Enhetssträvandena på växel- och checkrättens område. Tanken på en världsväxelrätt väcktes först av den kände holländske juristen Asser på en kongress, som 1863 hölls i Gent av Association internationale pour le progrès des sciences sociales. Ämnet behandlades sedermera på flera internationella kongresser. Vid diplomatiska konferenser i Haag, avhållna 1910 och 1912, utarbetades omsider förslag till en konvention, åsyftande enhet i växelrätten, vilken konvention den 23 juli 1912 undertecknades av ombud för tjugusju stater, däribland Sverige. Enligt denna åtogo sig nämnda stater att var för sitt område införa i originaltext eller i översättning till sitt språk ett vid konferenserna utarbetat förslag till växelstadga med rätt dock att i vissa angivna hänseenden göra avvikelser och tillägg. Endast i ett par av CentralAmerikas stater har emellertid förslaget blivit upphöjt till lag. I flera europeiska stater, såsom Tyskland och Österrike, hade frågan hunnit nära sin lösning, då världskriget med ens avklippte arbetet. Även i de skandinaviska länderna hade viktiga förarbeten gjorts, då det hela av nyssnämnda anledning måste ställas på en oviss framtid. Sålunda hade, under samarbete mellan delegerade för sistnämnda länder, utarbetats dels översättningar till deras språk av konventionen och växelstadgan, dels förslag till avvikelser från stadgans normaltext beträffande några paragrafer, dels förslag till promulgationslag och dels förslag till ändrad lydelse av vissa paragrafer i checklagen. Sistnämnda ändringar sammanhänga med växelrättens revision. Meningen var emellertid att företaga en internationalisering även av checkrätten. Denna fråga dryftades ganska ingående på 1912 års konferens, som även på detta område utarbetade ett förslag, dock av mera preliminär natur.
    Efter kriget ha dessa frågor upptagits av Nationernas förbund, vars ekonomiska kommitté inhämtat yttranden från framstående jurister och ekonomer och slutligen uppdragit åt en juristkommitté att avgiva förberedande förslag. Numera föreligga förslag till dels växelstadga, återgivande 1912 års text med vissa smärre ändringar, dels checkstadga, dels slutligen konventioner, innefattande internationellt privaträttsliga regler angående växel och check. Regeringarna i alla länder hava erhållit tillfälle att avgiva yttrande över dessa förslag. Meningen synes vara, att sedan på en blivande konferens uppnåtts enig-

78 NOTISER.het om rättsregler angående växel och check, de å konferensen representerade staternas regeringar skola framlägga dessa regler för folkrepresentationerna, dessa dock obetaget att i förslagen företaga ändringar. Förslagen till växel och checklagstiftning bygga på de kontinentala systemen, det tyska och det franska, av vilka det förra ligger till grund för de nordiska, det senare för de sydamerikanska staternas lagar. Engelsk och nordamerikansk rätt representerar en väsentligt annan typ, vilken ansetts åtminstone icke för närvarande kunna sammansmältas med de nyss nämnda.
    Det har uppdragits åt presidenten friherre E. Marks von Würtemberg, justitierådet G. Appelberg, f. d. justitierådet B. Ekeberg och bankföreningens verkställande direktör f. d. häradshövding K. Dahlberg att avgiva förslag till yttrande från svenska regeringens sida. Före förslagets avgivande har samarbete ägt rum med delegerade för grannländerna. Danmark har härvid företrätts av professor H. Munch-Petersen, Finland av ledamoten i högsta förvaltningsdomstolen F. Grönvall och Norge av direktören för norska bankföreningen P. Hougen. Såsom sekreterare har tjänstgjort attachén E. von Post. De delegerade hava enats om en gemensam ståndpunkt.

B. E.