förordning om särskilda bestämmelser i ämnet för Kopparbergs län (betänkande 1912) och vidare i utredning om jordregisterarbetet under åren 1909—12 samt därav föranledda förslag (betänkande 1913). Sedermera var han alltjämt förordnad att biträda i justitiedepartementet vid behandling av frågan rörande jordregistret. Härigenom har han in i det sista verksamt deltagit i ledningen av jordregisterarbetet och dessutom på varjehanda sätt tillhandagått med anvisningar och råd därutinnan.
    Redan 1908 hade han börjat deltaga i stadsfastighetsregistreringskommitterades arbete (betänkande 1911). Sedan blev han ordförande i 1914 års kommission för omarbetning av 1911 års förslag (betänkande 1914). Härefter kom arbetet med fastighetsregistret för städerna i andra händer.
    Emellertid utmärker ju jordregisterarbetet endast en del av de lagstiftningsarbeten, i vilka Östergren gjort väsentliga insatser. Här må endast erinras om Östergrens ledamotskap i kommittén för ny konkurslag (betänkande 1911) samt om hans ordförandeskap i den s. k. kronolägenhetskommissionen (betänkanden 1916 och 1920), ävensom i den s. k. jordstyckningskommissionen (betänkande med förslag till lag om delning av jord å landet 1920). Ihågkommas bör ock hans förordnande att biträda lagberedningen med omarbetning av lagfarts- och inteckningslagarna (förarbeten till lagberedningens betänkande 1907). Hans sista uppdrag blev att vara ordförande i 1928 års pensionsförsäkringskommitté, vilket uppdrag han nyligen på grund av sin sjukdom nödgats avsäga sig.
    Ett intermezzo (1914—1919) utgjordes av hans utövande av justitieombudsmanna- och militieombudsmannabefattningarna. Till dessa svåra ämbeten var han ju på grund av sin läggning särskilt skickad. Det senare ämbetet har han såsom förste innehavare inaugurerat.
    Såsom en värdig avslutning på tjänstemannabanan erhöll Östergren presidentämbetet i kammarrätten. Detta ämbetsverk, där han trivts väl, lär nyligen vid ett plenum ägnat hans minne en särskild hyllning, därvid verkets tacksamhet för vad han uträttat tolkades av äldsta ledamoten, kammarrättsrådet Lagerbring.
    Vid sidan av det så att säga anonyma författarskapet i kommittébetänkandena har Östergren i flera tidskrifter medverkat genom värdefulla artiklar, i allmänhet berörande fastighetsrätten.

NOTISER. 397    Östergren promoverades till juris hedersdoktor år 1927.
    Med sitt något slutna sätt hörde Östergren kanske ej till dem, som det är lätt att komma närmare in på livet; men för dem, som hade denna förmån, växte hans goda egenskaper ytterligare genom inblicken i hans varma hjärta och trofasta sinnelag.
    Till sin politiska åskådning var Östergren humant liberal.

Gustaf Carlson.