Norsk retstidende. Utom de referat av høiesterettsdommer m. m., som utgöra denna tidskrifts huvudsakliga innehåll, förekomma i de hittills under året utgivna 41 häftena allenast några få litterära bidrag. I en artikel om »Ekspropriantens rådighet over ekspropriert ting» (s. 449 ff.) knyter advokaten JOH. RØMCKE några kritiska reflexioner till en föregående år avkunnad høiesterettsdom, enligt vilken, i strid mot tidigare norsk rättspraxis och doktrin, Høiesterett förklarat, att expropriationsändamålet icke i och för sig innefattar någon sådan begränsning eller inskränkning av expropriantens rätt, att denne därigenom vore förhindrad att använda det exproprierade föremålet för ett annat ändamål än det, varför expropriation medgivits. — Opdagelseschef ANDR. AULIE uppkastar (s. 609 ff.) frågan, huruvida den enskilde delägaren i ett aktiebolag är berättigad föra ansvarstalan beträffande förbrytelser, som begåtts mot bolaget. I polemik mot en av Augdahl uttalad mening utvecklar förf. — dock knappast med övertygande skäl — åsikten, att så vitt angår förmögenhetsförbrytelser, något principiellt hinder för dylik talerätt icke är för handen. —Åtskilliga frågor rörande förutsättningarna för och innehållet av föreningsmedlemmarnas ansvarighet för produktions- och konsumtionsföreningars förbindelser behandlas i en artikel av sorenskriver TARALD LUNDEVALL (s. 625 ff.) — För svenska jurister, som ägnat uppmärksamhet åt den särskilt på senare tid allt oftare uppblossande diskussionen rörande de avgiftsbelagda enskilda kurserna vid de juridiska fakulteterna — se t. ex. senast Gaudeamus' oktobernummer — kan det till slut ha sitt intresse att taga del av det utlåtande rörande manuduktionen (s. 138 ff.), som den juridiska fakulteten vid universitet i Oslo avgivit på begäran av Kirkedepartementet med anledning av en i Stortinget framställd interpellation, vari framställdes en önskan om upplysning, »hvorvidt det ikke kunde ordnes saa, at ialfall endel av professorene i juss kunde gjøre det overflødig at de stakkers studenter skal legge ut mange penger for at skaffe sig privat manuduksjon».

 

    Statsvetenskaplig tidskrift har utkommit med sitt andra och tredje häfte för året. I en uppsats om »Hans Järta och 1810 års riksdagsordning» visar E. FAHLBECK att Järtas förmåga tagits i anspråk även vid avfattningen av vissa bestämmelser i denna grundlag. Attachéen L. NYLANDER lämnar en översikt över grunddragen av sovjetunionens gällande författning. Prof. SOMMARIN pläderar i en artikel för upphävandet av privatbankernas rätt att förvärva aktier. Vidare märkes en uppsats av doc. H. SUNDBERG, vari förf. utreder, i vad mån användandet av flyg- och gasvapen kan anses vara folkrättsligt reglerat, varvid han kommer till det resultatet, att så endast i ringa mån är fallet.